lördag 28 februari 2015

Bespara mig

Det var någon gång förra året som någon berättade om hur brittiska rollerderby-kommenatorer inte får kommentera utseende. Jag vet inte vem som berättade och jag minns inte exakt om de inte får eller om bara inte gör det, men det var först då som jag började lyssna på hur människor kommenterar utseenden. (Ja, jag vet att jag är sen, men man blir ju sen när man är ganska ensam.) Jag började höra hur jag själv lät hemma framför teven, hur Fluffan lät, hur ointressant det lät. Så jag slutade. Det är klart att det ploppar upp något ibland, men mest om det är någon jag ogillar skarpt då tillåter jag mig ett litet utbrott, som tur är ogillar jag inte så många människor. Jag inbillar mig att det där smittat av sig på Fluffan, för han får inget medhåll längre på utseendekommentarerna, jag är bara tyst.

Så på jobbet under skid-vm framför teven sitter en hel svärm med människor som det forsar kommentarer kring och jag fattar ju att det är så det låter framför många tv-apparater just nu, har man inget att säga kan man ändå få andra att skratta genom att kommentera någons utseende. Hur blev det egentligen så?

För allt jag vill säga till dig och dig

Fluffan sover fortfarande bredvid mig på soffan och jag kan inte sluta tänka. Det bara snurrar. Jag önskar att jag kunde behålla de kloka tankarna till imorgon och undersöka om de är lika kloka då. På söndag får jag gå tillbaka till Facebook om jag önskar det. Men jag vet inte om jag vill. Jag saknar det inte. Det enda jag saknar är att inte kunna säga till människor jag bryr mig om att jag bryr mig om dem. För Facebook gör det enklare. Vi får se.

fredag 27 februari 2015

Här och nu

Har varit och käkat med gänget på jobbet och känner mig bedrövad över att två av dem försvinner. Det kommer säkert kännas bra till slut, jag gillar förändring, men jag gillar inte när människor jag tycker om försvinner ur mitt liv utan att jag fått vara med och välja. Jag önskar att jag gjort mer, men jag tror inte att det spelat någon roll. Är så mån om att lyfta andra, men jag har inte haft orken de senaste månaderna.

Fluffan sover i soffan. Vi försökte se film, men antingen somnar han eller så somnar jag. Senast var det jag som somnade, nu var det hans tur.

Fantiserar om att flyga med Jojo till Orlando ett par dagar, men det är lite för dyrt för att vara värt.

söndag 22 februari 2015

Smutsköket

Fluffan ställer sig och diskar på en lördagskväll. Så förfärligt tycker han att det är med Melodifestivalen. Jag måste inte se den, jag bara hittar inget annan underhållning medan jag broderar.

"Säg till mig om du hittar ett hus någonstans så att jag kan leta jobb där du vill bo." säger Fluffan. "För så fort jag hittar ett hus så gnäller du bara över att det ligger i Stockholm."

För någon vecka sedan föreslog jag att vi skulle bygga ett hus med varsitt kök. Nu funderar jag på om vi kanske kan ha ett gemensamt kök. Kök är liksom det viktigaste. Det kanske inte behöver ha skåpluckor, för de blir ändå alltid helt kladdiga, men då kanske allt porslinet blir helt kladdigt istället. Det får helt enkelt vara smutsigt. Med diskmaskin och självgående dammsugare. Eller hund.

Nu ska jag tänka lite på rullskridskor.

måndag 16 februari 2015

Dagisbacillerna

Det här med att skaffa barn känns ännu mer avlägset när vi åker på semmelkalas med Fluffans gamla kompisar där det bara är vi och ett annat par som inte har barn. Det är sju olika dagisbaciller som flyger omkring i luften och alla vuxna pratar med jättehöga röster för att överrösta oväsendet från barnen. Jag försöker lyssna på dem, en och en i taget men blir hängandes någonstans utanför dit deras röster inte når. Jag funderar på om jag borde ta av mig tröjan för de pratar om att det är varmt. Jag funderar på hur alla är när de är fulla, det kan inte vara så stor skillnad mot nu, de är fulla, av semlor. De pratar föräldraledighet och om att vobba och så bostadspriser förstås. Alltid i Stockholm. När vi sätter oss i bilen säger Fluffan att det där var månadens sociala aktivitet. Jag mår illa. Jag mår illa hela kvällen och det går bara över när jag får ligga i ensamhet och äta chips och läsa.

Nästa månad ska vi på bröllop.

söndag 15 februari 2015

Hus eller slott

Jag visar hus för Fluffan och är ganska överens om att det här huset är perfekt, det är precis såhär vi vill bo.

Levla upp

Just nu känns inte livet så magiskt, men jag skulle inte vilja säga att det är helt omagiskt heller. Igår fantiserade jag om att flytta till Rönnäs så att jag blev helt lycklig och sen läste jag 80 sidor i den där hemska boken, men ändå, 80 sidor, tror inte att det hänt sedan i somras på Santorini. Syster och jag skulle spela tv-spel på kvällen, men när hon kom insåg jag att jag ville fortsätta läsa. Spelade ändå lite tv-spel, oentusiastiskt och med tankarna på helt annat håll. Ganska omagiskt. Fluffan och jag såg på alpint när systern gått och det kände ändå magiskt. Snö och sol, det är väl ändå magiskt? Eller så är det inte magiskt, det är bara naturen som är fantastisk i sig själv.

Ungefär varje dag tänker jag på vad som ska hända sen, vad händer nu här i livet. Idag är extremt mycket en sån dag. Jag har tittat på hus, ritat hus, fantiserat, tittat på jobb, funderat på utbildningar, funderat på barn. För vad kommer sen? Jag börjar bli trött på den här leveln, den här banan, jag kan den utantill, jag skulle kunna spela den i sömnen, gå till jobbet, jobba, gå hem, laga mat, tittat på tv, sova. Jag har ett bra jobba och en bra kille och en bra lägenhet som visserligen inte städar sig själv, men det skulle väl kunna gå att ordna om jag verkligen vill, för det finns ju pengar över varje månad när den nya lönen trillar in på kontot. Vad händer sen?

Hur tänker andra människor? Har de hittat en level som är så spännande så att de kan spela den om och om igen utan att tröttna? Jag vet inte ens vad som ska läggas till eller tas bort eller flyttas på för att det ska kännas bra, det enda jag vet är att jag känner mig uttråkad. Det kanske bara är lite träning som saknas, lite endorfiner som får allt att framstå på ett mer spännande sätt. Det är värt ett försök, men inte idag, idag ska det ätas semlor på semmelkalas, jag som inte ens gillar semlor. Jag gillar mat. jag gillar mackor med smör på.


Snor

Tillfredställelsen att snyta sig i duschen och känner hur något stort flyger ut som försvinner ner i avloppet och som för tankarna till när Adam smetade en snorbuse på barbiehuset så att vi aldrig någonsin kunde leka med det igen. Det var förpestat, för alltid förknippat med en liten skitunges äckliga snor.

lördag 14 februari 2015

Magikern

Igår gick jag hem från jobbet och tänkte att den här helgen, den här helgen behöver jag faktiskt inte jobba. Oj så konstigt det kändes. Måste jag skaffa mig någon sorts hobby nu? Jag kanske borde börja åka rullskridskor igen, varför har jag inte anmält mig till Kortvasan, är det inte fasansfullt och jättetrist att vara hemma hela helgen och inte göra något alls? Jag kanske ska köpa ett Sats-kort, plantera saker, städa lägenheten jättenoga, sy den där kjolsäcken, läsa. Oj vad ingenting kändes meningsfullt när jag tänkte på det. Så slog alltså den helt vanliga fredagsdepressionen till. Men så tänkte jag på en magisk stund i mitt liv(en snöig afton i Dorking framför en öppen eld med en stout i min hand) och bestämde mig för att låtsas att hela livet är sådär magiskt, då kanske allt känns lite lite bättre. Och precis just du började pyttesmå snöflingor att glittra under gatlyktorna. Magi!

Så kom jag hem till Fluffan som hade diskat och som bjöd på bubbligt vin och jag lagade mat som tog alldeles för lång tid, men det gjorde inte så mycket för grundinställningen till livet stod på magi. Jag önskade att jag skulle få se på Disney-film och det fick jag medan Fluffan somnade ungefär efter hälften.

Nu har jag faktiskt jobbat en liten stund på morgonen, men mest för att kolla så att det faktiskt stämmer att jag nog inte behöver göra det så nu återstår bara uppdraget att göra även denna dag magisk.

lördag 7 februari 2015

Gråtlördag

Vi ser på kickboxning, dricker vin och pratar om huruvida tiden egentligen existerar. Jag har jobbat några timmar och haft nära till gråten alltför mycket idag, det känns som jag håller på att ge upp, kroppen och hjärnan. Jag gör allt jag kan just nu men hinner ändå inte så varför försöka att prestera mer än vad som är mänskligt?

Funderar på om jag ska göra ett broderingsförsök, det kan bli spännande.

fredag 6 februari 2015

Minisemester

Ikväll var Fluffarn och jag på teater med Matilda gör vi fick det i födelsedagspresent förra helgen.

Jag var skittrött för jag har ätit värktabletter hela veckan och satt ute hos kund fram till halv nio igår och idag var alla som kan kallas för chef på jobbet inte där så jag har lekt lill-chef hela dagen och styrt och ställt och jag tror det gick ganska bra för jag kliver in i en teater-roll när jag lill-chefar och tycker att det är ganska kul och kul är ju bra. Men hursomhelst, vi åkte till söder och åt indiskt och gick på teater och jag glömde jobbet i en hel timme innan jag chockades av insikten att jag inte tänkt på jobbet på en hel timme och då kunde jag inte sluta tänka på hur härligt det var att inte tänka på jobbet. Som en liten liten semester. Fantastiskt.

När vi åkte hem insåg jag att jag inte varit på söder sen innan jul. Jag har knappt varit på andra ställen än hemma och på jobbet den senaste månaden. Jag går samma vägar varje dag, ibland tar jag någon ny gata som omväg för att se något nytt. Idag märkte jag att det börjar bli ljust.

måndag 2 februari 2015

Kalas

Idag köpte min chef lunch till mig för jag har mest morrat. Insåg precis just nu att jag nog framstår som en diva på jobbet, någon sorts dramaqueen som härjar en massa.

Jag vill inte ens skriva om jobbet just nu för det är så ointressant. Jag vill göra helt andra saker.

I helgen hade vi kalas så jag var tvungen att tänka på annat. Vi lagade en massa plockmat och ja macarons gjorde vi förra helgen i 6 timmar när jag var på så dåligt humör att vi höll på att göra slut dagen efter. Men iallafall, kalas för personen jag bor med som fyllt 30 och jag tror det var skoj för jag har träningsvärk i hela kroppen. Lite dans, brottning och twister måste vara det bästa träningspasset.

Nu kan det bli sommar tycker jag, men det går som vanligt inte att skynda på våren och sommaren. Tänker att jag ska leva så mycket sen, men inser att jag även måste göra det nu trots att timmarna inte räcker till.

fredag 16 januari 2015

I kallskänken

När jag har jobbat i Linköping i två dagar och kommer hem och tar en öl och ingen märker att jag precis stod med handen i byxan. Därpå prat om grammatik och brottning som leder till söndertrasad hud på handen. En vacker dag kommer jag bryta nåt. Nu death metal på lite för hög volym.

tisdag 13 januari 2015

Broddar

Tack Östersund för att du var täckt av is stora delar av året så att jag till slut gav upp och skaffade broddar.

Idag gick jag ut, halkade över vägen, vände och halkade tillbaka in och grävde fram broddarna. Åh, som folk halkar idag, hållet i sig i räcken och lyktstolpar. Sand? Det är bara sandat kring vissa hus såklart. Skulle kunna tänka mig att ta ledigt några timmar nu på morgonen och sitta på akuten och räkna antalet benbrott.

Ja, det stämmer att C-uppsatsen i nationalekonomi handlade om höftledsoperationer.

söndag 11 januari 2015

Rumpträning

Om vi spelar Super Mario World så gör jag rumpövningar när Fluffan spelar och så gör Fluffan armhävningar när jag spelar. Min rumpa är så ledsen efter allt sittande den senaste tiden. Men snart så ska lite träning sättas igång.