torsdag 31 december 2009

Mitt 00-tal

2000
Det nya årtusendet firades in i Siljansnäs med karatefylla till höger och vänster. Minns att det spelades innebandy i källaren och att vi dansade till TLC i vardagsrummet. En snubbe slog sönder sin hand under badkaret och alla förvandlades till små sjuksystrar. Jag hade kunnat förlora min oskuld där och då, men jag gjorde inte det. Tack gode Gud!

Ett par dagar senare fyllde jag 18 och vi köpte folköl och eldade rökelse hemma som det fortfarande finns bevis för hemma i Heden på vardagsrumsbordet. Någon vecka efter det var det dags för den stora festen med 230 besökare där mer än hälften av gästerna inte visste vem som bodde där. Någon kräktes hejvilt på nedervåningen, jag hade spritpenne-klotter över hela magen och ryggen, någon stal mammas jobbmobil, det åktes skridskor och hånglades och en plastödla hittades morgonen därpå i delar över hela huset. Ett foto på mig försvann också, jag såg det som en bragd.

Efter ytterligare någon vecka blev jag tillsammans med han som skulle komma att ta min oskuld ett par månader senare.

Det blev sommar och jag träffade the love of my life som jag varit kär i två år dessförinnan, men gett upp om att jag någonsin skulle få honom, på något sorts övernattningskalas ute på en ö. Han ville tydligen ha mig och jag ville ju ha honom. Två dagar efter hade jag gjort slut med den andra killen och spenderade resten av sommaren liggandes på gräset och snusa i ett långt blont hår.

Det blev höst och den blonda killen skulle gå i skolan, men ville vara med mig så han hoppade av gymnasiet och allt var ett virrvarr. Jag skolkade en massa och upptäckte att jag var allergisk mot katter.

2001
Det nya året firades in i Falun på Stora torget. Min kille fick lägenhet i Grycksbo och jobb och jag tog studenten och var nog den olyckligaste studenten någonsin. Fick åka till Rhodos en månad på något sorts utbytesgrejs och jobba på hotell. Var ensammast i hela världen och ville dö. Kom hem och såg ut som en pepparkaka.

På hösten var jag arbetslös ett par månader och såg WTC rasa i New York från min lilla värld som bestod av min killes lägenhet. Fick sedan jobb på ålderdomshem. Åkte till Gran Canaria och firade jul med familjen.

2002
Det nya året firades i Siljansnäs där jag förvandlades till en ragata i någon sorts kamp mellan könen. Jobbade mer än heltid inom vården hela våren och försökte hinna med att ta körkort.

Sökte till pol. mag. på Mitthögskolan. Jobbade på kollo i Rättvik. Bråkade en massa med min kille. Jordens ångest fick mig att göra slut. Tog körkort och flyttade till Östersund.

Levde hejdundrande studentliv innan jag hittade en ny kille men jag var fortfarande kär i den gamla killen.

2003
Det nya året firades in i Köpenhamn i en pytteliten lägenhet med en massa danskar och öl.

Mådde pissdåligt och gjorde abort. Pluggade inte alls särdeles mycket utan spelade mest datorspel och såg på film. Var i Norrköping flera gånger under sommaren och hälsade på killens föräldrar. Funderade på att sluta plugga och flyttade hem alla mina saker från Östersund. Åkte dock tillbaka upp när det blev höst och flyttade in med killen och hans kompisar i ett hus på Frösön. Bodde där i två månader innan jag blev utslängd.

Flyttade hem till Fisnik några veckor, sedan vidare hem till Morran. Började hänga med Patrik och Sofia på Kyrkgatan. Blev bjuden på fest på Militärhögskolan och träffade en ny kille. Suck!

2004
Minns inte var jag firade in det nya året. Flyttade till lägenheten på Ängegatan. Christin bodde hos mig ett tag. Fick reda på att den nya killen även hade en flickvän i Katrineholm. Ja, det kändes ju lite för bra för att vara sant.

Hängde mycket på Kyrkgatan, hängde med lite olika snubbar. Hängde kanske mest med P på Kyrkgatan så när det blev sommar och så småningom höst blev vi lite motvilligt ett par. P flyttade till Uppsala för att göra klart sin militärutbildning. Jag började jobba halvtid som personlig assistent medan jag pluggade.

2005
Nyåret firade P och jag ensamma in uppe på Holen i Tällberg. P var nykter och körde folk hit och dit. Några veckor senare gjorde jag slut och ett uppehåll blev faktum, men när sommaren kom blev det vi två igen. P sökte till Ekonomutbildningen på numera Mittuniversitetet och flyttade upp till mig i Östersund igen. Dock ville han inte bli sambo så jag bodde kvar på Ängegatan, men sprang mycket nere på Södra Gröngatan och hängde med de andra studenterna.

2006
Det nya året firades tillsammans med Pålsson och hans vänner i en lägenhet med hundar och ungar i Östersund. Jag skulle upp tidigt och jobba dvs åka till Undersåker och hämta min brukar-tjej.

Jobbade och pluggade som en galning hela våren. Hade inte gått att plugga om det inte vore för att jag jobbade så mycket. Hade inte klarat mig utan Morran heller för den delen. Spenderade min första sommar i Jämtland utan bad och med ljusaljusa sommarnätter. Jobbade även under Yran, men hade skoj ändå med syster och Jojo som kom upp till mig.

När resttentorna var klara efter sommaren flyttade jag till Stockholm och Västertorp för att bo med syster som blivit av med sin sambo. Spenderade ungefär alla mina sparpengar på flygbiljetter upp till Östersund för att hälsa på P. Fick jobb på hemtjänsten på Söder och sedan på Max Vasagatan. Försökte plugga en kurs i Uppsala, men tyckte mest att det bara var skönt att hänga i Mia och Sigrids lägenhet och se på julkalender och äta mackor med skinka och senap.

2007
Detta nya år firades in hemma i Heden med dunder och brak. På morgonkvisten gick jag ner i källaren och stängde av huvudströmbrytaren för att få folk att gå hem. Jobbade deltid på Max och blev sedan erbjuden en heltidstjänst och uppgradering till Kökschef.

Syster flyttade ut från Västertorp, Kathy flyttade in. Träffade nästan aldrig P. Sa upp mig från Max och började jobba med att växla pengar i Skärholmen.

Det blev sommar och jag bestämde mig för att göra slut med P och vara singel i all evighet. Melinda flyttade in och så gjorde även Anna och efter en månad hade jag träffat Vivi.

Alla vantrivdes i lägenheten i Västertorp och jag hängde mest hos Vivi i hans lilla lägenhet i Solna. Också eftersom det därifrån var närmare till mitt jobb i Sollentuna.

2008
I den lilla lägenheten firade Vivi och jag in det nya året för oss själva. Tränade inför Halvvasan och hade det pisstråkigt på jobbet. Flyttade i februari in hos Vivi medan syster och Daniel flyttade tillbaka till lägenheten i Västertorp.

Åkte till Italien med hela Vivis familj. Jobbade, tränade, lagade mat kändes det som varje dag. Under sommaren jobbade jag extra med att växla pengar på kontoret på Klarabergsgatan. Fick en veckas semester då Vivi och jag åkte till Grekland.

Bestämde oss för att köpa en ny och större lägenhet och efter två veckor var vi helt plötsligt pang bom med lägenhet. En tvåa i Årsta.

Jag packade ungefär varje dag medan Vivi jobbade eller var borta på annat. Jag fick åka till England med jobbet för att lära mig nya saker och träffa lustifika indier och skumma skandinaver. Vi flyttade och jag fick åka till England med jobbet igen strax innan jul och äta god indisk mat och titta på tindrande Londonska gator.

2009
Och så till sist landade jag i 2009 efter ett uruselt nyår i Skogås. Året började med nya resor till England och träning inför Kortvasan. Helvetet bröt lös, som egentligen var något fint, men det gjorde mig till en svag och velig människa. Orkeslös utan dess like. Jag levde i förnekelse och vånda. Förvandlades till en regelrätt ragata medan jag åkte till Italien, Paris och Mallorca i hopp om att hitta den rätta vägen.

Sommaren försvann utan att jag blivit det minsta lilla klokare, men i september bestämde jag mig för att flytta från Årsta och gjorde så. Jag hamnade i huset i Jakobsberg och nu är även alla mina saker på plats.

Jag önskar att det nya årtiondet blir ett lugnare årtionde på ett sätt. Samtidigt hoppas jag att det bär på en massa äventyr.

onsdag 30 december 2009

Hurra!

Idag är det en finfin uppåt-dag eftersom det är sista dagen innan fyra dagars ledighet. Jag har dansat mig till jobbet. Klev upp när bröderna gick och la sig efter sitt datorspelande. Det är så kallt att jag grinade när jag gick från bussen. Lyckotårar.

Det är förövrigt helt tomt på jobbet i den del av huset jag sitter vilket leder till att jag spelar musik alldeles för högt och sittdansar. Superduper!

tisdag 29 december 2009

Idag känns det som julafton.

Jag dricker whiskey och läser om era julaftnar.

I första rummet står nu nästan allt jag äger i kartonger och blå IKEA-påsar.

De jullovslediga bröderna spelar datorspel även ikväll.

Jag är överlycklig eftersom jag bara jobbar en dag till och sedan är jag ledig och kan kanske börja packa upp kartongerna, eller så inte, det får helt enkelt ta den tid det tar.

Klimatförändringen

En man som jag planerar att bli god vän med eftersom han är professor i geologi berättade för mig att när man först upptäckte att klimatet förändrades så hette det klimatförbättring.

måndag 28 december 2009

Jag vill bara säga att det är fint just nu.

Jag öste ur mig all min rädsla och en massa tårar i bilen hem och sen åkte vi till Lidl och handlade chips, öl, korv och bacon.

Nu spelar de jullovsfirande bröderna något töntigt dataspel i rummet bredvid och jag hänger ensam med min lilla dator och dricker whiskey. Har lyssnat på Maria Mena-skivan jag fick av JayDee och gnällt lite över att den är så kort. Kort men bra! Kvalité istället för kvantitet.

Imorgon är det den stora flyttdagen, men först ska jag jobba ett par timmar och måste försöka hålla mig i skinnet. Ta det lugnt och sluta oroa mig. Det kommer att bli skitbra!

Men nu måste jag skriva jobbrelaterade mail så att det blir någon ordning imorgon.

Försöker verkligen.

Jag åt mat i matsalen här på jobbet och tänkte att jag minsann ska ta mig över den här jävla knölen i mitt liv eftersom jag inget hellre önskar.
Det är ju snart vår! Då ska cykeln fram och pysselrummet skall stå färdigt.
Jag ska ta tag i matlagande och tränande så att fötterna slutar ömma och så att jag blir stark i både kropp och själ igen. Jag ska minsann fixa det här!

Sen tittade jag ut genom fönstret och började grina igen, men ringde och sa att "Om du vill ha hem mig så får du komma och hämta mig!" Det fungerade tydligen så jag blir hämtad och slipper släpa väskjävlen genom slasket till bussen och sedan hem från bussen. Sen ska jag försöka vara pepp och laga matlådor så jag slipper äta matsalens sönderkokta pasta till lunch imorgon också. I värsta fall måste jag åka och handla, men jag ska nog banne mig klara av även det.

Kämpa för i helvete, ungjävel!

Jävla smutsiga skitstad!

Jag började grina när jag klev av pendeltåget i Helenelund.

Allt är så grått och fult och blött och jag vill inte vara här!

VAD I HELVETE GÖR JAG NU?

Lite skönt med en helt vanligt måndag ändå.

Jag sitter på tåget tillbaka till Stockholm och tycker att det är ganska skönt att åka från Leksand när det i bilen påväg till tåget utbryter ett högljutt gräl mellan syster, mamma och mig. Mamman ska till jobbet och syster följer med i syfte att byta en skidoverall vilken hon givetvis glömt. Mamma vill vända bilen, men det vill inte jag eftersom jag som alltid när jag ska ut och resa drömt att jag missat tåget. Mamman fejkar att hon glömt plånboken för att få fadern att vända bilen. Fadern kör lugnt och sansat och ber oss alla att sluta tjafsa.

På tåget läser jag ett mail jag fått från Fridah på Facebook. "Jaha Fridah", säger mamma, "hon brukar vara på min jympa!" "Tyst!" väser jag eftersom Oskars bror sitter snett framför oss. "Vaddå?", utropar mamma "är hon här?!" "Men var bara tyst!" väser jag och skäms just då mer över mig själv än mamma.

När mamman och systern lämnar tåget i Borlänge pussar mamman mig vid örat på samma sätt som Vivi brukar göra så att jag tror att jag ska få Tinitus.

Nu är jag ensam kvar på tåget med Morgonpasset i öronen och internet i knät. Jag har längtat.

torsdag 24 december 2009

God Jul alla små kycklingar!

Den här morgonen lyssnar jag på Morgonpasset liggandes i sängen. Lyx. Lyx att få ligga i sängen såhär dags och lyx att få lyssna på Morgonpasset samtidigt.

Sängen den här gången består av en gammal soffa som mamma har lagt en madrass på. Den eländiga bäddsoffan som jag annars brukar sova på har jag ratat eftersom den är kall, hård och knarrar. Nu är dock den här sängplatsen lite för mjuk vilket kommer att resultera i en öm rygg och nacke. Men det är mysigt att sova på samma våningsplan som resterande familjen. Vaknade av Fars rethosta och nu ligger jag här och lyssnar efter om de inte ska smyga nerför trappan snart så att jag kan få följa efter och tigga lite frukost. Men mamman har beordrat sängliggande fram till klockan åtta. Det säger ganska mycket om vad det är för en familj jag kommer ifrån när det måste beordras sängliggande.

Igår testade jag det där med spikmatta. Jag trodde nog att jag skulle gilla det, men jag kunde inte för allt i världen slappna av. Det kanske inte blev bättre av att hela familjen stod runtomkring och gapade: "Du gör fel, du måste slappna av!"

All min julångest och ledsamhet försvann på tåget när jag fick träffa Kalle och så småningom även Magnus. Jag tänkte först, "men gu va jobbigt att träffa fölk" odh sen ba "wtf, jag vågar, jag vågar!" Smög bort till Kalle som satt lite längre fram i tåget än vad jag gjorde(som för övrigt var försenat, så klart, och fel och det utropades fri sittning) och fnissade åt reklamen på sidan 72 i Kupé och pratade som att vi varit riktigt goda vänner länge. Det är ju inte riktigt sant, alltså vi är ju inte ovänner, men jag kommer aldrig glömma när han var tillsammans med en tjej jag känner(Hej Jessica!) och jag var så jäkla förbannad på de där två eftersom de alltid skulle sitta i skåprummet och hångla. Fy fan! Hehe! Jag var såklart bara jävligt avundsjuk och försökte få Micke Sandy att bli förtjust i mig så att jag också kunde ha någon att hångla med i skåprummet.

Hursomhelst var detta nu glömt så Kalle och jag kunde vara goda vänner igår och det kändes så fint för jag träffar ju nästan aldrig några vettiga människor nu för tiden. Måste ta tag i det. Träffa människor på riktigt alltså, det är minsann THE SHIT! Och sen klev Magnus på tåget i Sala och jag hade glömt hur mycket jag tycker om honom och jag ville liksom klia honom i skägget. Men sen började jag bli orolig för att någon skulle sno mina saker lite längre bak i tåget så jag smet iväg och vågade inte riktigt gå tillbaka för då skulle jag ju överge mina saker igen.

Jag som inte alls hade någon lust att gå ut på juldagen börjar nu känna att det kan vara lite kul ändå. Bara jag får träffa fina människor som dessa två karlar så kan det bli mycket mycket bra. Men vi får se. Lillasyster vill att jag ska vara chaufför. Kan kanske vara vettigt. Vill ju inte att hon är ute och är fuller och trillar i snödrivor och har sig.

Förresten kan jag meddela att det är mer snö i Stockholm än här i Leksand. Grattis Stockholm!

Ha nu en superduperfin julafton så hörs vi snart igen.

Puss och kram!

onsdag 23 december 2009

Om julen

När jag var liten gillade jag julen skarpt. Det gör förvisso de flesta barn, men jag, jag började göra julklappar redan i augusti eftersom jag längtade så mycket efter julen.

På julafton så visste jag ju att tiden skulle gå hiskeligt sakta så lillasyster och jag gjorde skattjakt åt varandra som vi skulle genomföra innan vi fick klä oss fint och vänta på att allt det där fina skulle börja hända.

Nu för tiden är jag inte så mycket för det där med julen. Jag mår illa när jag tänker på maten och all den där julruschen ger mig hjärtklappning. Men jag tycker om att få hänga med min fina familj. Klä granen med lillasyster och skratta åt allt gammalt julpynt som har varit med sedan vi var små, dricka whiskey med far och iaktta honom när han sakta slumrar in framför teven, och vara där för mamma hela tiden så att hon ska känna sig lite mindre stressad trots att det bara är vi fyra hemma. Ja, och busa med Rossi förstås. Bråka med honom tills han gnyr. Men hur ska han annars lära sig att det gör ont med tänder i människohud?

Det blev ingen julklapp

Jag hade tänkt att jag skulle göra om här åt er i julklapp. Men det blev inget med det.

Jag är ett jävla talanglöst vider.

Tur att jag inte behöver bry mig om vad som är fult eller snyggt eftersom jag ska bli en ensamboende elak tant när jag blir stor.

Dessutom jobbar jag med data. Data är fult och dåligt och oinspirerande. Varför försöka vara något det inte är?

Förresten har jag glömt min mobil i Jakan så om ni vill ha tag på mig får ni ringa på jobbmobilen. Det är en superusel Windows mobil som går bra att surfa på, men inte att prata i, så jag måste trycka in den långt in i hörselgången för att höra något när jag pratar med folk. Men sms kan man skicka till den. Ja, eller så kommer jag ju att finnas på det där gamla 21250-numret i stort sett hela helgen.

Tjocktarm

Jag skulle kunna tänka mig en tarmsköljning i julklapp.

Min mage är inte bra alls och den kommer ju inte bli bättre av att jag åker hem till Leksand idag. Om jag inte skärper mig förstås.

Men det är bäst att man äter när man får mat, man vet ju aldrig när man får mat nästa gång liksom.

tisdag 22 december 2009


"Knowing You Don't Know Is The First Step In Knowing. You Know?"



Eskimå

Visst har jag det jävligt bra ändå.

Jag borde verkligen inte klaga

Det spelar väl kanske inte så stor roll om jag blir bostadslös liksom, det finns ju massvis av varm snö att bygga snökojor med.

Hurra!

Vad sägs om att liva upp stämningen lite. Tar en gammal goding.

Blajkel

Jag saknar Blajkel superduper mycket.
Det har inte riktigt blivit som jag tänkt mig. Nu vet jag inte var jag ska ta vägen.

Skulle vara innerligt tacksam om någon kunde berätta det för mig.

Men jag vet ju att jag måste välja själv.

Mina favoritstunder på hela dagen är att lyssna på Morgonpasset påväg till jobbet och om jag hinner läsa några bloggar innan jag ska sova. Det är de enda stunder då jag känner att jag har människor runt mig, att jag inte är ensam och eländig.

Jag är så trött.

måndag 21 december 2009

JAG VILL HA OST!

INTE EN JÄVLA KORG MED GODIS NÄR JAG KOMMER TILL JOBBET! JAG FÅR JU ONT I MAGEN BARA JAG TITTAR PÅ DEN! OCH JAG HAR FAKTISKT INTE DISCIPLIN NOG ATT INTE ÄTA AV DEN.

*suckar*

söndag 20 december 2009

Hej världen.
Jag har fått förstoppning.
Jag kan därför ej gå till jobbet imorgon,
eller borsta tänderna ikväll.

God Jul!

onsdag 16 december 2009

Jag vill bara ha färg jag.

Idéstudio

Om fyra timmar ska jag åka hem igen och skotta snö och sen krypa tillbaka ner i sängen, sen är det torsdag imorgon och sen är det fredag

På fredag ska det flyttpackas. Är så otroligt glad att lillasyster kommer och hjälper mig.

I natt drömde jag att jag bråkade med en tjej här på jobbet som klankade ner på en av mina applikationer(mina bebisar) och jag blev så upprörd att jag höjde rösten. Min chef satt i samma rum och sa: Tyst Linnea! Tyst! Och ja ba: Mimimi! Jag har faktiskt rätt, jag menar såhär och så, mimimi!

När jag träffade den här tjejen i matsalen undre lunchen tänkte jag berätta att jag hade drömt om henne för att avdramatisera det hela, men hon hälsade så kort att jag nu förutsätter att hon tycker att jag är dum i huvet på riktigt.

Smuts

Jag har börjat utveckla finnar på halsen. Det poppar upp nya hela tiden som jag klämmer och river.

Nu tror jag att jag kommit underfund med vad det beror på. Det är vintern och brukandet av smutsiga halsdukar som framkallar dem.

(Det kan även vara kostslarv och trötthet, men jag tror främst på halsdukarna.)

tisdag 15 december 2009

Nu ska jag sluta ha dåligt samvete över att jag skriver det här.

Så det så!
Jag hade gärna önskat mig en sovmorgon idag. Sovmorgon hela dagen, men jag är glad att jag är uppe och får se snön innan den blir förstörd.

Stockholm kissar ju i byxan varje gång det blir snö, kör i diket och häller salt över det hela så att allt återgår till normalgrått igen.

måndag 14 december 2009

Och så vill jag berätta att jag hatar mitt korta hår

JAG HATAR MITT KORTA HÅR! JAG VILL BARA SÄTTA UPP DET I EN KNUT SÅ ATT JAG SLIPPER SE ELÄNDET, MEN DET GÅR INTE!

Tack för erat stöd.

(Väntar på bättre tider.)

Tänk om

man skulle typ strunta i att det är jobbdag imorgon och unna sig vin och bloggläsning hela natten.

Dekadens eller duktig flicka-syndrom, det är frågan.
Jag önskar mig någon som tar mig i handen och berättar för mig att jag minsann inte behöver köpa några torkarblad idag. Jag kan bara åka hem i godan ro och lägga mig på sängen och sova. Jag behöver inte laga matlådor eller tvätta eller dammsuga eller gå iväg med tomglas eller skotta snö.

Jag vill nog inte vara människa längre. Jag har fått nog.
Jag är så trött och så less och så less och så trött. Och jag vet att jag inte är ensam och det är ju jävligt synd för då har ju inte ni ork att tycka synd om mig utan bara om er själva.

Kan man inte bara få bli inlagd på ett sjukhem. Tänk värsta smidiga. Någon som tvättar en, klär en, man får mat(visserligen äcklig, men ändå mat) och det enda man behöver göra är att ta sin medicin och se på tv.

Varför finns det inte sjukhem för unga människor för? Är inte det jädrigt orättvist? Eller är det typ som såna här knarkhem som alla häftiga hamnar på i USA?
Jag blev uppgraderad igår på flyget hem från London. Det är sånt där som tydligen nästan aldrig händer dem som reser mer frekvent. Men jag vet inte om det kanske var någon som egentligen skulle få den där äckellaxen som inte ville sitta och stirra på den och må dåligt och därför valde att resa i Ekonomi istället. Jag tycker att den där äckellaxen dyker upp på varenda flygning. De kanske återanvänder den. Och kall potatis är ju inte bra alltså. Möjligtvis i en kletig potatissallad, men utan kletet är det ingen höjdare.

Synd att det var söndag, annars hade jag kunnat passa på att ta en gratisfylla.
Twitter-Fitter!

Gud hör bön.

Jag försov mig i morse. Funderade inte så länge utan hoppade in i den iskalla bilen och smulade sönder vindrutetorkarna.

Jaha, det är alltså såhär det känns att vara en normal människa, tänkte jag när jag satt i bilkön till jobbet.

Imorgon tar jag bussen som vanligt.

fredag 11 december 2009

Dorking

Jag kom ju faktiskt ut en sväng och det gjorde solen också. Jag går och glor på allt så att jag blir helt yr i huvudet. Kan även bero på det minimal intaget av föda under dagen. Rostade mackor tillhör inte mina favoriter, men fantasin är icke existerande idag.

Det är så mycket jag vill fota här så istället blir det ingenting. Jag går och fantiserar om att jag bor i ett av de gulliga små husen med en liten miniträdgård framför. Jag skulle kunna bo i vilket som helst av dem.
Men jag fotade en skylt.

Och ett av hustaken.

Sen hittade jag en hemlig stig.

Jag är precis lika snygg som vanligt.

All murgröna får mig att aldrig vilja åka härifrån. Vet inte vad det är med mig och murgröna. Kanske det är för att den är grön. Grönt är skönt.

Lillis


Mitt lillfinger har förresten antagit en ny kulör.

Matta

Jag tappade datorn igen men den här gången föll den hårt i golvet.

Tur att det är heltäckningsmatta överallt i det här landet.

A matter of love and death

Hittade en tv-kanalen Quest som bara visar 70- och 80-talsserier. Jag tittar på hår. Varför har vi inte sånt där fluffigt hår nu för tiden?

Folkskygg

Kanske borde gå ut istället för att iaktta grannarna från fönstret.

Släkten är värst.

Så dök mamman upp på Facebook och jag påbörjar sökandet efter information som hon inte skall få ta del av eller som kan göra henne upprörd. Dock hittade jag inget som jag känner att mamman inte behöver få reda på om mig. Jag hoppas att hon kan acceptera att jag är vuxen och gör precis som jag vill.

Dock hittade jag bilder på någon annan som mamman kanske tycker är lite obehagliga.

Typisk ajabaja-bild.

Typisk full person med klistermärke i pannan där en person slår en person i rullstol med ett slagträ. Mycket upprörande, speciellt det sistnämnda.

Hade glömt Spice Girls.

Förlåt för att jag tjatar.

På engelska Spotify har den en Yahoo-reklam som slutar med skrattet som Spice Girls Wannabe börjar med.

Vem är det som skrattar det där skrattet? Mel B?

Hursomhelst fick det mig att börja lyssna på Spice Girls och jag hittade den här skitdåliga låten Spice Invaders. Usch! Förstår varför jag aldrig har hört den förut. Gud har varit god mot mig.

Hippt!

Försöker se sådär hipp ut som alla andra som var på Regina-konserten i tisdags.

Bläk!

Tänkte rekommendera er en artikel, men sen ångrade jag mig när jag såg bilden längst ner.

Vad fyller den för syfte?

Räddande ängel


Jag höll på att tappa datorn i golvet, men mitt lillfinger offrade sig och dämpade fallet.

Yeah! Wow!

Det är mycket roligare att lyssna på den engelska Spotify-reklamen än den svenska. Den låter ju mycket häftigare. Men jag kanske har tröttnat på den efter den här dagen.

LEDIG!

Den här fredagen spenderar jag någonstans mellan London och den brittiska sydkusten. Tänker inte göra så mycket idag annat än att vara. Känns så lyxigt att vara ledig en vanlig fredag och jag förvånas lite över att jag tycker att det är så fantastiskt att bara ligga i en soffa i ett annat land och lyssna på Spotify och läsa bloggar. Inser att jobbet har väldigt stor inverkan på hur jag mår och börjar ana att jag nog måste ta mig vidare snart. Om det inte blir bättre det vill säga. Men det kanske alltid kommer att vara rörigt så det kanske är jag som måste lära mig att anpassa mitt ordningssinne efter det på något sätt.

Men idag tänker jag kanske inte fundera så mycket på det utan tänker istället socialisera mig på nätet tills dimman har lättat och sen tänker jag ta en promenad i den engelska lilla staden.

torsdag 10 december 2009

Snurrigt.

Blir ju helt förvirrad av allt snack om Obama och Tiger Woods såhär års.

De är ju så lika att jag när jag ser på ett klipp från Oslo på Obama mår lite illa när jag tänker på de där otrohetsaffärerna.

Gissa hur glad jag är att jag inte är med i den här reklamfilmen!



Ber så hemskt mycket om ursäkt om någon tar illa vid sig av innehållet.

Det är den här informationsfilmen ni vet.

Kent

Jag har aldrig gillat Kent, för jag kan inte lyssna på texter när jag inte gillar den som sjunger. Ja, jag är ytlig och korkad, men jag fungerar så.

Men nu kanske jag kan börja gilla Kent-texterna.

onsdag 9 december 2009

Regina, Regina, Regina!

Superduper super!

Skratt-, gråt-, dans-, skrik- och sångRegina, vad vore jag utan henne.

Hon var med i Östersund den där gången på fylleslaget en sommarnatt när det aldrig blev mörkt.

Och en midsommarafton när jag var så full att lillasyster fick hämta mig gråtandes i en rabatt där jag hade tappat bort mig själv.

Och alla de där gångerna när livet känts hopplöst har hon tröstat och peppat.

Tack Regina!

tisdag 8 december 2009

Kanariefågel

Idag har jag fått höra att jag ser ut som en katt som svalt en kanariefågel. Vad är en kanariefågel?

Jag har även blivit erbjuden en smutsig napp. Och så har jag erkänt att jag är oäkting och fått höra att det de som blir de bästa människorna. Vet inte riktigt vad det påståendet var grundat på. Vad är förresten en bra människa?

Jullunch

Jag har ätit julmat och jag är inte imponerad. Förstår inte grejjen med julbord som alla betalar flera tusen för och ba: Nom, nom, fiiiiin smakare man e da!

Jag vill bara äta julmat en gång om året. Det är på julafton. Då vill jag äta Fars köttbullar som alltid är gjorda efter nya påhittade recept, fiska upp rödlöken ur burken med inlagd sill för att äta till köttubllarna och sedan knöla i mig en massa lagrad ost. Jag kan även tänka mig att äta lite av själva sillen, men bara om jag får Skåne till.

Ja, sillen på Ulriksdals Wärdshus var visserligen helt ok, men det kan ju även bero på att den slank ner först.

What you waiting for?!

Min vän Tiger är bra på att inspirera hon.

Här bor jag:


Enligt hitta.se.

måndag 7 december 2009

Huvudbry

Jag fryser, fryser, fryser och vill inte alls duscha, men jag kanske måste.

Imorgon ska jag ju på jullunch på Ulriksdals värdshus med jobbet(tänk om det hette världshus) och sen ska jag på Cirkus med syster och lyssna på Regina. Så det känns lite som att det är en sån där dag då håret ska vara rent och blankt, inte se ut som Einsteins, grått av all torrschampo och spretigt av all huvudbry på jobbet.

Sitter med de nya skorna på och har adventsljusstaken tänd. Har ätit osten och päronet och vill äta mer, men orkar inte för jag är mätt. Lyssnar på radion och tvättmaskinen och försöker att inte bry mig om att det verkar som att ljudkortet i datorn har pajjat.

Önskar mig sovmorgon imorgon. Önskar mig alltid sovmorgon. Önskar mig försovning, men önskningen slår aldrig in.

Men jag sov en massa i helgen. Så skönt att få sova bort en hel dag. Inga måsten. Alltid dessa måsten i mitt lilla liv. Som nu t.ex, då måste jag ju diska och sen duscha och sen hänga tvätt och sen vika tvätt och sen måste jag skicka trupper. Det här är saker jag bara måste göra innan jag får sova. Klart att jag skulle kunna strunta i det, men då skulle jag inte känna mig tillfreds. Det är minsann tur att jag är ensam och kan skapa mina egna måsten. Kan inte skylla på någon annan. Är lugn. Inte ilsk som jag var varje dag i en annan tid. Lyxiga ensamhet med möglig ost och päron och ensamdans.

Mögel

Nu sitter jag i Kista och väntar på bussen som ska ta mig hem. Jag har inte köpt några pund som jag hade tänkt, jag blir så nervös när jag ska köpa pengar. Att sitta i kassan och sälja pengar går alltså bra, men inte att vara kund. Hoppas att jag är modigare imorgon.

Jag har dock köpt nya skor som jag kan gå i året runt. De jag har nu köpte jag i mars och nu ser man strumporna rakt igenom. En liten tjej som läspade hjälpte mig i butiken och konstaterade att jag antagligen lider av samma problem som henne, att finna små skor. Men den här gången hade jag alltså tur och slapp specialbeställa.

Nu ska jag hem och dansa i vardagsrummet som kompensation för utebliven träning denna vecka.

Till middag blir det päron och möglig ost.

Gud vad jag längtar efter att få simma.

söndag 6 december 2009

Decemberlördag

Idag har jag:
- Gått en lång promenad.
- Klappat en liten häst.
- Velat sno en tax av en tjej som faktiskt hälsade mitt ute i skogen.
- Druckit lite för mycket vin.
- Gråtit över hur ont det gör i hjärtat när man inte alltid kan vara alla andra till lags.
- Legat med datorn på magen i sängen.
- Men mest av allt varit så lycklig att kinderna nu är ömma.

fredag 4 december 2009

Egopics

Jag fick klagomål på att det inte kom upp någon bild på mig från balen. Det finns inte några sådana bilder tror jag. Jag har sett ett på Fejjan där jag är skitful, så jag hoppas verkligen att det inte finns några fler. Jag tycker det känns bra. Jag hade kul på balen och jag vill inte att den känslan ska förstöras av att det kommer upp en massa bilder på mig där jag är skitful.

Men ni fick den här bilden från i söndags. Den kanske inte är mycket att hänga i julgranen, men det är den lyckligaste bilden ni sett på mig den här hösten. Faktum är att om jag hade varit lite lyckligare när jag tog den här bilden så hade jag nog svävat upp och ut ur dimman och aldrig synts till igen. Vad är då en klänningsbild mot en sån här bild?

Halka

Vill höja ett varningens finger till alla er som ska gå utomhus idag:

Det är halt! Det kanske inte ser så halt ut, men det är halt. Jag lovar.

Kravlös

Det är fredag. Det är morgon, och jag sitter på en bänk vid Jakobsbergs station och väntar på bussen som ska ta mig till jobbet. Jag sitter här de mornar då jag inte tar bilen. Idag ska jag träna efter jobbet och tycker då att det är smidigare att vara utan bilen, leta parkeringsplatser och köpa biljetter.

Jag bor i Jakobsberg nu, fick brev från Skatteverket i onsdags som bekräftade det. Många av mina saker är kvar i lägenheten med V, men de ska flyttas så snart som flyttorken infinner sig. Kommer den verkligen att infinna sig? För bara ett år sedan packade jag upp alla saker, nu ska de ner i kartongerna igen.

Det här är något som jag nu väljer att berätta, jag har länge tvekat, känt mig misslyckad, velat vara som alla andra.

Men jag är ju precis som alla andra, de misslyckas också och lever märkliga och hemlighetsfulla liv. Jag har slutat skämmas och lyckan har runnit tillbaka in i kroppen.

Men att behöva berätta i en blogg känns en smula tragiskt och smutsigt. Är det här min enda kanal ut till omvärlden? En kanal där jag kan gömma mig bakom en mask och låtsas att jag är någon annan. Jag kan låtsas att jag hittar på allt.

Att skriva om relationen till den här bloggen är inget jag önskar, det finns andra som kan göra det så mycket bättre, men relationen till den här bloggen färgas ju väldigt mycket av relationen till er som läser.
Enkel korrelation;
Ni ger mig buu-rop, jag hatar bloggen och vill radera den.
Ni ger mig hurra-rop, jag älskar bloggen och vill dela med mig mer.

Jag försöker verkligen att inte låtsas om det där. Det här är nämligen en helt kravlös blogg. Den finns inte till av något kommersiellt syfte, den har därför inget krav på sig att vara snygg, rolig, smart eller innehållsrik.

Visst är det fantastiskt!?

Den här bloggen kommer att finnas så länge jag vill dela mitt liv med er och så länge ni då och då ger mig era hurra-rop.

Tack för att ni läser!

Fredag

Så vaknar jag såhär tidigt igen.

Tror att det är stressen.

Men samtidigt känns det lite som julafton. Det är fredag och framför mig ligger en helt planlös helg. Men först ska jag ut och frysa och åka lite buss och bråka med kollegorna på jobbet.

torsdag 3 december 2009

K-k-kallltt

Jag sitter fortfarande med mössa och jacka på mig inne på mitt kontor.

Jag hade glömt att det kunde bli såhär kallt utomhus.

Och då är det faktiskt inte jättekallt ute egentligen och jag ska inte klaga för jag åkte bil till jobbet.


Bild från flickr.

onsdag 2 december 2009

Helgen som gick i bilder.





















What?

Jag landade nyss på Malins inlägg från New York och i samma stund kände jag doften av Jack Daniels i min nos. Vad hände? Alltså, jag hade inte läst mer än två rader av inlägget.

Är det så min hjärna funkar? Jag tänker på Röyksopp i New York och blir sugen på något sorts rock'n roll-liv med en Jack Daniels i högsta hugg?

Mystiskt.

söndag 29 november 2009

Balle

Då har man varit på bal på V-Dala med ÄB(ärkebiskopen) och lite annat löst folk. Varför får man inte gå på bal oftare? Hur ska man lära sig alla mystiska traditioner när det händer så sällan?

Till bordsherre fick jag en man i kilt(givetvis utan underkläder, inget jag undersökte, men han påstod att så var fallet) och sista dansen utfördes med en man i folkdräkt från Bjursås.

Nästan alla människor var fantastiska och underbara, undantaget utgörs av mannen som påminde om en av de äckligaste människorna jag någonsin sett på film som satt på andra sidan bordet och som dessutom spillde allt och lade ärmarna i efterrätten. Tanken var att jag skulle dansa med honom(det skrevs danslistor vid bordet och han hamnade som nummer två på min), men när han frågade så nekade jag, vänligt men bestämt. Huvva!

fredag 27 november 2009

Web 2.0

Har hållit på med intranätsgrej hela dagen och träffat norska utvecklare. Positivt som tusan!

Struntar i att jag kanske inte har gjort det jag är på företaget för att göra, men jag har kul. Kul är värt så jävla mycket just nu.

Fick Google Wave invite av Eirik, en av utvecklarna, får se om det är något att ha, men det är kul att testa iallfall. När blev jag en sån nörd?

Och så är jag skitnöjd över att Spotify äntligen har fått in en av världens bästa låtar. Hurra som fan!

torsdag 26 november 2009

Tidsfördriv

Alltså jag har så tråkigt på jobbet att jag vet inte vad. Det finns givetvis saker att göra, men bara tråkiga saker. Tråkiga saker som kräver en massa tankeverksamhet och engagemang. Jag orkar inte tänka och jag orkar inte engagera mig, för det är november.

Jag överväger just nu att gå ner och ställa mig på löpbandet i gymmet och glo på tv. Ska bara undersöka om det kan vara något bra. Jag tar ju med mig phonen så att de kan ringa om det skulle vara något viktigt.

14.00 Statsministerns frågestund, kan det vara något kanske?
15.00 Sommarpratarna, är det bra eller?

Orkar inte med alla andra skräpprogram på dagarna, blir helt olycklig när jag läser TV-tablån, jäkla tur att jag inte har någon tv. Men Navy CIS gillar jag, men det börjar inte förrän 18.00.

Pip!

Jag skrattar åt Metros läskiga artikel om att man blir sjuk av fet mat när de rabblar en massa skräpmat man ska hålla sig borta från. Hårresande. Världsomvälvande.

Men, skräpmat och fet mat är ju inte samma sak. Och jag som äter mat som simmar i grädde och smör är inte så mycket sjukare än någon annan. Jag är ju typ aldrig sjuk om man bortser från de psykosomatiska sjukdomarna jag lider av.

Slutsatsen har man dragit genom att mata stackars små musar med späck.

Jag tror; att de där stackars små musarna blev så arga för att de bara fick käka späck så de matvägrade och därför blev de sjuka. Jag skulle iallafall matvägra om jag bara fick käka späck.

Jag skulle också vilja forska om något sånt där världomvälvande, som att man kan dö om man åker till jobbet. Människor som jobbar hemifrån är mycket friskare och lever längre. De behöver ju inte ge sig ut i trafiken och dö eller träffa en massa människor och få Svinis.

Detta ska jag undersöka genom att skaffa mig några musar som jag ska testa (förlåt, jag ska skriva möss) detta på.

Känner verkligen att jag kan identifiera mig med en mus.

Pucko-Bella!


Igår läste jag så änteligen ut den däringa boken Breaking Dawn. Aaah! Lättnaden. Tyckte det var en lång och trist bok. En sån där bok med en massa sidor där författaren har fått betalt per sida.

Tyckte att andra och tredje boken var bra, trean var kanske bäst där när det fanns hopp om att Bella skulle välja rätt kille. Men det gjorde hon ju inte, hon valde ju fel kille och sen blev boken trist och då var det ju bara självplågeri att läsa sista boken. Puckade Bella!

Nu funderar jag på vad jag ska läsa härnäst. Står mellan Haruki Marukami och grekisk historia.

tisdag 24 november 2009

Pissebloggen

Det var en pissedag och jag skrev ett inlägg om att kasta in handduken som jag sedan tog bort eftersom det nog inte hade gjort en enda människa glad.

Tänker inte bry mig om att jag har pissdagar när jag tycker att det här är en pissblogg. Jag är en pissmänniska. Det är därför bloggen är pissgul.

Pissdagen vände när jag fick sms om att jag hade två paket som låg och väntade på mig.

Efter att jag hämtat paketen var jag så exalterad att jag av bara farten spenderade en massa pengar på skönhetsprodukter och fick då någon sorts present som innehöll en massa små prover så helt plötsligt vandrade jag hemåt med en massa nya pryttlar i mina händer. Shopoholic kanske, men det funkar ju mot misären en stund så då kan det väl inte vara något illa?

Jag var så glad åt alla mina pryttlar att jag kunde hålla mig från att slita upp paketen och laga mat istället. Med mat i magen känns ju allt ännu lite bättre. All mat som badar i grädde är bra mat.

I det första paketet var det en liten glad solcellsdriven gubbe som vickar på huvudet. Funkar skitbra som sällskap när man känner sig ensam.

I det andra paketet var det en liten kamera. La en tändsticksask bredvid så att ni ska se att den är liten. Tänker på far när jag gör så. Tänker på alla kort han tagit på varg- och björnspår med tändsticksaskar bredvid.

Jag gillar små saker, som t.ex min lilla majonnäsburk.

Den lilla kameran är tänkt att platsa i den här fula väskan som jag ska ha på lördag. Den får ju gott och väl plats, det är bra för jag tycker om att bära med mig en massa annat skräp också.

För på lördag ska jag vara tjusig tänkte jag, så jag provade hela min utstyrsel och förevigade och tyckte att jag inte såg så pjåkig ut för första gången på flera veckor.

måndag 23 november 2009

Jag vill ha en egen måne

Idag är det den stora måndagen.

Idag firar vi att månen lyser upp vår stig om kvällarna när vi traskar hem från våra jobb genom att bära tunga väskor och äta vardagsmat med smak av tristess precis som vi gör varje måndag.

Vi firar att de gråa påsarna under ögonen blir mörkare och mörkare för varje dag och att oviljan att kliva ur sängen på morgonen är gigantisk.

Trevlig måndag på er!

söndag 22 november 2009

En helg