lördag 5 september 2009

Stockholm i mitt hjärta.

Jag har tydligen blivit stockholmare också. Har flera gånger den senaste tiden kommit på mig själv med att vilja döda när folk står till vänster i rulltrappan. "Missar jag Tvärbanan nu, så ligger du jävligt risigt till." vill jag väsa in i håret på dem som står till vänster, men det gör jag såklart inte utan står snällt still och bara låter ilskan bubblan i mig en stund. Jag skulle visserligen kunna be dem flytta på sig, men det är för guds skulle allmänt känt att man inte står till vänster i rulltrappan. Ja, om det inte är så att man håller uppsikt bakåt och kan släppa förbi dem som vill fram.

6 kommentarer:

THeZZaN sa...

Jag brukar vara det där puckot som står till vänster. För här i Västerås får man faktiskt stå vart man vill i rulltrappan.
Så det så.

Limpan sa...

I Leksand finns det inte några rulltrappor.

THeZZaN sa...

Inte en endaste? Konstigt.

Limpan sa...

Nä, inte en endaste. Men har du varit i Leksand så tycker du nog inte att det är så konstigt.

THeZZaN sa...

Jag har iofs varit där, men det var hundra år sedan. Minst. Så jag minns inte.

M sa...

Finns det ens flervåningshus i centrala Leksand? Dvs med butiker på andra våningen? Skulle säga att Leksand är högst handikappvänligt (åtminstone i det avseendet). Tilläggas bör väl också att samhället inte ens är en stad, och avsevärt mkt mindre än både Sthlm och Västerås.. *Det nationalpatriotiska hjärtats talan. Uäk.*