måndag 31 augusti 2009

Andreas skrämmer livet ur mig idag genom att se ut som P. Oklippt, orakad och med begynnande ölmage. Obehagligt. Är det därför jag gillar Andreas? För att han påminner om någon som jag har varit nära?

söndag 30 augusti 2009

Me, me, me!

-hur gammal är du?

Jag är 27 år och och 8 månader ganska snart.

-hjälpte allt tänk du gjorde under semestern?

Det kanske hjälpte en liten smula, men inte så mycket som jag hade hoppats. Drömmen hade ju varit att få en klar bild över vad jag borde göra, men det är nog inget man kommer på under tre veckor utan det får helt enkelt ta den tid det tar.

-vilka bloggare har du träffat irl?

Jag har träffat; Donny, Josse, Erika, Malin och Fridah. Om man räknar dem som jag inte träffat något innan bloggandet.

-bästa maten?

Ost i alla former.

-bästa klädesplagget?
Den korta kjolen. Vet inte varför jag har fastnat för den. Men jag tror att det hela började med Gwen Stefani. Men snyggast just nu är nog kjolen som Emma Watson har på sig. Skulle vara glad om jag kunde bära höga klackar någon gång till kjol, men det gillar inte mina hälsenor, så jag håller mig till gympadojjorna.
















































-vill du ha en bebis sen?
Ja, om jag hittar en lämplig pappa så vill jag ha en bebis så snart som möjligt innan jag blir gammal och grå.

-Vad gör du om 5 år tror du?

Om fem år har jag hittat den där snubben som är en lämplig pappa. Jag har precis klämt ut min första unge och köpt hus i en villaförort. Är fortfarande kvar på samma jobb eftersom jag inte tror att jag förtjänar något bättre. Men jag har säkert fått ett nytt uppdrag som inte är lika destruktivt.

-Vad gör du om 5 år ifall du får bestämma helt själv utan begränsning?

Morran ditt as, måste du ställa så svåra frågor? Du vet ju att det här inte är någon bra tid för såna. Eller så kanske det är det.

Om jag fick bestämma helt själv skulle jag bo i ett dragigt hus i Surrey, England med en man och ett barn, och jag skulle vara på smällen igen. Föder inte ungarna i England utan har sett till att få göra det i Sverige. (Skitläskigt att föda barn i England juh!) Jobbar i en prylbutik med en massa fina kläder och saker, varav jag har pysslat ihop en del själv men också pryttlar som min vän M har hittat på. Jobbar extra på mornarna på ett bageri. Bor i ett litet kallt och dragigt hus med en tillhörande trädgård. Har alltid dörren öppen så att mina vänner kan komma och hälsa på och åka på sina shoppingturer in till London. (Nu fick jag ont i magen, längtar efter Far och tänker på att jag vill lära mig allt han kan. Jag får ta med mig honom till England helt enkelt.)

-Om inte svaren är desamma, varför skiljer de sig?

De skiljer sig åt eftersom jag inte vet om jag är kapabel till att älska, eftersom jag är feg, tror att jag är korkad, att jag aldrig skulle klara av det. Och så är jag lat också. Och ganska orkeslös just nu.

-När ska vi äta indiskt?

Vi ska äta indiskt när du är frisk och jag har pengar. (Nu har jag pengar, är du frisk? Tisdag?)

- gick du på Möllers fest?

Nej, det vågade jag inte.

- har du tapetserat något mer rum med telefonkatalogens sidor?

Nej, det har jag inte gjort. (För dem som inte vet kan jag berätta att jag i de tidiga tonåren en sommar tapetserade hela mitt rum med telefonkatalogsidor. Jag har inte en aning om var jag fick idén ifrån. Jag kan inte minnas att jag tyckte det var slitigt på något sätt utan bara kul. Jag har verkligen jättesnälla föräldrar som lät mig göra det, det måste ha varit ett helvete att tapetsera om det där rummet.)

- är knark verkligen bajs?

Nej, knark är inte bajs. Knark är preparat eller ämnen som skapats för att hjälpa människor, men som förvandlats till bajs av dem som missbrukar det. (Det var väl ett ganska puckat svar, men jag kör på det. Slå mig inte.)

-Topp 5-lista över de gymnasielärare som du saknar mest. Eller minst, om du är på det humöret.Nu vet jag inte riktigt vilket humör jag är på. Men om jag skulle sakna några gymnasielärare så skulle det vara:
1. Bengt Fisken Ohlson
2. Mats Hedberg
3. Leif Franz
4. Marko (vad sjutton heter Marko i efternamn?)
5. Stefan Holm (R.I.P.)


Gymnasielärare jag INTE saknar:
1. Peter Bjursten
2. Muhammed
3. Marie-Louise
4. Annika Hultman
5. Mårten

-vilka droger har du testat?

Inga kommentarer.

-hur blir du när du blir full?
Jag blir en glad skit när jag är full. Det är väl de vanliga symptomen, dansant, oblyg och kärleksfull. Kan inte säga att jag blir kåt, utan jag blir mest bara kär i alla när jag är full.

-tror du på gud?

Ja, det gör jag nog. Eller jag vill nog tro på Gud bara för att jag annars inte vet vem jag ska prata med när jag har det svårt. Så nej, jag tror inte på Gud, men det vore mäktigt om Gud fanns därför låtsas jag att Gud finns. (Smart, va?!)

-vilken är din favoritblogg?

Burgschki, blir du ledsen om jag inte svarar din nu? Det är ju otroligt svårt att bara nämna en blogg, men det ska jag banne mig göra nu. Det pendlar ju till och från hela tiden vem som är min favorit för det beror ju helt och hållet på hur personen som skriver mår just för tillfället och hur man mår själv. Men i sommar är min favorit Helens blogg.

-läser du bloggar av plikt, bara för att vara snäll?

Nej, just nu läser jag ingen blogg bara för att vara snäll. Inser jag att jag gör så så slutar jag. Det är bara dumt.

-hur lång är du?

Det står att jag är 164 cm i mitt pass och jag hoppas att jag inte har krympt.

-hur mycket väger du?

Vägde mig i somras och då vägde jag 62kg, men nu tror jag att jag väger lite mindre. Brukar alltid ligga runt 60kg, målet är att inte väga mer än just 60.

-är du döpt?

Ja, jag är döpt i Leksands kyrka. (Som finns avmålad på Centralen här i Stockholm.)

-har du varit kär i en tjej någon gång?

Nej, det tror jag inte att jag har. Men när jag pluggade i Östersund var jag skitkåt på en av polacktjejerna som läste med oss, men kär tror jag inte att jag var.

-hur många språk behärskar du och vilka?

Svenska, engelska och pyttelite franska.

-Hur kommer det sig att du får så fina frågor och jag får så fula?

Min helt fria tolkning är att jag är en helt annan människa än dig med en annan läsarskara som därför genererar en annan sorts frågor.

-Vilka band tyckte du var bäst på P&L?

Jag tyckte att Håkan H var absolut bäst och så gillade jag Maria Mena. Men sen kan jag ju erkänna att jag inte såg så många akter för att kunna ge en rättvis bedömning. Jag är en urusel festivalbesökare som sagt, som dricker för mycket öl och får ont i fötterna. Tycker att P&L har blivit för stort när man måste ränna flera kilometer för att ta sig mellan scenerna. Det var dessutom hur kasst som helst i år att det inte fanns fler in- och utgångar. Jag som bodde precis bredvid området var tvungen att knalla runt en hel massa och drog mig därför att gå in på området om det inte var något jag verkligen, verkligen ville se. Hoppas på bättring till nästa år. En väns vän blev dessutom inkastad på området igen efter att ha försökt att planka ut på ett ställe där inte var någon utgång. Han ba: "Jag vill ju bara gå hem." Vakterna: "NEJ, det får du inte!" Haha!

-Hur började du och Jesper Heed prata om P&L-bloggen?

En vän till mig är god vän med Jesper och Jesper ville egentligen att hon skulle blogga, men det ville inte hon. Så hon frågade mig om jag ville istället och jag tackade ja. Pratade egentligen bara med Jesper om det en enda gång. Var skitpepp i början, men mitt hjärta har åkt bergochdalbana inuti min kropp hela sommaren så det blev inte så mycket med det där.

-Vad tänkte du egentligen om mig på midsommar? (Jag måste ha verkat jättesur och helt dissig och bitchig, men jag var arg på ALLT och ALLA den kvällen.)

Jag tyckte inte att du verkade så sur. Jag tänkte mest på hur jag var när jag var sexton år och om du och jag hade varit lika gamla om inte du hade tyckt att jag var värsta tönten då. Dessutom var jag ganska nervös själv, tänker att du ju är recensent och att du liksom recenserar allt du ser och hör. Undrar vad jag får för betyg.

-Vad hände med planen att lösenordsskydda bloggen eller sluta blogga eller hur det var?

Jag vill verkligen inte lösenordsskydda bloggen och sluta har jag aldrig sagt att jag ska göra och kommer aldrig att säga heller. Det är säkerligen flera människor som läser bloggen som jag egentligen inte vill ska göra det, men jag kan ju inte välja själv. Dock började jag fundera på det eftersom några personer läste och kommenterade ganska flitigt mig i verkliga livet på det jag skrev här. Det gjorde att det inte var så kul att skriva. Klart att jag borde kunna ställa till svars för det jag skriver här, men mycket med att ha en blogg handlar om att kunna få skriva från hjärtat utan några som helst restriktioner. Klart att jag kan välja att skriva allt i min dagbok istället, men det här är ju en sorts trygghet som jag behöver. Lite uppmuntran och värmande ord är ju vad jag får genom att ge dem som vill läsa tillgång till det. Sitter jag ensam på min kammare och skriver är jag rädd att jag bara kommer att krypa längre ner i självömkansgrottan. Tar risken att mina föräldrar och arbetskamrater hittar hit trots att jag inte vill att de ska läsa. Skulle de hitta hit hoppas jag att de inte säger något iallafall. För det man inte vet har man inte ont av. Men de där som jag inte ville skulle läsa och kommentera, dem bad jag helt sonika att sluta läsa. Och eftersom de respekterar mig så har de slutat. Ja, eftersom de inte kommenterar det jag bloggar om längre så antar jag att de har slutat läsa.

-Hur många stjärnor finns det på himlen?

Någon exakt siffra på antalet stjärnor som observerats kan man inte ange, men med statistiska metoder uppskattar vi att det finns ca 100 000 000 000 stjärnor i vår egen galax, Vintergatan. Dessutom finns det lika många andra galaxer, som antalet stjärnor i vår galax.

-Vilken är den bästa låten av alla?

Det är konstigt nog fortfarande Souls of Mischiefs 93 till Infinity.

-Hur många Ipod:ar har du?

Inte en enda. Brukar låna Vivis ibland, men jag har inte förstått storheten med dem ännu. Tycker inte heller att de är överdrivet snygga. Designen påminner mig om den telefon jag ritade i en teckningstävling på lågstadiet där uppdraget var att rita en telefon som man samtidigt som man pratade skulle kunna se varandra i. (Det där är förstås en helt annan historia.)

-Jag har en hel balkong full med blommor som är på väg att ge upp, vill du adoptera någon?

Tack, men nej tack. I mitt huvud håller jag redan på att flytta från den här lägenheten därför tror jag att det underlättar om jag har så lite pryttlar som möjligt när det väl sker.

-Tretton?

Det är det nummer mina föräldrar bor på i Heden.

-Det här var ju alldeles för svårt... varför är det här alldeles för svårt?

Du kanske inte är så intresserad av att veta något mer om mig. Eller så vill du ställa en massa frågor, men känner att de är för känsliga. Du kanske vill fråga chans eller fråga hur många jag legat med, men nu får du vänta till nästa gång det blir frågestund.

-Skulle du rekommendera att skaffa höns? Hur många har din föräldrar?

Ja, ägg är den bästa maten som finns efter ost. Så jag rekommenderar verkligen att skaffa höns, de kräver ju inte så mycket heller. Inte några långa promenader eller en massa kärlek. Mina föräldrar har bara sex stycken hönor kvar, men det räcker gott och väl med sex ägg om dagen. Mamma säljer ju dessutom de ägg som blir över till grannarna. Pengarna går uteslutande till hönsfoder.

-Har du slutat twittra och isf varför?

Jag tycker att twitter är stressande, därför håller jag mig borta från det så mycket som möjligt.


Tack återigen för alla era fina frågor.

Jag Älskar Er!


lördag 29 augusti 2009

Jag är en dålig festivalbesökare. Idag är jag hemma och ser på italiensk fotboll istället för att hoppa framför scenerna vid Eriksdalsbadet. Får se hur länge jag står ut med fotbollstittandet. Har fina små böcker som ligger och väntar på att bli lästa inne i sovrummet. Längtar liksom, men är rädd att jag kommer somna om jag lägger mig på sängen så det får vänta ett tag.

Favoritfarbror

Min favoritfarbror var på jympan idag. Han har en imponerande ansiktsbehåring och när han lägger sig på rygg och sprattlar med benen ser han ut som en sköldpadda som aldrig kommer att hamna på rätt köl igen utan hjälp. Jag hamnade bredvid honom under en av ryggliggarövningarna och tittade in i hans ljusblå ögon för att se människan där inne. Han såg halvt död ut. Tittade tomt upp i taket som en död fisk.

Undrar vem det är som tvingar honom att gå dit, eller om han gör det helt av egen fri vilja och om han tycker att det är kul. Han gör ju nämligen inte en enda rörelse rätt eller i takt. Men gullig det är han och var ofta med på passen när jag började att gå på Friskis på Karolinska. Då tuggade han alltid i sig ett äpple samtidigt som vi körde uppvärmningen. Såhär ser han ut:

Braiola.

Jag mår oförskämt bra just nu. Väntar på att det ska smälla till, illamåendet och huvudvärken. Skulle ju inte dricka en enda öl igår, men efter en öl så blir det ju som bekant fler och så blir man lite glad i hatten och det är ju alltid trevligt.

Tyckte såklart att MGMT var bäst. Eller egentligen var nog Lykke Li eller Jenny Wilson bättre, men det var den där MGMT-upplevelsen med såpbubblor i regnet och värmen från en massa av kroppar gungandes framför scenen. Efter det var jag duktig och tog mig hem helt på egen hand trots att suget efter mer umgänge infann sig. Vet inte när sambo kom hem, jag har sovit som en stock.

Hoppas att inte illamåendet kommer idag för jag tänkte faktiskt träna om två timmar och sedan ska jag tillbaka till Popaganda. Tror att det är kjolväder idag. Hurra!

torsdag 27 augusti 2009

Längtar till imorgon.



Eller så kan man lyssna på den här fantastiska versionen istället.

Som alla andra.

Varför finns det inte några gallerior som öppnar tidigt på morgonen för? Öppet till 21 kan man minsann ha, men att öppna 06 på morgonen är otänkbart. Ja, de flesta människor kanske är kvällsmänniskor, men inte jag! Och jag hinner typ aldrig köpa grönt nagellack eller skavsårsplåster eftersom jag typ somnar påväg hem från jobbet.

Varje morgon

(inspirerad av Ida i Kina)

Vaknar upp i mörkret.

Känner att alla kroppsdelar sitter där de ska.

Kissnödig.

Tittar på klockan.

05. någonting.

Ligger kvar och funderar på vad jag ska ha på mig.

Minns att allt ligger färdigt ute i hallen.

Smyger ur sängen och ut i hallen.

Tänder lampan.

Kissar och borstar tänderna.

Borstar håret.

Tvättar mig.

Packar ner matlådan.

Kikar ut på balkongen om det regnar.

Undrar om någon granne är vaken och ser mina tuttar.

Klär på mig.

Beger mig ut i friska luften.

Beräknar när jag kan åka hem från jobbet.

Plockar en Metro.

Sätter mig på pendeln.

onsdag 26 augusti 2009

Hemma var ligger det nånstans..

Titta, titta, det är jussom Leksand i en liten ask!

Strömavbrott, ja tack!

Strömmen bröts i typ en sekund. "Hurra!" jublade jag. Vill verkligen att det ska vara fredag idag, gå hem lite tidigare, ligga i sängen i två dagar och läsa.

Men icke, det är bara onsdag i de stora beslutens vecka. Jag avskyr den här veckan. Nästa vecka blir det förhoppningsvis lite indiskt mellan Fryshus, träning och SU.

Fan va fint!

Idag tror jag mig ha funnit någon sorts stig. Hurra för det! Och så lite pepp på det.

tisdag 25 augusti 2009

Bananbakelse.

Det är gott det.

Bananer.

Tyckte att det var en skitbra idé att köpa två bananbakelser när jag åkte hem efter träningen. Nu när jag har käkat ost och duschat mår jag lite illa av tanken på de där två där de står i kylen. Men alltså, jag kan ju inte spara dem till imorgon. Eller, kan jag? Vivi är ju låtsasallergisk mot banan, så det är tveksamt om han kommer att hjälpa mig på traven.

Men det här kanske är ett ypperligt tillfälle att sluta vara sugen på bananbakelser.

Tack, tack!

Tackar och bockar för alla urtjusiga frågor. Ska ta mig an dem så snart jag får en liten längre stund över. Skulle tippa på att det blir en helgmorgon någon gång i framtiden.

Vill även passa på att be om ursäkt för att jag inte kan stava till chips. Skyller på att jag skriver på min lilla jobbmobil när jag sitter på pendeln och inte alls på att det är något fel på min hjärna.

måndag 24 augusti 2009

Snälldag

Satt vid Klara kyrka när två herrar slog sig ned i gräset en bit bort. "Ni är väl inte rädda för sprutnarkomaner?"
"Nä-ä-rå!" svarade jag.

Flyttade til en trapp i solen när en kille kom förbi och frågade om vi visste var Skatteverket låg. Jag hade ett par minuter tidigare plockat upp en liten karta som kom rullandes över trappan i vinden som pekade ut just var Skatteverket låg. "Nej, det vet jag inte, men du kan få en karta av mig. Här!" Killen tittade förrvirrat på kartan och tittade sen på mig. "Jag ska visa dig, hm, du ska gå ditåt." sa jag. "Tack!" sa killen och gav tillbaka kartan. Pratade en stund med min vän och lyfte sedan blicken rakt upp på den stora Skatteverket-skylten. Ett par sekunder senare kom killen tillbaka och tittade på mig och pekade upp på skylten. Jag bara skrattade. Min vän sa till mig att jag är värsta mamman.

Dagens halvgoda gärning.

Jag har 5,93 spänn på mitt konto, ändå gav jag precis bort en tia till en snubbe vars chipspåse hade fastnat i Selecta-automaten. Det lustiga var att både han och jag fick tillbaka våra tior i femmor eftersom hans chips satt fast. Han stoppade alla femmor i fickan väldigt nervös som att det kanske inte var han som hade stoppat i pengarna. Jag uppmuntrade honom att testa ett annat chipsfack i automaten, vilket han gjorde, fick sina chips, tog dem, och gick. Tänkte fråga honom om jag kunde få tillbaka min tia, men han verkade så aspberger-nervös att jag struntade i det.
Han var ju inte tjock iallafall.

Vem behöver SU?

Frågestund?

Kan inte ni fråga mig nåt då? Sist jag körde någon sorts frågestund så fick jag noll frågor. Så intressant är jag liksom. Men nu kanske ni undrar över något, det kan vara vad som helst.

Sneeeelllaaa!

fredag 21 augusti 2009

Låren.

Idag när jag gick över Medborgarplatsen fick jag höra att jag har fina lår.
Jag har aldrig hört att jag har fina lår, så jag skiter fullständigt i hur full snubben var som sa det.

Jäj! Jag har fina lår! (Det är så mycket värt eftersom jag har så fula vader. Jäj!)

Davai Russia!

Vivi och jag var på det där partyt på Skånegatan, men blev inte så imponerade. Drack vin under en pil vid Nytorget sen drog vi hem och såg på film från P17 VM i bandy istället.

Har jag berättat att jag inte gillar sport? Tydligen går det alldeles utmärkt efter lite vin. Sökte på Davai Russia eftersom det är en av mina favoritlåtar. Nedan ser ni resultatet, fint va?

Hänger inte riktigt med.

Det här är en blogg jag läser. Jag vet inte hur jag har hittat till den, men jag tycker om den likafullt. Men vänta nu, är inte det där en Maja på bilden som jag vet litegrann vem hon är. Är det samma Maja som är tillsammans med Roger, min kusins äldsta son Roger som är tatuerare. Jag kanske är ute och cyklar, det kanske handlar om en annan Maja och Roger. Men sen, sen läser jag det här inlägget och där är ju han som brukar hänga med Mäjlin.

Kan någon förklara för mig vem den där Anna är vars blogg jag läser och hur jag hittade till den?

torsdag 20 augusti 2009

It will be so fine!

Jag tuggar på naglarna, ser på The Holiday (igen!) och tänker: kinesiska, grekiska, kinesiska eller grekiska eller både ock. Men i verkligheten kanske det inte spelar någon roll vilket språk jag väljer. I verkligheten kan jag se på The Holiday vareviga dag och det enda som betyder något är att jag äter så att jag inte blir på dåligt humör eller dör.

Tvi vale!

Jag vill äta chips hela eftermiddagarna. CHIPS!

Så gick det med det där att svälta mig själv till döds. Usch vilken dålig människa jag är!

Tänk om..

jag hade varit född med normallånga hälsenor. Hade jag varit längre då? Hade jag varit smalare? Haft större fötter? Dansat i höga klackar? Spelat hockey? Varit kompis med Anja Pärson? Dansat i Bounce? Varit gift?

Men är det så himla viktigt då?

Det där med kön alltså. Eller jag förstår ju hela grejjen med att om tjejer och killar fick tävla tillsammans så skulle det inte vara så kul att vara tjej längre.

Vilken människa är så puckad att den fuskar genom att ställa upp i fel lopp? I Metro kan man idag läsa: "-Om en idrottare själv tror att hon är en kvinna är det ju inte ett medvetet fusk." Men dåså!

onsdag 19 augusti 2009

Döden dö.

Jag planerar att svälta mig själv till döds. Jag vet att det kommer att vara en långsam och säkerligen plågsam död, men jag har diskuterat det här med mig själv ganska länge nu och det verkar vara det enda sätt jag ska kunna klara av det här på egen hand.

Dessutom är ju fördelen med att det går så långsamt att jag faktiskt hinner ångra mig. Och så kanske jag vaknar upp någonstans halvvägs och tycker att jag har blivit så skitsmal och snygg att livet helt plötsligt är värt att leva. Om jag nu klarar av att bortse från den där inre oron. Men yta är ju allt som ni vet.

Fasen vad hungrig jag börjar bli, ska nog unna mig en sista lunch innan jag tar tag i självmördandet.

tisdag 18 augusti 2009

btw


Det var i övrigt ett otroligt fint bröllop i lördags som bjöd på regn vilket ju ska betyda att det blir ett lyckligt äktenskap. Det får vi verkligen hoppas. Finaste Christin överraskade sin nyblivna make med sång på bröllopsfesten så att jag fick bita mig i tungan för att inte börja störtböla.

Och så fick jag ju bära den dräkten som jag har tjatat om.

Geografi.

Vivi och jag var på bröllop i helgen. Och vad lärde vi oss där? Jo, att det finns vuxna människor som jobbar på dagis som tror att Karlstad, Leksand och BODEN ligger nästgårds från varandra.

Tjusigt! Mycket tjusigt!

fredag 14 augusti 2009

Gammalt groll.

Hittar en text i ett av mina block på jobbet. Vet inte när den skrivits för det står inget datum. Jag som alltid brukar skriva datum. Men jag förstår ingenting.

En vanlig dag
Fail. Det failar innan jag ens har påbörjat historien. Jag vaknar klockan 7, bitter och elak som vanligt. Det är sån jag blir av ensamheten. Han vaknar vid lunch grymtandes. Fail. Det går inte ens att föreställa sig. Det är alldeles för mycket jobb. Det gör ont från start till slut.

Är det V jag skriver om? Får jag tro datumen före och efter denna text så är den mer än ett år gammal. Har det varit dåligt så jävla länge utan att jag har gjort något.

Stackars dumma lilla jag.

Andreas tycker:

  • Att jag ska skaffa mig en spikmatta.
  • Att jag ska träna med honom på luncherna.
  • Att jag är elak mot V.
  • Att jag borde äta mer till frukost.
  • Att jag alltid ska göra som han säger.

torsdag 13 augusti 2009

Kaos

Har snart ätit en påse Djungelvrål. Hetsäter. Måste springa till bussen.
Längtar efter mjuka läppar mot mina.

Jag har haft en bra dag och jobbat bra men däremellan läst blogginlägg. Helt sjukt fantastiska blogginlägg faktiskt.
Det finns fler som jag där ute. Fler människor med kaos i kroppen. Känns en smula bättre.

Socker.

Idag vill jag äta munkar och få socker i hela ansiktet så att någon kan slicka bort det.

Slicka på mig!

Gör det bara!

onsdag 12 augusti 2009

Sopa!

Jag gillar verkligen att vara här hemma i Årsta. Det är liksom mitt hemma med alla mina pryttlar. Vivi och jag sitter här i varsin soffa och lever våra privata små datorliv och jag kan samtidigt måla bröllopskort, stryka lite, försöka klippa Vivis hår och dammsuga. Det ska vara så många bollar i luften som möjligt för då känns allt prima. Alltså, jag har ju planer för framtiden. De kommer att falla på plats så småningom, men jag tänker må bra på vägen. En dag i taget liksom. Och det är väl klart att Vivi inte kan må bra av det här, det gör ju inte jag heller. Men det är väl ändå något som han måste inse på egen hand. Och det är inte som att jag är elak hela tiden heller. Jag är ganska snäll faktiskt.

Vi var till återvinningscentralen idag och lämnade lite skräp från förrådet. Varenda gång vi är där säger jag att jag borde jobba där. Det var likadant idag. Den där mojängen som pressar ihop allt trä liksom, hur cool är inte den. Jag kanske kommer lukta snusk hela tiden om jag jobbar där, men det är väl inte hela världen. Jag är ju snart så gott som nunna ändå.

tisdag 11 augusti 2009

LCHF

Jag tänkte mig att jag skulle visa vilken tjusig mat vi äter här hemma och i samma veva lägger jag upp en bild på dagens frisyr.

Först är det en bild på maten Vivi lagt upp till mig.
Andra bilden är när jag har förbättrat uppläggningen något.

Ja, det här med LCHF är lite klurigt när fantasin tryter.

Beräknande

Dino

Jag har den här frisyren igen, ni vet den där med flätan uppe på huvudet, och har fått veta att jag ser ut som en dinosaurie. "Ja, det är alltså en komplimang." säger Andreas. Sen kom en äldre herre förbi och sa att det var en hemskt tjusig håruppsättning jag hade. Och därefter: "Du jobbar med datorer och sånt där skit, va?" Inte mer med det.

Om en timme ska vi åka ute till Hasseludden och vara serviceminded. Hoppas på god lunch, annars tänker jag inte prata med Andreas mer den här veckan. Det är ju han som lurat mig att följa med, som någon sorts sällskapsdam liksom. Det är visserligen kuligare att komma iväg en sväng än att sitta här på kontoret och frysa.

måndag 10 augusti 2009

Blodet droppar.

Idag var det alltså min tur att få mens. Igår stod jag och förundrades över lillasysters blodbad på toaletten: "Wow, sådär mycket mens vill jag också ha!" Idag känner jag att jag gärna skulle vara utan mina ynkliga bloddroppar för det är verkligen inte mycket jag blöder men ändå blir jag så trött, så trött. Stirrar stint in i datorskärmen för att slippa prata med någon, men det gör kanske att jag ser ännu sjukare ut. Undrar om man kan säga att man har mens till nån gubbe som jobbar uppe på ekonomiavdelningen om det skulle vara så att han kommer förbi och frågar hur man mår.

Jag vill bara hem och sova, men det är tvättid ikväll. Menströtthet och tvättid går inte ihop. Har även planer på att laga mat innehållandes en massa bacon samt göra en omorganisering i garderoberna. Vill döda den dära Fröken Duktig som alltid ska ställa såna jävla krav på mig jämt.

söndag 9 augusti 2009

Dödsnykter

VB säger:
HEEEEEEEEEEEEEEEEY
Limpan säger:
hej
hej
hej
hej
hej
hej
hej
hej
hej
hej
hej
hej
hej
hej
hej
hej
hej
det räcker nu kanske
?
VB säger:
hehehe
tack
Limpan säger:
jag är dödsbakis idag
matilda den jävulen lurade mig att köpa vin till henne igår och då köpte jag ju vin till mig själv i samma veva så nu mår jag som jag förtjänar
VB säger:
träffade du henne senare+
?
Limpan säger:
japp
VB säger:

jag är dödsnykter

Arbetet.

Min semester tar slut idag och jag ska jobba imorgon och jag är inte det minsta ledsen för det. Jag längtar efter min älsklings-Andreas och ska minsann ta tag i både det ena och det andra i höst har jag tänkt. Det blir kul, kul, kul!

Och det där med att mitt hjärta skulle vara för stort, det är inget jag tror på faktiskt. Jag tror fortfarande att det är yttepyttelitet och räcker knappt till mig själv.

It was a fun night, I tell ya!

Ser på den här igen och tänker: Sparris och bollar.





Min hjärna är så jävla logisk idag. Tänker inte köra bil på bra länge. Tänker försöka få bada med Özz först.
Mitt hjärta är för stort. Trodde att jag hade blivit friskt, men jag hade fel.

fredag 7 augusti 2009

Kändisuppdatering.

Det är fest i Måns Möllers sommarstuga. Såg bruden som var och badade med Nour utanför på vägen pratandes i mobiltelefon.

Jag har byxor på mig för första gången den här veckan, min ben kokar.

Cancer

Far kokar kräftor här hemma. Förra helgen var han till Närke och fiskade, fångsten blev inte en full skottkärra som förra året, men 50 stycken iallafall. Han tog med sig dem hem till vår fiskdamm där han byggt förvaring till dem i en trälåda. I veckan rymde kräftorna så far fick tömma dammen på vatten för att försöka att få tag på dem igen. Endast 17 kräftor fanns kvar. Tydligen är kräftor väldigt hemkära så de vandrar tillbaka dit där de hör hemma.

Nour!

Var ner och badade med mamma när det kom ner två unga tjejer till dammen(vi kallar sjön för det eftersom det är en damm). Den ena av dem såg väldigt bekant ut och jag tänkte "öppna käften, öppna käften" och det gjorde hon och jag kanske är dum i huvudet, men jag tror faktiskt att det var Nour El-Refai. Vad i helvete gör hon i Heden av alla jävla ställen? Så synd att jag inte är en sån här nyfiken liten människa som bara måste fråga alla om allt. Dessutom kom de ju ner och hejjade för det gör man ju när man bor i en by med 90 hushåll och jag ba står och stirrar och funderar på vem det är och hejjar inte tillbaka. Jag hade ju kunnat skryta om att jag hejjar på Nour och att vi är polare. Eller ja, vi hade ju kunnat bli polare, men nu har jag bränt alla broar. Jag kanske ska cykla ner igen och lägga mig med min bok och spana in Nours tuttar. Ja, om det nu är Nour, men man kan ju inte både se ut som och låta som Nour utan att vara Nour.

Sommardag.

Håller mina föräldrar på avstånd.

Klockan tio, fem meter bort ligger far i en brassestol och sover. Klockan två, fem meter bort ligger mamma i en annan brassestol och lyssnar på dagens sommarpratare. Själv sitter jag här i skuggan av ett litet äppelträd och funderar på om jag ska ta mig an Peter Englunds Tystnadens historia och andra essäer.

Dräkten är hämtad, det är bara förklädet som ska inhämtas, sen skulle jag kunna tänka mig att åka tillbaka till stan igen. Men jag måste träffa syster en sväng, och eventuellt T. Att börja vistelsen med gråtattack var inte riktigt vad jag hade tänkt mig.

PMS?

Letar febrilt efter min av-knapp, men hittar ingen. Sliter mitt hår och ber till Gud att han ska stänga av mig, men inget händer.

Någon twittrade något om en artikel i Läkartidningen som påstod att depression skulle ha varit något bra som vi behövde för x antal tusen år sedan. Var det kanske för att rensa ut de där lite svagare individerna kanske? Jag menar, det var ju lite lättare att stänga av sig själv för x antal tusen år sedan. Det var ju bara att gå ut i skogen och vänta på att bli uppäten av ett grottlejon eller en grottbjörn.

Men just nu kanske vi inte ska blanda ihop PMS och depression, men när allt annat helt enkelt inte är värt att leva för så gör ju PMS:en så att tårarna sprutar i desperation när insikten om att jag inte bara kan få lägga mig ner och dö drabbar mig.

Tiden!

VHS säger: Du ska läsa kinesiska och nygrekiska i höst på SU.
Jag säger: Hur ska jag hinna hänga i bloggosfär och spela Tribal Wars i höst om jag ska lära mig en massa språk?

torsdag 6 augusti 2009

Men ditt lilla as!

Idag kommer V tillbaka till stan och jag har lovat honom att vi ska hänga lite och bada för vi har inte setts på hela min semester. Helt plötsligt vaknar världens bästa flickvän i mig som vill packa stor väska med prylar och mat så att man klarar sig ute hela dagen. Och jag funderar på om jag ska åka in och möta honom vid Cityterminalen och fantiserar om det perfekta återseendet. Jag blir uppstressad över att jag inte vet hur jag ska få till allt. Sen blir jag skitförbannad på mig själv att jag helt plötsligt förvandlas till världens bästa flickvän när jag inte har världens bästa pojkvän. Jag vet inte ens om jag har någon pojkvän för Guds skull. Eller jag vill ju ha världens bästa pojkvän, men det har jag inte så då kan jag vara utan.

Det var det jag ville säga. Världens bästa pojkvän kan ringa mig på 0705493565.

Tack och hej leverpastej!

onsdag 5 augusti 2009

Gamling


Jag ser på en urgullig dokumentär om en liten tant som är 90 bast och skådespelerska. Hon är så satans frän och bär hatt och är snygg och går på castings och dissar att äta lunch med de andra tanterna. Sådär vill jag vara, jag kan gärna vara 90 bast, ha barn och barnbarn, permanentat kritvitt hår och miljoner rynkor.

Eh!

Ok, det var kanske inte så bra att slå på jobbmobilen och svara på mail, för helt plötsligt är man efterfrågad och börjar pyssla med saker som man absolut inte ska göra på sin semester.

Hard work.

Jag satte på jobbmobilen idag och skrek högt: "DET SKA BLI SÅ JÄVLA ROLIGT!"

Det känns ju fint och bra att min entusiasm är så stor, gör alltså inget alls att jag har tre soliga dagar kvar av min semester. Ja, det är ju sol för tusan! Tack Gud!

Min kille pratar i radio!


Har funderat lite på det här med Jonathan, men nu har jag kommit på vem mitt livs stora kärlek är. Det är ju Jonatan som pratar i radion på mornarna. Visserligen stavar han utan h, men det borde ju inte spela så stor roll.

Han duger väl?

tisdag 4 augusti 2009

Herre hör min bön.

Men alltså kära gode Gud i himmelen kan inte jag snälla söta rara få en bebis? Du har ju kirrat det här med jungfrufödsel förut, en gång till i historien borde du ju kunna fixa det. Ja, jag vet att det kanske ställer till det litegrann med den där spiralen där inne, men det är ju ett ynkligt litet hinder som du som självaste Gud Fader borde kunna pilla bort ganska lätt. Ja, eller så får du se till så att den där Jonathan mitt livs kärlek eller någon annan liten gubbe kommer förbi och älskar mig och är så adorable att jag trillar dit, fullständigt. Eller jag vet, förresten. Först, allra först måste vi hitta en liten donna till V så att han förstår att vi inte är menade för varann så att han förstår att han måste flytta från lägenheten så att jag kan slänga in min nya snubbe här. Det får vara en liten snubbe, han får helst inte ta så mycket plats. Han kan typ jobba jättemycket så att vi nästan aldrig ses. Eh! Jag menar, jag har ju en tendens att tröttna ganska lätt. Äsch, men vad fasen Gud, ge mig en bebis bara! Och om du tycker att det är klurigt med den spiralen så kan du väl ge mig något sorts tecken så går jag iväg och får den utpillad. Tack Gud! Du är en klippa!

Forever Young

Sitter här och funderar på vad det är jag vill mest av allt just nu och tittar på tavlan Pogo målat och tänker att det vore väldigt kul om jag får gå på den där jubileumsfesten om det nu blir någon och bråka lite med grabbarna för det var ju så längesedan jag träffade dem och då börjar den här låten att spelas på Spotify.

Sjuk grej!




(Kika på de små liven här, så kanske ni förstår.)

Fjant!

Drömde i natt att jag var på det där bröllopet men blandade ihop klänningarna så jag bar Leksandsdräkt med tyll under och var stressad och nervös. Sen var det helt plötsligt inte det där bröllopet i Värmland utan det var bröllop i Leksands kyrka och då var det ju helt plötsligt ännu viktigare att se bra ut i dräkten så jag panikade och Kerstin som jag ska låna dräkten av skulle hjälpa mig att klä mig trots att det var hennes dotter som skulle gifta sig. Jag var asstressad över att jag förstörde för Kerstin och för att jag var ett sånt stort mähä som inte kunde klä på mig dräkten på egen hand. Sen när jag till slut var klar så såg jag att det var fel färg på förklädet. Sån jävla paniiik!

Tror att allt sprang ur att jag såg på Bride Wars igår och att Kerstins dotter, som var min bästis när vi var små, fick en bebis för en vecka sedan och jag satt och kollade på bilderna igår och grinade. Så fina!

Det är mycket som handlar om bebisar och bröllop just nu vilket gör mig helt förkrossad eftersom det känns som att jag aldrig kommer att få någondera av dem. Stora fjantiga flickdrömmar det där. Bort! Försvinn!

Majonnäs!

Ber om ursäkt för tjocklåten nedan, den var inte ett påhopp på någon, om det nu skulle vara så att någon tog åt sig. Om någon vill ha mina bästa tips för att inte bli tjukk så är de: sluta äta p-piller, sluta äta antidepressiva, sluta äta godis, sluta äta kolhydrater och ät istället allt som är gott; smör, ost, grädde, bacon, lax, majonnäs.

Min text är lite labil idag och är liksom tjock ena stunden och nu tycker jag att den fortfarande inte ser helt normal ut. Jag borde kanske sova en stund till för sen kommer säkert allt att bli normalt igen.


måndag 3 augusti 2009

söndag 2 augusti 2009

Molgan liksom.


Idag har jag pysslat lite på förmiddagen och sen hängde jag lite i solen på egen hand men det var ganska trist och precis när jag var påväg att ge upp solen så blev jag erbjuden häng i Vinterviken med Donny, Josse och Malin. Och Vivi säger: "Borde inte du hänga med dina RIKTIGA vänner istället?" Jag förstår inte riktigt vad det är han menar. Jag menar, människorna jag umgås med är i allra högsta grad verkliga. De bloggar juh, alltså finns de! (Dessutom gillar jag dem och mår bra i deras sällskap.)

Imorgon ska jag hänga med en annan riktig vän, förhoppningsvis vid en pool. Det blir fett.

Sweet baby Jesus!

Har sett på urgulliga 17 again med urgulliga Zac Efron och sen gråter jag en skvätt och kräks lite på mig själv av obehag. Hädanefter ska jag bara se på dokumentärer, inte saker utan verklighetsförankring, utan the real stuff så att jag inte får för mig att filmkärlek går att uppnå i verkligheten. Pyttsan!

Lady Gaga

Idag önskar jag en vän som kan släpa med mig till Grönan ikväll. Eller så ska jag vara den där vännen som släpar med någon annan.

lördag 1 augusti 2009

Jonathan

Fejjan säger att mitt livs kärlek heter Jonathan. Jag känner ingen Jonathan, eller jag vet en Jonathan. Vi gick på dagis tillsammans, men jag känner mig inte så sugen faktiskt. Jag tycker att Jonathan är ett töntigt namn. Hittar bara 239 stycken Jonathan på Birthday.se som är födda samma år som jag. Men det är ju svårt att veta vilket år mitt livs kärlek ska vara född, finns det inte en sån quiz också? Och gärna vilket stjärntecken han ska vara. Vädurar vet jag sedan tidigare inte är någon hit. Jag har nämligen en tendens att bli tillsammans med killar som fyller år i början av april, men det har ju hittills alltid skitit sig med dem. Nåväl, Jonathan alltså. Var är du mitt livs stora kärlek?

Framtiden

I mitt nya liv ska jag bli lesbian och flytta till Norge och bo i en av de där lyxiga lägenheterna vid havet i Kristiansand.

Äh, jag kommer vara en urusel lesbian. Jag vill ju ha k*k. Och inte vill jag bo i lägenhet heller, men Norge, det tror jag på. Det kan nog vara något.

Rosa

Pang skriver om rädslan för att få barn som faller in i könsnormerna. Jag bär också på den rädslan. Tänker att jag kanske blir på smällen och bestämmer då att ungen ska heta Tage oavsett om det kommer ut en flicka eller en pojke. Men det där är ju bara ett namn förstås och det blir kanske lite konstigt om jag bestämmer att ungen ska heta Lena och så kommer det ut en grabb, det är liksom lättare att placera grabbnamn på brudar på något sätt. Och nu har jag minsann gillrat en liten fälla till mig själv, för nu är jag minsann där själv. Egentligen kanske ungen själv ska få bestämma vad den ska heta, men det blir ju klurigt. Namn är ju inte det viktigaste. Det viktigaste är att låta barnet bli en människa, inte en pojke i blått eller en flicka i rosa utan en liten människa som får vara precis som den vill.

Apropå det där med rosa till flickor så hittade jag dopklänningen hemma i Leksand. På den står min systers och mitt namn broderade i ljusrosa. Kände att jag nästan blev lite arg. Fula jävla rosa!

I ottan

Det här med att vakna tidigt är ju ett ständigt gissel. Jag har länge inbillat mig att jag vill leva med någon som är lika morgonpigg som jag, men antagligen har jag aldrig träffat någon vars sällskap jag gillat så mycket att jag blivit speciellt glad när de någon gång ibland fått för sig att kliva upp tidigt. Jag gillar de ensamma morgonstunderna.

Endast en gång har jag haft en karl som vaknade innan mig på mornarna. Han brukade väcka mig genom att mjukt klappa mig på håret. Jag tror faktiskt att jag var kär i honom, men så synd att det visade sig att han hade en annan flickvän samtidigt som mig. Ett tjusigt litet svin minsann.