onsdag 30 september 2009

Nu när den här skitarbetsdagen är slut tänker jag bara lägga mig på sängen och läsa bloggar hela resten av dagen. Kanske tänker jag äta en macka. Men jag vet inte om jag orkar bry mig om det.
Jag har funnit en brist i tyda.se. Tyda.se vet inte vad en slidkrans är.

Dagens va?

Funderar på om jag ska köpa ett par Buffaloskor.

Nä, det ska jag nog inte. Men jag ville verkligen ha Buffaloskor när jag var yngre men hade inte råd att köpa några. Nu är jag ju vuxen och kan göra som jag vill.

tisdag 29 september 2009

Pippa.

Som antirökreklamkampanj har alla fått lakritspipor i sina postfack här på jobbet. Jag är den enda som hittills har tömt mitt postfack och jag kan ju inte moffa i mig mina pipor före alla andra. Funderar på om jag ska tömma alla andras postfack innan de märker den glada nyheten med godis i postfacket. Jag kan lägga dem i min bra-att-halåda så länge. Älskar lakritspippor!

Snö!

Just precis nu så läste jag en blogg skriven av en tjej som bor i Östersund om att det hade kommit snö på fjälltopparna och i Ås i natt. Det är nog sånt där som gör att jag tycker så mycket om att läsa mina bloggar. Jag har vänner lite här och var som med egna ord berättar såna små nyheter. Snälla, ta det aldrig ifrån mig.

Annars är det ganska mycket på jobbet så jag måste pausa ibland och känna efter att jag tycker att det är lite kul att det är mycket, annars är det ju inte värt det. Och är det inte värt det kan jag lika gärna flytta till Jämtland och andas fjälluft istället.

Och se, det här är månadens hundrade inlägg. Ett litet rekord minsann.

Kärleksförklaring

Jag älskar dig, tyda.se!

Polis polis potatisgris!

Tycker inte om de här polishögskolemänniskorna som proppar bussen full om mornarna om man råkar sova lite för länge. Jag förväntar mig liksom att de som ska bli poliser ska vara glada och trevliga jämt och resa sig för gamla tanter och våga sitta bredvid allt och alla och packa sig längst bak i bussen så att alla kommer på och hänga med och flytta sig så att man kommer av bussen när man ska gå av. Närå, polishögskolemänniskorna är precis som vanliga människor: de vågar inte sitta bredvid främlingar, de skiter fullständigt i att man ska gå av så man måste brotta sig ut genom dörren och de struntar i att gå längst bak så att andra kan kliva på. VEM I HELVETE TOG IN DEM PÅ POLISHÖGSKOLAN!

måndag 28 september 2009

Först..

så vill jag inte vara ensam. Jag är en harig liten skitunge och den här drömmen om att jag ska bo ensam i en stuga mitt ute i skogen kan hoppa upp och ta sig. Jag hanterar inte mörker och ensamhet särdeles bra. Jag önskar att jag hade en siamesisk tvilling som kunde följa mig på toaletten om jag skulle råka bli kissnödig mitt i natten.

På älgjakten måste man ju gå över gården ut till utedasset och det är kolkolsvart om inte månen behagar lysa, och då är det verkligen mitt ute i skogen. En skog som är full med läskiga djur. Men det är ju inte djuren som är läskiga egentligen. Egentligen är det läskigare att befinna sig närmare staden ensam i mörkret för där finns det läskiga människor.

Ja, så det blir inte så mycket med ensamheten ute på landet. Landet ja, men ensam nej.

AIK

Jag gillar inte AIK.

Det började i Leksand. Alltid när AIK kom på besök för att spela match var det rabalder i ishallen och ute på noret. Det sattes upp stängsel så att vi som brukade gå runt runt runt på hockeymatcherna inte kunde göra det längre. Jävla AIK!

Men idag, idag håller jag på AIK. Jävla AIK!

Jovialisk

Under dagens tristess har jag ätit glass, letat spotify invites till min chef S och tatt en bok. Har även haft besök av Andreas som försökt att leta reda på alla hemlisar inne på mitt rum. Jag är dålig på att ljuga och säga att det inte finns några hemlisar, istället låser jag lådorna och det har ju totalt motsatt effekt. S tyckte att jag var snål när jag inte bjöd honom på choklad. Jag har nämligen en chokladkaka i min låda som gick ut den 1:a april 2006. Jag har fått den. Ser på den lite som årgångschoklad, den kommer att bli bättre med åren.

I boken jag snodde står det att Jovialisk är ett ord som lånades in under senare delen av 1700-talet. Ordet har sitt ursprung i latinets jovialis. Jovialis innebörd är att tillhöra Jovis, alltså planeten Jupiter. Upphovet är att Jupiter enligt astrologin står för glada och snälla personligheter.

Betyder det att alla aliens som kommer från Jupiter är glada och snälla?

Måndag

Vaknade av regnet i morse och ville inte alls skutta upp ur sängen som vanligt.

Drömde att det vandrade spindlar i sängen hela natten. Försökte kicka bort dem.

Min mage är fortfarande fuckad sedan gårdagen och jag skäms över att jag inte tänker åka till SU idag heller.

söndag 27 september 2009

Förtjänst

Idag åt jag chips trots allt.

Nu vill min mage döda mig.

fredag 25 september 2009

God natt!

Jag är så jävla tråkig. Antar att det är eftersom jag kanske inte mår helt bra trots allt. Jag har inte haft en lugn stund på hela veckan och så får jag helt plötsligt två timmar i ensamhet och då vill jag bara krypa ner under täcket och självdö. Jag som säger till alla att jag mår, att jag vet vad jag vill, men det gör jag ju inte. Inte just nu.

Jag ska sova nu. Jag hoppas allt känns mycket bättre imorgon.

Kvällens pepplåt

Imbecill

Idag har jag för första gången skickat ut ett mail till alla på företaget(inom marknadsbolaget i Sverige). Ajaj, vilken vånda att skapa ett par textrader som ska läsas av flera hundra personer. Ja, det är ju något helt annat än det som skrivs till de där hundra som vissa dagar behagar besöka min blogg. I arbetet måste jag ju låta professionell och tydlig för att människorna jag försöker hjälpa ska förstå att jag är bra på det jag gör. När mina kollegor läste mailet höll jag för öronen och lalala-ade så att jag skulle slippa höra någon form utav kritik och sedan sa jag: "Man kan göra detta på en miljon olika sätt, nu valde jag detta, det kanske inte var det bästa, men nu är det gjort." Ingen vågade säga något.

Tror att det gick ganska bra trots allt eftersom jag först fick ett mail från avdelningschefen som tackade för tydlig och bra information, sedan från min närmaste chef S som gav mig ett Gott med tre utropstecken och därefter fick jag ett mail från vår internkommunikationsansvariga som tyckte att jag hade uttryckt mig fint och önskade mig en trevlig helg.

Dö dåliga självförtroende, dö!
Jag hade ett missat samtal på mobilen.

Det var från en Jonathan Djursvik.

Kan det vara han, ni vet, han den rätte?

Youtube-fredag.

Fredagar är Youtube-dagar där alla liksom skickar roliga mail till varandra och bara längtar efter att få åka hem. Äter lång gratisfrukost och skrattar i kör. Jag åt en chokladmuffins i morse som pajjade min mage. Aj! Svär åt mig själv och säger att nu blir det minsann inte några kolhydrater någonsin igen. Jahapp, trist läge, jag som skulle dricka öl ikväll. Horoskopet säger att jag ska ta det lugnt med en god bok.

Och jag, jag går i väntans tider. Jag ska nämligen flytta. Här på jobbet ska jag flytta. Jag ska få kontoret bredvid Andreas. Gullegull-Andreas som tycker att jag är ett hopplöst fall. Men jag vet att det är för att han är kär i mig.

torsdag 24 september 2009

UB 99

Här har ni hursomhelst anledningen till att jag överhuvudtaget gick på matchen igår.

Ord

Jag ber så hemskt mycket om ursäkt för mitt ordbajsande idag. Jag tycker att det är skitsvårt att skriva långt och få det att låta klokt och konkret. Jag är inte klok någonstans. Jag är livrädd för att ni ska förstå vilket jävla pucko jag är och slänga ut mig ur den heliga bloggosfären, spotta på mig och skratta åt min ointelligens.

Men jag försöker att inte vara rädd. Jag måste träna på att inte vara rädd. Ni får tycka vad ni vill.

Faktiskt!

Sådeså!

Hejdå, nu går jag och Qigongar!

Mer om huliganer och bengaliska eldar.

Ja, jag var som sagt på fotboll igår, förlåt för att jag tjatar.

När jag åkte hem hade matchen på Söderstadion precis påbörjats igen efter avbrottet, jag var så ilsken att jag skakade. V stod bredvid mig och försökte lugna mig när jag spottade glåpord omkring mig, antagligen rädd att någon skulle höra mig och ge sig på mig.

Hela kvällen började fel. Jag bor inte hemma i Årsta för tillfället, jag bor någon annanstans, och anledningen till det är en annan historia, men så ser det ut just nu. Trots detta är lägenheten i Årsta min och mitt hem, där finns allt jag äger i princip. När jag åkte dit efter att ha varit och tränat igår så såg jag hur lägenheten står och förfaller när jag inte är där. Blommorna dör, mattorna skrynklar sig, dammet intar varje yta och små högar av kläder och prylar bildas här och var. Ja, att se hur det ser ut gör mig arg, men jag lugnar ner mig och tänker att jag nog ska ta mig på fotboll i alla fall. Om så bara för att glömma. V har trots allt köpt en biljett till mig och sagt att han vill att jag ska komma.

Jag skyndar mig till Söderstadion där en nervös, rödögd och onykter V pressar min biljett genom gallret och rusar tillbaka upp på läktaren. Jag vänder mig om och tittar på biljetten och läser "IFK Göteborg - Hammarby IF Gamla Ullevi". Tänker att V skämtar med mig eller att han och hans polare har hittat på ett jättedumt sätt att vara elak mot mig på. Jag ringer V som direkt kommer springandes tillbaka med en ny biljett och jag uppbådar ett skratt och konstaterar att det nog bara är fyllan som ställt till det. Ställer mig i kö och jublar lite för mig själv över att få gå på fotboll, men när jag kommer fram för att få min biljett avriven inser jag att den redan är avriven. Tänker att V, den snåla jäveln, har han tänkt att jag ska gå in på samma biljett som honom. Jag ringer. Och ringer. Och ringer igen. Gång på gång ringer jag, men jag vet att V står på läktaren och håller i en banderoll och där uppe spelas Kenta Gustafssons "Just idag är jag stark" och jag känner hur mina ögon blir tårfyllda. Jag är arg och less och funderar på om jag ska åka hem. Men så kommer har matchen börjat och V kommer nerför trappan igen. Han försöker ge mig Göteborgsbiljetten igen och håller på att bli tokig, men sen hittar han min biljett i sin plånbok och när han pillar den genom stängslet så slår jag honom över fingrarna för jag är så arg. Det står ordningsvakter och poliser runtom som tittar på mig med onda ögon, men jag går och ställer mig i kön trots att jag inte alls har någon lust att se på fotboll. Jag kommer in och skakar och gråter av ilska, för allt har blivit så fel från början. Men mest är jag ledsen eftersom jag vet hur viktig den här matchen är för V. Det är en stor dag för honom, och nu har jag förstört den. Jag hatar mig själv och vill dö. Men efter ett tag rinner ilskan av mig och jag tittar på urusel fotboll och studerar människor. Lite bra är det kanske ett tag.

I början av andra halvlek dyker nya människor upp på läktaren längst ner där vi står. Karlar. Karlar med stora kroppshyddor och onda ögon. De är hetsiga och gruffar med varandra och V viskar till mig att vi nog inte ska stå kvar där i slutet av halvleken. Vissa av de där ansiktena kommer jag aldrig att glömma, speciellt ett.

Jag vet när bengalerna ska tändas. Allt är planerat och tänker att jag ska gå efter eldhavet. Jag har umgåtts för länge med V för att inte fascineras av bengaler, man blir som man umgås.

Männen bredvid oss blir buffligare och buffligare och i samma minut som de bengaliska eldarna ska tändas sätter Gais Wanderson Do Carmo sin straff på Rami Shaaban och det blir 0-2 och då ser männen bredvid oss sin chans att kasta sig framåt och riva ner nätet som satts upp för att förhindra att saker och ting slängs in på planen. De kastar sig in mot planen medan de bengaliska eldarna brinner och en man försöker att bryta armen av V och skalla honom eftersom V vill fota bengalerna och banderollen som det står "PIONJÄRERNA" på. Och när poliserna kommer ut och ställer sig i två rader framför oss som jag inser hur fel allting är. Jag står på fel sida. Jag håller på fel lag. Jag håller ju på poliserna som bara gör sitt jobb. Jag vill inte stå på samma sida som idioterna som sparkar och förstör. Jag åker hem.

Utkast från mobilen:
"Så ilsk att jag skakar. Vill aldrig gå på fotboll någonsin igen. Jag stod på Sös bredvid idioterna som drog ner nätet och kastade sig in mot planen. Jag kommer aldrig att glömma ansiktena på de löjliga människorna. Många tror att det är bengalerna som är farliga, men det är människorna som är farliga. De som håller i bengalerna och banderollerna är helt ofarliga. De är små töntar som brinner för sitt lag och offrar timmar, veckor, dagar på att förbereda sig inför en endaste match genom att måla gigantiska flaggor och plywoodskivor. De skulle aldrig få för sig att skada någon. Men allt blir så fel. För när poliserna kommer ut i sina hjälmar och bengalsnubbarna skriker att poliserna är horungar, då är det helt plötsligt poliserna som är onda, inte idioterna som har ställt till med oredan. Poliserna är ju där för att skapa ordning, den ordning som även bengalsnubbarna vill ha. Jag blir så arg att jag kokar. Förstår inte varför. Eller jag förstår att det finns idioter som vill förstöra och att de knarkar adrenalin. Jag vet inte hur jag ska komma åt dem, men de ska veta att jag minns. Jag åkte hem. Jag hejar på fel lag. Jag hejar på lag och ordning. Jag skriker horungar åt dem som sparkar och slåss. Går jag på fotboll någon mer gång kommer det garanterat att bli min död."

Snälla söta rara små pyssliga bengalsnubbar, jag vet att media och poliser tror att ni är onda och att ni därför ogillar media och poliser. Men media är media och media visar bilden som man får om man står några meter bort. Det ser ut som att ni håller bråkstakarna om ryggen, visa att ni inte gör det. Visa att ni är mycket bättre än så. Och poliserna, de gör bara sitt jobb. De är människor som försöker att göra sitt jobb. Visa dem respekt istället för att hata dem. De vill samma sak som ni vill, de vill ha kul och se på fotboll. Väx upp någon gång, boys!

Och så ytterligare en sak: Det måste ju varit någon högre makt som såg till så att Gais fick lägga en straff i 74:e minuten när det sedan länge var bestämt att de bengaliska eldarna skulle tändas just den 74:e minuten. Mystiskt, inte sant?

ANALYS

MORRAN!

MINNS DU ANALYS?!

trött

Analog

Datorer hatar mig.
Vill jobba analogt.
Tänker: pappersbrev, klistra upp bilder och texter offentligt, spela brädspel.

Funka?

Mail angående gårdagen.

"Jag blir arg när jag tänker på det nu. Jag trodde att du gjorde det med flit. Det skar så jävla hårt i hjärtat. Önskar att jag aldrig hade åkt dit. Att jag hade varit smart och kall och stannat hemma.

Och ja, jag slåss. Men jag blir så förbannad att jag inte kan hejda mig. Vet att det var viktigt för dig, men jag kan inte hjälpa det. Du lyckas gång på gång lämna mig ensam och olycklig. Ja, jag vet att allt var viktigt för dig, men är inte jag också viktig för dig? Så viktig att du borde skärpa dig en smula och vara mån om att jag mår bra. Jag vet inte jag. Man kan få både ock. Är man skärpt så går faktiskt det.

Men vi behöver inte diskutera det mer. Jag vet att det är fel att slåss, men jag är otroligt hätsk. Jag hade kunna slå dem på käften igår som rev ner nätet. Och han som vred din arm ville jag banka in skallen på, men jag är rädd. Det är rädslan som stoppar mig. Vreden är ofantlig och när jag tänker på det blir jag arg igen.

Ja, och tönten som gav sig på dig var ju bara där för att slåss. Han ville inte hamna på foto och såg sin chans att få spöa någon när du skulle fota. Fotas bör de göras något så inåt helvete. Jag kommer i alla fall inte glömma vissa ansikten från igår. Jag har sån stor lust att sätta dit dem. Vet inte hur, men det måste gå på något sätt. Och jag tycker att ni gör fel som ger er på polisen och media när det är såna där idioter som ni ska ge er på i era kampsånger och banderoller. Det är de som förstör allt för er. Och att inte klubbar och arrangörer sätter upp regler så att människor som dessa aldrig någonsin kan sätta sin fot på en fotbollsarena igen är för mig ett mysterium. Jag är alldeles för dåligt påläst om allt detta och fotboll överhuvudtaget, men oj hur jag brinner just nu.

Men en sak ska du veta V, poliserna gör inte fel, det gör sitt jobb, i det här fallet gör de sitt jobb. Att ni får skulden är som sagt inget märkligt, men absolut olycksaligt. Jag kommer nog aldrig mer att gå på fotboll igen på Söderstadion. Kommer jag att gå dit och se detta hända igen kommer jag att slåss. Får jag se ansiktet på människorna som stod bredvid oss igår och hetsade kommer jag att önska att jag hade en kniv i handen som jag fick sticka i deras kalla hjärtan. De har inga hjärtan, de är kallblodiga svin. Det är de som är svinen och horungarna. Domare, poliser, spelare, motståndarlag förtjänar eloger för att de fortsätter med det de gör under omständigheter som dessa.

Jag såg idioterna igen när jag gick från matchen. Jag gick rakt in i en civilpolis som jagade efter dem där de stod och skyllde sin idioti på fotbollen. Deras agerande har ingenting med fotboll att göra, de bryr sig inte det det minsta om Bajen. De bryr sig bara om sig själv och om att få sina adrenalinkickar. Jag har aldrig hatat så mycket som jag gör just nu.

Tack för det Televerket!"

onsdag 23 september 2009

Idag ska jag på fotboll.

Gais ska spöa Bajen på Söderstadion.

Jag ska dit och titta på tifo, typ.

Hej så länge!

Pippa pojkar.

I ett obevakat ögonblick stod det helt plötsligt FUCK BOYS på mina händer efter att jag läst Tigers blogg.

Nu har jag varit på toaletten och skrubbat mina händer så att jag kan äta lunch med pojkarna här på avdelningen utan att skämmas.

Förlåt.



Tack Klara för tipset!

Gud som haver barnen kär.

Igår la jag mig i sängen och drack lite Loka som hamnade lite snett så att det gjorde ont i hela halsen och ner i bröstet. Tänkte att det kanske var en smula attacksvinis som dök upp och föreställde mig hur jag med glädje skulle spendera två dagar i sängen med spindeln(jag kallar henne för den lilla horan) på väggen läsandes blogg efter blogg. Skulle även med glädje gå bärsärkagång i TW och fortsätta sticka på den gröna halsbeklädnaden jag påbörjade i helgen. Men Gud hatar mig och min kropp hatar mig, så det kommer absolut inte att bli som jag vill.

(Hoppas litegrann att jag jinxar det hela nu.)

tisdag 22 september 2009


Ajaj, nu råkade jag titta på Andreas Iphone här dårå och han hade värsta gulliga lilla spelet på den som heter Sneezy. Gullegull! Nu lutar det jädrigt mycket åt att det blir en Iphone inom kort iallafall. Det som är kasst är ju att den inte har någon blixt och att det är så lätt att köpa appar och shit till den. Målet är dock att vänta tills det går att få Spotify på en Sony Ericsson. Efter två års Nokia-misär längtar jag verkligen efter att få en Sony Ericsson-mobil i näven.
Idag ska jag försöka genomlida ett sånt där indianmöte. Visserligen med min favoritgulligaindiankvinna Priyanka, men ändå tycker jag att det känns nervöst med telefonmöten på engelska med indianer som pratar sådär lustigt att jag nästan håller på att fnissa på mig.

(indianer = indier)

Komikern

Tydligen är jag rolig idag.

"Man skulle ju haft bandspelare med sig idag och spelat in allt du säger, du säger ju bara roliga saker idag."
sa min chef S för en liten stund sedan.

Rolig = elak

måndag 21 september 2009

fittjävlahorunge

När jag blir stor ska jag bo själv och äta pizza varenda jävla dag!

Sjåpig.

Vaknade till liv och låg och stirrade på väggen en stund där en stor svart blobb rörde sig i skumrasket. Tände lampan och som jag befarat satt en fetingspindel på väggen. Tog skydd i sängen tills jag såg spindeln försvinna över tröskeln. Kan inte minnas att jag sett en så stor spindel någonsin i hela mitt liv i verkligheten utanför ett terrarium. Förtjänar att kallas för asfaltsbarn. Måste flytta till ett land där det inte finns spindlar.

söndag 20 september 2009

Sugen

Det finns typ hur mycket chips som helst här, men jag har bara ätit ett enda chips idag. Så himla duktig! Men jag är sugen. Jättesugen! Tror att illamåendet och tröttheten med största sannolikhet försvinner bums bara jag trycker en påse chips. Men ja, jag gör det inte. Jag lär mig att läka mig själv.

Hej söndag!

Funderar på om jag ska bli gravid för att hindra mig själv från att dricka alkohol.

Hejdå spiral!

fredag 18 september 2009

Modegurun


Här ser vi smakprov på mitt fantastiska modeintresse. Det är såhär jag ser ut när jag sitter på jobbet och tar emot främmande människor från häftiga företag som ska sälja in sina tjänster hos mig. Alltså, det händer inte så ofta att det kommer häftiga människor, men idag gjorde det det och då har jag såklart tagit på mig min allra finaste utstyrsel.

Masaiskor - 65 pund från InterSport i Dorking.
Stödstrumpor - 210 kronor från HelskärmApoteket CW Scheele.
Leggings - 59 kronor från KappAhl i Östersund.

torsdag 17 september 2009

Je suis une filur


Andreas tycker att jag är lik Filurkatten (The Cheshire Cat) i Alice i Underlandet.

Pennmonstret

Pennorna på mitt skrivbord på jobbet förökar sig. Just nu är de 32 stycken och då har jag inte räknat dem som ligger i lådorna. Förstår inte hur det kommer sig att de allihop måste ligga just på mitt skrivbord. Men det känns lite som att jag är i penhimmelriket.

Skit också!

Jag har köpstopp, men någon lyckades förleda mig så till den milda grad att jag hamnade på en jävulssida på nätet och ba: VILL HA! Skit också! Hur kan man få för sig att ett armband skulle göra en lyckligast i världen. Men är det köpstopp så är det köpstopp. Kan inte någon vänlig skäl bara ge mig. Snela.

(Nämner inget om att jag såhär på ålderns höst har upptäckt Tradera.)

Καλημέρα!

Jag har mina finaste strumpor på mig idag. Dom är blå med änglar och hjärtan på. Jag har fått dem av min enda syster i julklapp.

Det tänker jag på idag och är glad.

Apostolos tycker att jag ska skaffa mig en grekisk pojkvän. Då får det vara en blåögd grek i såna fall, då ligger Apostolos inte så bra till.

onsdag 16 september 2009

Starting now

It's my world, not ours anymore.

Παπούτσια

Idag har jag ingen lust alls med att åka till SU och försöka prata grekiska. Detta beror nog främst på att jag inte har lärt mig det grekiska alfabetet utantill vilket jag hade som mål till idag. Tycker litegrann att det räcker med att Apostolos lär mig ett grekiskt ord om dagen, idag har han lärt mig det grekiska ordet för skor. Men det kan även bero på andra saker, som att jag mest bara vill sova idag. Att det är något som just idag har börjat suga glädjen ur mig igen. Jag vet vad jag kan göra för att hålla detta borta, det är att hålla endorfinnivån på en sån där lagom nivå genom att träna. Men idag orkar jag nog inte det heller. För musten rinner liksom ur mig och jag måste intala mig att jag gör rätt. Och så läser jag ett blogginlägg och tänker att det är fint och bra och så ska det va, det måste betyda att jag gör rätt. Jag vet att jag gör rätt. För vissa är det sannerligen svårt att hålla med, det kan jag förstå, men jag måste faktiskt tillåtas göra som jag vill, för vem är jag om jag inte får göra som jag vill? Ska nog unna mig att strunta i grekiskan idag. Behöver äta ost och ligga under täcket. Men bara idag. Imorgon blir det nya tag. Jag lovar och svär!

Jobbtoaletten

Man får typ inte stå och dansa alldeles för länge på toaletten här på jobbet för då känner den där där doftgrejjen som sitter på väggen att man luktar svett och mutta och så säger den "Ptsss!" och så börjar det lukta jätte starkt och då får man ont i huvudet och måste gå tillbaka till sitt rum och vara trött och längta efter att få sova.

Svinis

Hallå!

Finns det verkligen ingen som läser den här bloggen som kan svara på den här frågan?
Nähä, då vet jag att ingen från Insjön läser den här bloggen. Skönt!

tisdag 15 september 2009

Dissen

Jävla HELEN har utmanat mig att dissa tre saker jag absolut inte skulle sätta på mig. Jag gillar egentligen Helen, men det här var ju så klurigt att jag nu har hållit på i två dagar med att komma på något som jag inte skulle bära på min kropp att jag undrar lite varför Helen utsätter mig för dessa kval. Det är ju en mycket stor och viktig fråga detta minsann. Jag som typ sätter på mig vadsomhelst. Och man ska ju aldrig säga aldrig, det är vad jag har lärt mig. Som idag sitter jag här med mina jeans upp till naveln och mår dåligt trots att jag vet inte hur många gånger jag sagt att det är så jävla fult med höga naveljeans. Men mina är från WESC och då funkar det ju. JAG ÄR HÄFTIG!

Men, såhär blev det och eftersom jag varit så seg så är det vissa saker jag inte får behålla för mig själv utan någon annan har redan hunnit före och dissat.

1. Den svarta skinnbyxan. Huvvaligen! Skulle det skulle ske att jag sätter på mig skinnbyxa någon gång skulle det antagligen ske i samband med att jag skulle sitta på en motorcykel och då i form av skinnbyxan du finner i ett motorcykelställ. Hurra för att åka 200km/h bakpå motorcykel! Men alltså den där skinnbyxan som syns på 40-årskrisande damer borde brännas i helvetet.

2. Högklackat. Alltså, det är ju egentligen något som jag gärna skulle vilja ha på mig, men jag kan helt sonika inte. Mina hälsenor säger ifrån. Därför måste jag dissa höga klackar högre än 3 cm. *snyft*

Men alltså ja, och så finns det ju många asfula höga klackar också insåg jag när jag bildgooglade en stund. Tacka vet jag Etnies!

3. Svanktatueringen. Främst då den hiskeliga tribalen i svanken.

Jag utmanar: Fridah, Thezzan och Martina.

Inbillningshemlös

HA hi ho Ha ho hi!

Närå, jag skojja bara!

Ingen fara på taket!

HURRA!

Jobbtrök

Har tråkigt på jobbet vilket yttrar sig på så vis att jag springer runt och irriterar folk. Menar liksom att eftersom jag spenderar så mycket tid här så borde jag bara göra roliga saker. Livet ska vara roligt annars kan livet dra åt helvete. Men det är inte så många som vill ha roligt med mig. Andreas verkar typ sur. Känns ju inte så bra eftersom det snart bara kommer att vara Andreas och jag kvar på den här avdelningen. Måste kanske leka med mina post-its.

Har alldeles för höga jeans idag som klämmer över buken och gör mig skitnödig och pinknödig. Förstår inte hur folk kan ha såhära höga byxor. Måste hålla koll så att de inte ger mig cameltoe också. Bra med lång tröja minsann. Kanske bättre att stå upp idag.

Varför är jag sugen på lakrits? Typ Turkisk peppar vore underbart.

Oh fab!

måndag 14 september 2009

Blod

Lämnade fyra rör blod till KI idag som de ska använda i någon sorts influensaundersökning. Fick med mig provrör hem och tops som jag ska kleta snor på om jag skulle råka bli sjuk så att de kan undersöka om det är Svinis eller någon annan sjukdom.

Men att sitta och vänta i ett av de mindre konferensrummen på jobbet med en massa provrör fyllda av blod fick mig inte helt osökt att börja tänka på vampyrer eftersom jag ju har fastnat i Twilight träsket. Detta gjorde att jag blev lite spänd så blodet ville inte riktigt lämna min kropp förrän på tredje försöket. Nu är jag såhär mysigt öm i båda armvecken och undrar om det kommer bli häftigt och blått imorgon.

Annie

Säg hej till en av mina bästa vänner Anna. Är hon inte söt så säg?

Gillar att hennes sambo Linnea är så härdad att hon inte bryr sig det minsta när Anna sitter och spexar med sig själv.

Du är så fin älskade Anna!

See ya in 2039

På lördag ska jag förresten på 30 års mingel.

söndag 13 september 2009

Mirror mirror on the wall..

Jag har en spegel här vid mitt skrivbord som agerar pluggplats och pysselhörna. Det här är den bästa platsen i hela lägenheten, utan den här platsen skulle jag inte känna mig hemma. Spegeln hursomhelst, sitter där så att jag kan mima fraser till mig själv som handlar om att jag är bäst och duger precis som jag är. Men, den sitter där också så att när solen faller in genom fönstret visar sig alla skavanker och jag börjar klämma, klämma, klämma. Dumma spegel! Dumma unge som satt upp spegeln där!

Titt!

Tack för titten är något som jag nu tänker börja anamma på jobbet. Jag har kommit fram till att det är en alldeles förträfflig fras att yttra när man har hjälpt någon med problem framför datorn. Jag får alltid höra tack för hjälpen, men det låter bara fånigt att säga tack själv. Men jag har ju fått kika på deras dator i de flesta fall och för varje gång jag får sitta med någon vid deras dator så lär ju jag mig mer om hur användarna agerar med de olika programmen och applikationerna. Så hädanefter blir det mycket Tack för titten! på jobbet.

lördag 12 september 2009

Tack för titten!

När jag var barn och farfar levde brukade vi cykla hem till honom sitta på hans soffa och titta på när han la patiens och rökte pipa. Främst cyklade vi det eftersom han alltid hade godis i en glasburk inne i tv-rummet. Vi genomled därför en stund på soffan i väntan på att han skulle fråga om vi ville ha en karamell. Efter det var uppdraget liksom avklarat och vi kunde cykla hem igen. Farfar tog avsked genom att säga: "Tack för titten!" Vilket även vi ropade tillbaka halvvägs ut genom dörren eller balanserandes på kökströskeln.

Det tog ett tag för mig att förstå vad han menade, i mina öron lät det där ju bara som nonsens, för tilläggas ska väl att farfar pratade ganska bred dialekt. När jag en vacker dag förstod vad det var han sa tyckte jag att det var vackert, men samtidigt lite ledsamt. Där satt min farfar ganska ensam om dagarna, hund hade han, men henne tröttnade han på en vacker dag och gick helt sonika ut och sköt henne (tror att hon var gammal och ganska övergödd också, Sickan), och trots sju ungjävlar så var han nog ganska ensam. Så han köpte lite karameller för att locka någon att komma och hälsa på honom. Så kom vi som knappt förstod vad han sa och tyckte att han luktade konstigt, men det dög nog som sällskap åt honom en liten stund då och då. Jag blir nästan lite tårögd för jag kan än idag minnas hans lite uppgivna "Tack för titten!".

Automatic lover

Alltid när jag kommer till Hornstull känner jag en sån medkänsla med det automatiska dörrparet man passerar upp mot Långholmsgatan. Ensam stå där och känna doften från konditoriet en bit bort, men inte ha möjlighet att gå dit och njuta av en gräddbakelse. Jag skulle kunna vara det där dörrparet, lite försynt sådär, alltid ån om att vara alla till lags. Stå och rycka lite nervöst och fundera på i vilken sekund jag ska öppna för att vara den passerande till lags. Tänk om jag skulle gifta mig med det där dörrparet, jag skulle bli som den där kvinnan som gifte sig med Berlinmuren. Det här är kanske lite märkligare, jag menar Berlinmuren kanske jag kan förstå att man blir kär i. Alltså, ja, missförstå mig rätt nu. Eller gör som ni vill, men jag, jag kärar ner mig i ett simpelt försynt automatiskt dörrpar vid Hornstulls tunnelbaneuppgång.

Drömmarna

I natt vaknade jag vid ett av att jag låg och knöt min näve så hårt att naglarna hade lämnat djupa avtryck i handflatan.

Var kommer alla drömmar från? Jag har aldrig under mitt vuxna liv drömt så mycket som jag gjort den senaste tiden.

Freak

Jag känner mig hursomehelst som ett freak när jag har varit och tränat. Inbillar mig att alla blir snällare när jag har varit och tränat. De tycker liksom lite synd om mig eftersom jag ser ut som jag gör. Stackars liten tänker de och ler mot mig ungefär som om jag satt i rullstol.

Smarttant

En tant på bussen hostade och harklade så högt att det lät som hon skulle dö. Smart drag att gå ut i dessa tider med en sån där hosta. Smart! Jag blev genast inbillningssjuk, jag som aldrig blir sjuk.

En fråga bara:

Vem var det som tatuerade en kuk på sig själv på fyllan? Var det Mien?

Ja, och framförallt, finns det bildbevis?

Dammsugaren min bästa vän.

Jag kom precis på det bästa: Man ska dammsuga när man precis har varit och tränat. Då blir man inte lika infernaliskt arg. Man, det är jag alltså.

Alltså det är väl inte så dyrt med hushållsnära tjänster nu för tiden. Det vore SÅ värt det.

Lika som bär.

Jag tycker rent spontant att jag blev lite lik Falkor på bilden nedan. Men det kanske bara är önsketänkande. Göllig!

Morgonspöket

Känns alltid lika flott att vakna när alla andra kommer hem från krogen en lördagsmorgon. Börjar få medlidsam huvudvärk när jag tänker på alla dem som går och lägger sig när jag kliver upp.

Men vet ni då, jag har nog kommit på varför jag vaknar så tidigt och inte kan sova vidare. Så imorgon tänker jag testa en ny grej. Eller ja, den är ju inte ny, men jag ska testa den och lyckas jag då ligga kvar i sängen till efter sju så vet jag vad som är fel och då ska det minsann åtgärdas. Snarast.

Annars så väntar jag på att klockan ska bli nio så att jag kan dra iväg och träna. Eller jag kanske skulle köra gym idag. Nä, medeljympa it is!

fredag 11 september 2009

Fredagsångest.

Ok, det blev en sån här ångestfredag trots allt. En sån där fredag då man inte vill gå hem. Har nu varit på god väg hemåt sedan klockan två. Som tur är dök det upp saker att göra så jag har kunnat sitta här och vara effektiv samtidigt som jag haft fredagsångest. Har precis pratat med en snubbe i Indien som lät lagom trött på mitt tjatande. Hos honom var klockan åtta på kvällen så han ville nog bara få gå hem och käka god mat och fira helg. Själv tänker jag nu åka och träna, allt för att dra ut på hemkomsten ytterligare en liten stund.

Men alltså, det goda humöret bor ju därinne någonstans. Bara jag får smita hemifrån en massa i helgen så blir nog allt bra. Då kan det nog bli en alldeles fantastisk helg.

Iphone Nano!

Alltså är inte de här små sakerna urgulliga. En i varje färg tack! Men va? Är det ingen telefon i dem? Fy så dåligt!

När kommer Iphone Nano?

Självtillfredsställelse

Och det här om att skriva om onanerandet. Jag ber om ursäkt för det. Jag vet att en del som läser den här bloggen kanske är lite känsliga. Dessutom vet jag inte riktigt vilka som läser. Ibland avslöjar någon helt oväntad att de läser min blogg, som t.ex någon gammal väns mamma eller en pojkvän till någon som man gick hos samma dagmamma som. Då kan man fundera lite på om man borde utge sig för att vara en onanist eller ej. Men hallå! Ska vi köra handuppräckning på vilka som tillfredställer sig själva lite now and then? Jag vet att jag är långt ifrån ensam. Det är väl tur att någon kan vara ärligheten personifierad. *harkel host*

Hand upp!

Galenskapen

Det här med Svinis som gör oss alla galna. Eller, är det bara jag som har blivit galen?

Jag tror som så att det kan vara såhär att alla liksom känner att döden är helt närvarande hela tiden. Vi börjar känna att det är nu eller aldrig. Undergången är ju så nära. Vi vill kopulera som attsingen och förverkliga alla våra drömmar. Eller är det bara jag som känner så?

Och en del blir såklart lite deppiga och så för de känner att de inte kommer att hinna förverkliga sina drömmar så de krökar en massa istället och äter bakelser.

Fantastiska dag!

Vaknade fyra idag. Försökte förgäves att somna om. Dinglade med benet utanför sängkanten en stund. Började planera att cykla till jobbet. Mörkt ute, måste hitta nya batterier till cykellyktorna. Men efter en stunds kalkylerande så unnade jag mig en stunds onani i ett nytt försök att göra mig trött. Funkade inte det heller så jag klev upp med konstaterandet att jag ändå landar på mitt kontor samma tid oavsett om jag skulle cykla eller åka pendel till jobbet. Jag kommer nämligen inte in på jobbet tidigare än klockan 6. Cyklar jag måste jag ju se till att inte komma för tidigt så att jag måste stå och vänta på att bli insläppt. Det vore ett irritationsmoment. Därefter skulle jag ha tagit en dusch och vips så hade klockan blivit lika mycket som om jag hade åkt tåg till jobbet. Tur att jag är så duktig på att rättfärdiga min lathet.

Det är kallt ute idag kan jag meddela. Jag är glad att jag inte cyklade. Hade jag tagit på mig cykelbyxor och linne och den tunna vindjackan hade jag nog fryst ihjäl. Önskade att jag hade tagit fingervantar när jag gick från pendeln. Men det är vackert. Det är skitvackert ute på morgonen så jag tycker synd om alla som ligger och sover när det är som allra vackrast med dimma och dag. Det blir nog en varm och fin dag så småningom.

torsdag 10 september 2009

Love at first sight

Igår blev jag kär i en äldre herre med mustasch och gamnacke. Han genomförde ett step-pass precis innan jag skulle in på min medeljympa på Kungsholmen. Helt förtrollad satt jag och stirrade på honom som om jag aldrig hade sett något vackrare i hela mitt liv. Så otroligt duktig och häftig han var. Våga gå på step sådär med idel unga bruttor är ju något som inte ens jag vågar göra. Ville inte sluta titta. Så otroligt fascinerande. Jag måste åka dit nästa vecka för att se om han är där igen.

Ville bara säga det

Hurra!
Jag river mig själv nervöst i ansiktet.

Svärmare i magen liksom.

Sittdansar och försöker att inte bita på naglarna.

Hurra!

KABOOM!

JAG KOMMER ATT EXPLODERA SNART!

En till jävla dröm

I natt drömde jag igen. Varje morgon minns jag vad jag drömt, det är inte likt mig.

I natt drömde jag att Vivi blev ihjälslagen av ett ungdomgäng med basebollträn. Det var bara för att jag såg på lite baseboll igår på tv. Måste sluta se på tv.

onsdag 9 september 2009

Jag hoppas att det är såhär:

Jag längtar tills jag blir gravid för då ska jag slippa mensvärk i nio hela månader.

Oh fab!

Dagens skicka-runt-på-jobbet-klipp

Hej hej hallå dagboken!

Idag är det som ni alla vet den 9:de september 2009. Klockan 09.09 önskade jag mig kärlek och lycka i evighet. Nu kanske det skiter sig eftersom jag berättar, men jag tar chansen. Jag har liksom bestämt mig för att det är så det ska bli.

Idag ser jag tröttare ut än tröttast vilket jag skyller på mensen. Äter apelsin för det är gott. Lite senare blir det medeljympa på F&S Lindhagen. F&S Kungsholmen är egentligen det jag gillar bäst. Det är gladast människor där nämligen. Hornstull och Karolinska är också bra, men Lindhagen, Kista, Ringen och City som jag också varit på har mest en massa surisar som tränar där.

Mina händer luktar en blandning av apelsin och body lotion. Vill äta lite på mig själv. Vill helst att någon annan skall äta på mig. ÄT PÅ MIG!

Hej hejdå dagboken!

tisdag 8 september 2009

Kortis

Jag hade ju glömt.

Jag ska ju åka Kortvasan nästa år igen. Hurra!

Är det normalt att ha lite ångest över det redan? Det är ju faktiskt inte förrän i slutet av februari. Det är ett halvår kvar. Men jag menar, jag kom ju sist i familjen i år och jag vill ju vara lite bättre nästa år. Det känns jävligt viktigt för mig att klå mamma nästa år. Klår jag syrran even better. Såattsäga.

Men hursomhelst: Hurra!

Hurra!

Det är mitt nya favoritord. Jag är så fånigt lycklig just nu att allting är Hurra!

Alltså tänk vilket jävla antiklimax det kommer att bli när jag landar på jorden igen.

Hoppas att det aldrig händer. Hurra!

Jag har mens också. Hurra! Men egentligen vill jag ha barn. Hurra!

Puss! Hurra!

måndag 7 september 2009

Modeller

I natt drömde jag att jag var med i en tävling där jag skulle hålla en modevisning som jag skulle förbereda på en halvtimme med kläder från min egna garderob. Jag fick låna fyra riktiga modeller som jag gömde under sängen. Varför jag gjorde det vet jag inte, och jag vet inte hur de fick plats. Vaknade precis när det var dags för uppvisningen, då hade jag bara hunnit klä på en brud min knallrosa balklänning och virat in två snubbar i Vivis fotbollshalsdukar.

Det var bara det jag ville berätta. Och så kan jag berätta att jag mensfiser.

Hej så länge!

Bakismåndag på jobbet

Jag tycker att det fortfarande smakar fotogen i min käft.

söndag 6 september 2009

Småstadsliv

Idag skulle det kunna vara en helvetessöndag, men jag är helt kär så allt känns ju ganska så bra just nu. Trött såklart, och kär.

Var i Västertorp för en stund sedan och käkade pizza med Daniel medan Ida låg och kräktes inne i sovrummet.

Daniel introducerade mig för Småstadsliv.


lördag 5 september 2009

Bästdag

Nu ska vi se på Amelie här på Malgomajvägen. Ja, eller vi och vi. Det är ju bara jag här. Hurra!

Struntar i faktumet att det är så kallat vacker väder ute och att om jag hade varit 20 år yngre så hade min mamma sagt åt mig att gå ut och leka istället för att sitta inne och se på film.

Indiangirl.

Det är faktiskt såhär hemsk jag ser ut när jag har tränat. Ja, kanske inte riktigt, mobilkameran förstärker nog det hela en smula, men nästan. Många skulle nog inte våga visa sig ute när de ser ut såhär. Men sån är ju inte jag som tur är. Jag har skämts tillräckligt mycket under min skoltid över detta fenomen.

Stockholm i mitt hjärta.

Jag har tydligen blivit stockholmare också. Har flera gånger den senaste tiden kommit på mig själv med att vilja döda när folk står till vänster i rulltrappan. "Missar jag Tvärbanan nu, så ligger du jävligt risigt till." vill jag väsa in i håret på dem som står till vänster, men det gör jag såklart inte utan står snällt still och bara låter ilskan bubblan i mig en stund. Jag skulle visserligen kunna be dem flytta på sig, men det är för guds skulle allmänt känt att man inte står till vänster i rulltrappan. Ja, om det inte är så att man håller uppsikt bakåt och kan släppa förbi dem som vill fram.

Bästa jympan nu på morgonen.

Vi hade bästa gay-snubben på jympan idag på morgonen som hade plockat fram en massa sköna discolåtar och schlagers såklart. Han körde nästan lite dansmoves och utbrast lite glada tillrop som fick mig att fnissa högt och nästan gråta av lycka. När jag nu aldrig kommer ut på dansupptåg på kvällarna är det här minsann det bästa substitut man kan tänka sig.

Trist är bara att mina fötter var ganska trötta efter Håkan igår så jag tror att jag trampade lite snett så vänsterfoten fick sig en smäll.

Mitt liv enligt Regina Spektor

Fridah har utmanat mig på Facebook, men eftersom jag inte alls gillar Facebook svarar jag här också.

Använd enbart låttitlar av EN artist för att svara stiligt på dessa frågor. Skicka vidare till 7 personer du gillar, eller kanske framför allt personer du tror skulle vara peppade på att göra en egen sån här note, och inkludera mig. Du får inte använda samma artist igen. Upprepa inte en låttitel. Det är lurigare än du tror! Posta igen som "Mitt liv enligt (artistnamn)".


Är du man eller kvinna?:
Lady

Beskriv dig själv:
Laughing with

Hur du känner dig:
Better

Beskriv stället där du bor:
Carbon Monoxide

Platsen du skulle resa till om du kunde åka var du ville:
20 Years of Snow

Hur du helst transporterar dig:
Two Birds

Din bästa vän är:
Man of a Thousand Faces.

Du och dina bästa vänner är:
Us

Hur är vädret?:
Summer in the City

Favorit-tid på dagen:
That Time

Om ditt liv var en TV-serie, vad skulle den heta?:
Love Affair

Hur är livet enligt dig?:
Scarecrow & Fungus

Beskriv ditt nuvarande förhållande:
Blue Lips

Din rädsla:
Genius Next Door

Ditt bästa råd:
Dance Anthem of the 80's

Tanke för dagen:
Fidelity

Hur du skulle vilja dö:
Field Below

Din själs nuvarande tillstånd:
Edit

Ditt motto:
Hero

Utmanade är Andreas, Josse, T, Johannes, Morran, Anna, och Christin.

fredag 4 september 2009

Trevlig helg!

Förlåt för att jag har varit lite skrikig och gapig idag, men nu börjar fredagen här på jobbet att lida mot sitt slut och det gick ju faktiskt ganska fort trots allt.

Tack för att ni står ut med mig.

Tack!

Dagens status:

Do not disturb

Ja, det är den status som verkar populärast hos alla andra idag.

Min status: PLEASE DO DISTURB!
ALLTSÅ MÅSTE JAG BÖRJA TWITTRA IDAG ELLER?
MEN HALLÅ! KAN NI INTE BLOGGA LITE MERA DÅ!?

Ja, eller ni kan kanske tipsa om bloggar? JA! Gör det!

Weinerbröd

Frukost och diskussioner om brock på magmunnen. Unnade mig ett wienerbröd på det. Tröttnde precis på Scarygirl. Fortsätter dagen i detta tempo med detta humör sitter jag på pendeln om fyra timmar.

JAG HITTADE NÅGOT!

VI KAN SPELA LITE SPEL!

SÄG HEJ TILL SCARYGIRL.

HALLÅ HALLÅ!

Ok, idag behöver jag verkligen, verkligen, verkligen hjälp med att få tiden att gå fort som tusan så att det blir kväll och jag får träffa syster och gå på Grönan.

Så, vad ska vi hitta på?

torsdag 3 september 2009

Modelejonet säger:

Burka är det bästa klädesplagget när mungiporna hänger ner till golvet.

Gott gott!

Jaha, och det här är säkert något alla redan vet, men avokado betyder alltså ordagrant testikel.

Banan.

Hittade inte några citrusfrukter. Funkar det lika bra med bananer?

*googlar*

*testar*

Risgrynsgröt.

Vaknade kvart i fem i morse så jag kunde se på andra avsnittet av True Blood i soffan med tända ljus innan jag åkte till jobbet. Det är ju mörkt på mornarna nu för tiden!

Mörka mornar får mig alltid att längta efter decembermornar i Uppsala med julkalender, skinkmackor och risgrynsgröt till frukost. Min bästa december någonsin kommer alltid att vara den där decembermånaden jag spenderade i Uppsala för att läsa Gender & Economics. Den genererade visserligen inte några akademiska poäng, men en brasiliansk vän och fina risgrynsgrötsminnen.

Måste bara fråga, är det så att avokadosar mognar snabbare om man låter dem umgås med citrusfrukter?

*googlar*

*testar*

onsdag 2 september 2009

Jag lever!

Jag överlevde första föreläsningen i nybörjargrekiska på SU. Jag tyckte faktiskt att det var kul. Insåg att allt inte var helt främmande för det är ju en massa grekiska bokstäver i matten. Nu ska jag äntligen få lära mig att skriva alla bokstäverna på ett tjusigt sätt också, något som jag hade behövt under nationalekonomin.

Så nu blev jag ju skitpepp och är glad att jag är korkad ibland och hittar på puckade saker som jag egentligen är skiträdd för att göra, för jag vet ju att jag mår skitbra sen när jag har genomlidit dem. Det ska vara fullt upp mest hela tiden för då mår jag som allra bäst. Hurra!

(Imorgon mår jag säkert pissigt igen, men just nu mår jag prima.)

Stupid.

Varför har jag kommit på att jag ska göra något så här dumt som innebär att jag ska träffa en massa nya människor när jag nu tycker att det är så oerhört läskigt? Varför straffar jag mig själv på det här viset?
Och är det inte läskigt med studenter? En del ser ju jätteunga ut, men är säkert hundra gånger klokare än vad jag är.
Men jag testar väl. Det värsta som kan hända är väl att jag dör av läskighet. Och dör jag av läskighet över en sån här sak så är jag ju ändå död på någon tiondelssekund när de där zombiesarna kommer.

Tjing tjong.

Vilade en stund. Känner mig sne i huvet.

Måste göra något kul snart.

Köpte iallafall Regina-biljetter idag, men det är långt till 8:de december.

Huvvaligen!

Jag är trött och tycker att allt är tråkigt och undrar hur jag ska orka hålla mig vaken under två timmars föreläsning på SU idag. Har jag glömt att jag är urusel på att hålla mig vaken under föreläsningar? Tydligen.

Kan det inte bli fredag snart? Jag vill ha en lugn och skön helg hemma i sängen. Därmed inte sagt att allt kommer att kännas bättre på måndag, men hoppas kan man ju alltid.

Målaren.

Jag har skaffat mig ett ragg på bussen mellan pendeln och jobbet. Det tar tre minuter att åka buss och ändå har jag lyckats få ögonen på mig av en målarkille med bruna ögon och skrattgropar. Jag är ju inte det minsta intresserad, men det gör ju de där tre minuterna ändå lite mer intressanta. I morse pratade vi lite om vad vi gör och så. Han verkade skämmas över sitt målaryrke och vidhöll att han minsann även pluggar på Komvux. Jag som tycker att det är jättefint att vara målare! Jag vill vara målare! Visserligen vill jag ju vara allt just nu. Allt och inget.

tisdag 1 september 2009

Jag har fått en ny kontorsgranne på andra sidan korridoren. Hoppas att han inte kommer att vara här så mycket för i och med detta så vågar jag ju inte leka med post-its, dansa, peta mig i näsan eller mima till musiken jag lyssnar på.

Brandövning

Det är ju så coolt och klassiskt med brandmän. Ja, eller män i uniform för den delen, jag kan inte hjälpa att jag tycker som jag tycker, jag är född sånhär.
Hittade det bästa efternamnet: Plonka

Jag vill heta Plonka!

Och kommer såklart att tänka på Willy Wonka. Vill se Kalle och Chokladfabriken-filmen nu, den har alldeles för länge stått på min önskelista.