måndag 31 maj 2010

Myggbett

Jag kan inte minnas när jag senast hade såhär många myggbett senast. Jag som alltid brukar skryta om att myggorna inte gillar mig, och Far som säger att det beror på att jag är elak, att myggorna bara gillar snälla människor. Har jag blivit snäll nu?

Det var när jag kom till Jakan någon gång förra sommaren som jag träffade mördarmyggorna. De älskar mig. När jag går i skogen måste jag gå snabbt snabbt för annars är de genast på mig och vill suga, suga musten ur mig.

För många år sedan var jag på poolparty i Norrköping. Det hade klagats mycket på myggen i tidningarna och de var stora och glada. Men det var varmt ute och när det började skymma satt jag fortfarande ute i min bikini medan de andra i sällskapet gick in eftersom myggen besvärade dem så mycket. Jag måste ha varit riktigt elak på en tiden. Så elak så att det osade elakhet ur mina porer.

söndag 30 maj 2010

Någon fick sig ett ofrivilligt dopp i Översjön idag. Med kläderna på. Och det var inte jag.

Klagobloggen

Skittrist grej egentligen, att klaga på allt. Livet är ju egentligen helt fab just nu.

Men, men:
- Det är söndag. Jobb imorgon. Blä!
- Jag är bakis idag igen eftersom jag dricker för mycket whiskey på kvällarna.
- Det smakar skit i munnen nu på morgonen.

Så, nu har jag klagat tillräckligt för idag.

Soffan

Jag ligger fortfarande kvar här i min soffa. Min fina gröna soffa från Myrorna för 800 spänn. Den som bars in i Västertorp våren 2007 av två fina små gamla människor som fick 200 spänn i näven. Den är lite trasig, men jag planerar lite lappande och lagande med blå manchester. Jag tror att det vore fint så.

Soffan har stått i Västertorp och blivit chinchillakissad på och knullad i och soven i. Därefter flyttad till Årsta där den blev mitt andra hem om mornarna när Vivi ville sova och jag ville leka. Nu står den här i Jakan, en smula försummad, men ändock lika älskad. När det inte finns någon teve att se på används inte soffan lika flitigt. Den har fått en fin tavla på ett isberg till sällskap och två skinnfåtöljer. När vi städade den för några veckor sedan trillade mynt av varierande valör ur den. För random uteliggare en mindre förmögenhet.

Det är min bästa och finaste och enda soffa vi talar om. Ingen har något ont mot den. Förutom mannen förstås. Den bär såklart på lite för många minnen för hans smak. Men den blir kvar. Jag har nämligen aldrig sett en finare soffa.

Du är bäst soffan!

lördag 29 maj 2010

Det blev bara en timmes jobb idag. Efter en timmes telefonmöte med min chef som stod på golfbanan och en annan herre i Uppsala konstaterade vi att vi inte kunde göra så mycket mer för ikväll. Vårt testande får fortsätta på måndag. Jag är inte förvånad.

Jag ligger i soffan och dricker whiskey och läser bloggar. Kan äntligen äntligen göra det utan att jag måste blanda in TW-spelande som stör. Att jag inte lagt ner tidigare är ett under.

Mannen är hemma och sitter i LAN-rummet och spelar Fallout. Jag vill inte spela Fallout därför har jag inte så mycket nytta av LAN-rummet. Jag vill spela bara spela Command & Conquer, men det har jag fått förklarat för mig att det inte går på datorerna i LAN-rummet. Töntigt.
Jag har egentligen inte planerat någon semester. Jag har en vecka då jag ska hem till Leksand och vara hund- och husvakt, men sen vet jag inte mer. Jag ville gå på kurs och sy Leksandsdräkt två veckor, men det är för få anmälda så den ser ut att bli inställd. Skittrist. Det hade varit en sån soft grej. Sitta och knåpa på en dräkt mellan 9-12 måndag till fredag i två veckor. Men icke.

Nu sitter jag och funderar på vad jag ska göra mer i sommar. Jag vill verkligen åka till Paris en helg, men annars får jag väl hänga här i Jakan hela sommaren. Ja, någon gång ska jag väl kunna ta mig in till stan också, men jag har ju en alldeles en trädgård att leka i här. Det är faktiskt lite flott. Men ja, det känns lite onödigt att ta semester om man inte vet vad man ska göra. Får väl bara avvakta tills jag vet vad jag ska göra med tiden. Alla andra verkar ändå som att de ska jobba hela sommaren så jag får väl göra detsamma.
Jag ska jobba ikväll. Köra något tråkigt test en lördagkväll liksom. Ska äta oxfilé till middag, men får inte dricka vin till för då kanske jag inte kommer att kunna genomföra testandet utan istället valsa omkring i vardagsrummet till Lady Gaga. Rajrajraj!

Hela lördagen känns förstörd. Men övertid får jag ju och en stjärna i kanten. Imorgon funderar jag på att vara full hela dagen för att kompensera kvällens rödvinsbortfall.

Idag

- Är jag bakfull.
- Har jag dödat en kaprifol.
- Har jag planterat kryddor.
- Köpt en tomatplanta.
- Cyklat i regnet.
- Ska jag jobba.

Igår

- Stod jag över avdelningschefens axel och rättade hans stavfel.
- Avslutade jag mitt TW-konto.
- Drack jag vin.

fredag 28 maj 2010

Dagens

torsdag 27 maj 2010

Fönsterputsarna

Nu har de anlänt till vår korridor.
Vilket språk de använder, pratar om "pattar" och "göka".

Hoppas jag hinner smita på lunch innan de anländer till mitt rum.

onsdag 26 maj 2010

Koma



Försöker verkligen att inte se så jävla trött ut. Tur att det bara är telefonmöte jag nu ska ha med min indier i England.

Test


Test

Test


Test

Vaderna

Jag har inte några vader. Det här med tights och och tajta jeans och sånt passar inte mina vader. Det blir liksom lite pösigt längst ner och jag vill inte ha det så. Jag vill ha det slimmat och snyggt. Det enda sättet att fixa detta är väl att slimma till röven till en 24:a, då kanske det blir som man tänkt sig. Men inte fasen vill jag ha en röv som är en 24:a. Jag gillar mina röv.

Jag föddes med för kort hälsena och för att fixa det var de tvungna att cutta lite i köttet och sen har vaderna inte riktigt återhämtat sig. Sen kanske det beror lite på att jag inte varit någon sportig tjej i mina unga år. Det var lite truppgymnastik där ett tag och någon vecka fotboll, men nej, jag ville helst vara hemma och möblera om mitt rum.

Som ni vet så kan man få ut försäkringspengar om man har stygga ärr. Jag har stygga ärr, men när jag var nykläckt så struntade mina föräldrar i alla försäkringspengar i världen och skrev på något papper om att de inte skulle kunna kräva ut några försäkringspengar(jag har inte undersökt detta så noga egentligen, men det är vad jag har fått berättat för mig) utan de ville ju bara att deras lilla guldklimp skulle bli ett normalt barn som kunde gå.

När jag blev tonåring tyckte jag att det var skitjobbigt med mina ärr och avsaknad av vader. Jag ser liksom lite kobent ut och ärret på vänster bakben är en djup skåra. Efter ett års väntan fick vi komma till ortopeden i Falun för att se vad vi skulle kunna göra åt ärren. Plastikkirurgi var det då som kom på tal, men det slog mig då att jag nog vill ha mina ärr kvar, de är ju en del av mig. Något att visa upp och skryta om när andra visar sina fjantiga små pytteärr.

Men nu när jag tänkte på det här så slog det mig att de kanske kunde plastikkirurga lite på vaderna så att de åtminstone blir normala. Vill man det? Stoppa in implantat i vaderna? Kanske vill man(jag, förlåt för att jag skriver man) hellre att de ser till så att det inte gör så ont i fötterna ibland när jag ska sova. Men vill man bliva fin får man lida pin!

Cykla, cykla, cy-y-kla!

Det gäller att vara hård mot sig själv för det är så värt att cykla till jobbet. Det är 45 minuter naturupplevelser.

Dagens djur:
- Sniglar och snäckor, många ganska platta. Funderade på om de där djuren(de räknas kanske inte som djur) har några hjärnor om de kanske kan lära sig någon gång att inte krypa upp på vägarna och bli mos.
- Hundar, några lösa och andra kopplade. Alla hundägare ser ut som att jag tänker cykla på hundarna.
- En häst i koppel.
- De jättefina Highland Cattles som går på Järvafältet. De har små gulliga kalvar som ligger i dikena och trycker. Helt klart cykelturens höjdpunkt
- Ett rådjursben. Undrar var rådjuret tagit vägen.
- En platt ekorre.

Cykelturens bästa gatnamn:
- Besvärsbacken.

Cykelturens tristaste sträcka:
- Sträckan Kista-Helenelund. Det är ett sånt kaos där med alla bussar, cyklister och gångtrafikanter som måste ta sig under E4:an för att ta sig till jobbet. Väntar bara på att det ska hända en olycka där snart.

tisdag 25 maj 2010

Dumihuvet

Står i dörren till Andreas rum och diskuterar varför jag ska skaffa en iPad:
"Du är ju dum på riktigt om du skaffar den bara för att det vore kul om du gjorde det."
"Men alltså tänk så bra, man kan läsa saker på den och sticka samtidigt, bara att ställa upp den och bläddra lite."
"Eller så köper du en device som håller upp böckerna åt dig. Och hur gammal är du egentligen? Du är ju under trettio, du ska vara ute på krogen, inte sitta hemma och sticka."
"Det kan man tycka." svarar jag medan jag ser en av produktcheferna komma gåendes i korridoren. Jag säger hej och vänder på klacken för att gå och hämta vatten.

När jag kommer tillbaka till mitt rum står produktchefen kvar utanför mitt rum och då inser jag att det är mig han söker. Han fnissar lite åt mitt lustiga bemötande och jag skäms lite men vi diskuterar en webbsida jag har lovat att fixa med innan han tackar för sig och går.

Jag går förbi Andreas och skäms och fnissar och ska lägga iväg ett brev i internposten eftersom någon glömt det på mitt rum, men jag är inte säker på vem. Det ser ut att innehålla viktiga handligar, Andreas tycker att jag ska slänga det. En halv minut efter att jag har satt mig på min stol igen kommer avdelningschefen som jag hjälpte innan lunch med en annan applikation. "Hej Linnea, har jag lagt ett brev här hos dig."
"Eh, ja, jo, jag la det här borta" säger jag och guidar honom bort mot internpostfacket, samtidigt som jag är väldigt glad att jag inte följde Andreas råd och slängde brevet. Det hade varit otroligt pinsamt att plocka upp det ur papperskorgen.

Dagens skämt

"Tänk om man skulle ta och köpa sig en iPad."

fredag 21 maj 2010

Av någon anledning gjorde det ingenting att jag blev väckt mitt i natten trots att jag hade bett om att tystnad skulle råda. Det gjorde inte så mycket att foten började värka mitt i natten och att det helt plötsligt började lukta flygplan och sprit i sovrummet.

torsdag 20 maj 2010

En stilla undran

Skulle jag få ligga mer om jag var kille?
Soft med kids liksom.

"Hoppsan, lillan har visst fått halsfluss måste tyvärr hem och vabba."

*solar och dricker öl*

onsdag 19 maj 2010

Rättfärdigar

Ingen cykel - det är ok att vara lat.
Inga kläder- det är ok att inte vara trendig(och fattig).
Ingen livsgnista - det är ok att inte vara sprudlande glad varje dag.
Inget varmvatten - det är ok att vara smutsig(miljömedveten).
Ingen sol - det är ok att vara blek.
Ingen rakhyvel - det är ok att vara hårig.
Ingen sittplats på tåget - vad gör väl det? Lite gratisträning har ju aldrig skadat.
Ingen frukost - inte bra, men vi tar igen det.
Inga vänner - har jag väl visst det!
Ingen bokläsning - det är snart slut på arbetsdagen.

Men i det stora hela

Klagomuren

Jag tänkte mig att jag skulle cykla till jobbet idag, men kände att jag frös för mycket i morse, så jag skulle ta en dusch istället. Men det fanns inget varmvatten i kranen. Hittade inga kläder som passade till mitt feta svintohår. Rev ut halva garderoben vilket resulterade i en utstyrsel som får mig att se ut som en förvuxen femåring.

Cyklade till tåget, funderade på att ta bussen, valde tåget. Tåget blev knökfullt och innan Sumpan blev det stillastående i en kvart. Mina fötter började krampa. Började oroa mig för att jag kanske petade på någons k*k i oredan. Bytte tåg vid Karlberg.

Är mulen och flottig. Har ätit lunch med människor som klagar på LCHF, som vanligt.

Tror att det här kan vara en så kallad "dålig dag". Nu är det bara att vänta på mens, mensvärk, nya skavsår, träningsvärk, feta räkningar, finnar och rännsketta för att göra den här dagen till en i särklass urusel dag.

Ingenting

Ingen cykel, inga kläder, ingen livsgnista, inget varmvatten, ingen sol, ingen rakhyvel, ingen sittplats på tåget, ingen frukost, inga vänner, ingen bokläsning.

tisdag 18 maj 2010

Jag ligger i sängen och klibbar. Det kalla huset blir såklart till en bastu när solen legat på hela dagen.

Det tar längre tid att ta sig fram och tillbaka till jobbet när pendeltågen går med halvtimmestrafik. Igår tog jag kräks-bussen på morgonen. Lider inte så mycket, jag har en bra bok att stoppa nosen i. Funderar på att cykla resten av veckan. Tycks aldrig finna ro att ta itu med tränandet. Andreas lurar mig var och varannan dag att hoppa över matlådan och äta asiatisk buffé istället. Blir inte gott i längden. Man känner sig snuskig.

Var på M's examensvisning på Berns igår med en liten klump i halsen. Jag visste att M skulle klara av det, men jädrar vad du slitit, mer än många andra.

Jag har äntligen hittat ett proffs att prata med. Ångestar över att jag nog kanske inte borde. Att jag har det så jävla bra och att jag inte borde klaga. Men jag ger mig själv det här med hopp om att kunna reda ut lite trassel i hjärnan. Hoppas inte på några stordåd, men en pytteliten knuff åt något håll.

måndag 17 maj 2010

Vårbal i Uppsala

Så passande att vi fick årets varmaste dag när vi drog på oss våra yllekjolar. Men i övrigt en mycket tjusig kväll och natt. Vi höll ut till frukosten, den godaste frukosten jag ätit på mycket länge, då någon vänlig själ lyckades spilla kaffe på mig. Kanske lika bra det.

Nu känns det som att jag kan klara mig utan festande långt framöver. Förstår inte hur ungdomarna orkar hålla igång på det där viset.

fredag 14 maj 2010

Hajar och sånt

Igår hängde jag med den här bruden.

Våra samtal består ganska mycket av:

"Dricker du kaffe?"
"Nej."
"Inte jag heller."

"Äter du sushi?"
"Nej."
"Inte jag heller. Tänk, fy vad äckligt med rå fisk liksom!"

"Vad tycker du om hajar?"
"Fy, hajar är det värsta jag vet!"
"Ja, usch! Hajar är skitläskiga."

Känns bra att jag har träffat en likasinnad. Och det gör ingenting att hon är 13 år yngre än mig, för hon är kul som få.

torsdag 13 maj 2010

Plan B

Snöbollsgränd

Jag sover hos syster. Jag sover här trots att hon suckar åt det. Jag gläds åt det lilla jag har, men det är inte så lite. Jag sover hos min manshatar-lillasyster, den bästa syster, min enda syster.

Min syster ses som en ganska bitter person av dem som inte känner henne. De som känner henne vet att hon är full i fan. Hon är an stark person som skulle kunna slå folk på käften och snorta cayennepeppar om det så skulle krävas för att bevisa något. Men varför skulle hon behöva bevisa något? Hon är stark som få. Det är som att hon har fått ärva alla styrkor och jag alla svagheter.

Ikväll låter hon mig sitta i soffan och tömma öl efter öl. Vi pratar mest om nonsens, men det gör ingenting. Sen lyssnar vi på Kalle Moreus och sjunger me, längtar hem. Tänker att jag ska banne mig inte gifta mig förrän jag kan hitta någon som sjunger den där låten för mig på mitt bröllop.

Sen somnar jag gott och tryggt. Snöbollsgränd, det enda hem jag har här i storstan.

onsdag 12 maj 2010

Jag undrar så hur det känns att vara en sån där människa som aldrig är ensam. Hur känns det att ha en massa vänner omkring sig hela tiden och alla dörrar står alltid öppna så att varma vindar alltid fläktar mot ens kropp? Hur känns det att känna sig omtyckt?

Jag borde hålla tyst om det här. Eller hur?

Men alltså, hej, det går inte riktigt. Och om någon skulle ringa mig och fråga om jag vill följa med ut och käka indiskt så skulle jag ju få ont i magen bara av tanken på att behöva vara social. Jag får fanimej skylla mig själv. Så är det.

Genomskinlig

Gårdagen bara försvann. Förmiddagen i spontanmöten. Efter lunchen däckade jag. La mig i vilrummet och jobbade och somnade efter en stund. Andreas tvingade mig att köpa en chokladboll(för att fira negerbollens dag), sen gymmade vi. Mitt i allt det här lyckades jag även jobba, men kö var så gott som tom igår när jag åkte in till stan.

Tog pendeln till södra station och gick och sörjde över ensamheten, att inte ha någon att gå och äta indiskt med. Kan inte göra det själv, vet inte hur man gör. Någon ropade på mig i mina tankar. Jag lyfte på huvudet och träffade syster med två av hennes vänner. Ett litet hopp tändes inom mig, men jag var påväg för att fixa strumpbyxor till på lördag så jag gick vidare och hoppades kunna återvända. Mötte Donny och Josefine på Götgatan, men de var uppslukade av varandra och jag är fortfarande en grå mus. Hittade mina strumpbyxor och ett par sköna skor som en glad tysk herre sålde mig. Jag kände att jag strålade den är en stund. Jag kände hopp. Men sen gick jag tillbaka dit där jag trodde att jag skulle finna min syster, men de var borta. Jag ringde men fick inget svar. Hoppet rann ur mig. Sniglade iväg till södra station igen och köpte mig något ätbart på coop. Väntade på tåget. Kände tårarna komma. Tog tåget en station söderut istället. Snusade, kramades och såg på hockey. En och en halv timme senare kändes allt lite bättre så jag kunde åka hem till Jakan igen.

Idag tänker jag att det snart är lördag. Sen är det snart måndag och sen är det tisdag. Sen måste det nog rymmas om det inte händer något mer.
Jag tänker fortfarande att jag ska flytta hem till Leksand. I Leksand borde väl inte ensamheten vara så stor. I Leksand kan jag åka hem till mamman och pappan när jag vill och bara hänga. Jag kan hänga hemma i T's soffa eller dricka te hemma hos JD. Och vill jag gå ut på krogen är det för fan bara att gå ut och jag kommer garanterat träffa något annat drägg att hänga med. Jag vet inte hur man gör i Sthlm, vi funkar inte så bra ihop liksom.

Men jag vet inte när det blev såhär. Det var ju bra för ett tag sedan. Är det Jakobsberg som suger musten ur mig? Är det särboskapet och evighetsresor till jobbet? Eller är det bara jag som inte vill längre, som har gett upp och som inte är tillräckligt socialt kompetent?

måndag 10 maj 2010

I morse tänkte jag att jag kanske kunde bli en sån där snygg bikinibrud till sommaren, sen åt jag en macka och då blev jag fet igen. Får gå i nikab hela sommaren.

Trist läge.

söndag 9 maj 2010

Håller på att snöa in kring det här med utfiskning.

Hur får man jobb hos Greenpeace?
Jag har legat i sängen hela helgen med utantag för fredagens fotbollsfest och en sväng in till Södermalm igår kväll. Men annars så.

Inbillar mig en platt röv med liggsår. Har inget kvar att se på datorn så nu plöjer jag allt på svtplay.

Såg mig själv i spegeln när jag var på toa nyss och funderade på varför jag hade choklad i mungipan. Nej, just det, bara snus. Tur att inte snuset är slut.

Ja här ligger man alltså. Så jävla ovärt med helg egentligen.

Dagens

lördag 8 maj 2010

Morgonens soundtrack



Blandat med:

fredag 7 maj 2010

Funderar på att köpa mig en liten ö.
Jag är tillsammans med en bak-nörd. I dubbel bemärkelse.
Tänk vad stark man skulle bli om man var tillsammans med någon som var förlamad.

Önskelista:

-Ett jobb på en arbetsplats där man dricker torsdagsöl.

torsdag 6 maj 2010

Har förpestat hela avdelningen med min tantparfym som jag bär med mig i väskan. Huvudvärken. Lite glad att jag åkt på att uppdatera ett förpackningsregister. Lagom hjärndött.

Tränade igår och hade skitsvårt att somna. Tänkte på jobb och hittade ingen hunk att fokusera på vid kvällens självbesudlande. Sen började fundera på tanten som bott i huset, om hon haft en man och om den mannen dött i huset. Funderade på om han var kvar. Ingen bra grej att tänka på innan man ska sova.

Men jag somnade tydligen till sist och vaknade 05.15. Tyckte det var lite tidigt så jag låg kvar och funderade på dagens klädval, men måste ha somnat om för nästa gång jag tittade på klockan var den 07.55, vilket jag bara garvade åt. Tyckte tydligen att det var en finfin dag att cykla. Så det gjorde jag och släntrade in på jobbet strax efter nio. Ingen skada skedd. Ja, förutom att jag skulle leka med tantparfymen. Och så har jag givetvis träningsvärk.

onsdag 5 maj 2010

Det regnar.
Det bästa med det här huset är att man inte behöver kika ut genom fönstret för att veta att det regnar. Papptaket avslöjar regnet.

Bra med regn, då slipper jag vattna den nyplanterade häcken.
Nu tänkte jag på nåt, men så glömde jag bort det. Jag vet att det var något smart. Eller så var det inte det, eftersom min hjärna valde att sålla bort det.

Nu kom jag på!

Tänk om man kunde läsa samtidigt som man tränar. Kan man göra det? Kan man springa på löpbandet och träna samtidigt? Nu kör jag aldrig löpband, jag kör bara jympa och sånt, men jag skulle tycka det vore så soft att kunna läsa samtidigt.

Ja, jag tänkte faktiskt träna idag. Faktiskt. Det är dags nu. Jag vill och jag orkar! Varenda jävla dag borde jag träna så att min hjärna blir lite glad.

Nya Spottan

Jag undrar varför man inte vill visa sina Top artists och Top tracks i nya Spotify, det är ju det som är det roliga med det hela. Jag plöjer igenom alla mina vänners favvolåter och hittar ju då en massa bra skit. Vad skäms de för de som inte vågar visa vad de lyssnar på?

*förstår inte*

Klänning

Funderar på att ta den här gamla blåsan på balen om inte jag hittar någon bättre trasa.
Nu har Mia och jag bestämt att jag ska gå på bal nästa helg. Jag har varit lite tveksam, det är ju läskigt med en massa folk och jag vet inte vad som händer om jag dricker en massa alkohol med främlingar. Men vi satsar på att det blir bra. Vi satsar på att det här är precis vad som behövs. Jag behöver träffa folk och dricka alkohol och vara snygg.

Tankar om Tiger Woods

Jag tänker att jag hade kunnat vara Tiger Woods. Alltså inte vad det gäller golfen utan sexandet. Hade jag varit snygg och känd hade jag varit en kvinnlig Tiger Woods. Inbillar mig att det är lättare att vara kvinnoslapma än mansslampa.

Stackar TW. Man och kåt = äcklig. Kvinna och kåt = häftig.

Men otrohet är ju aldrig häftigt förstås. Det gräver hål i själen.
Idag berättade Andreas att han drömt om mig i natt. Han kunde inte minnas exakt vad, men det säger han ju bara. Höhöhö. Jag har redan drömt om honom. Mååånga gånger. Men det kan jag ju inte säga. Alltså jag har ju inte drömt att vi haft sex eller så, men det har varit gulliga drömmar.

tisdag 4 maj 2010

Fy fasikens jävla helvete vad jag vill åka på romantisk solsemester och ba dricka alkohol, äta chips, sola, bada och pippa.

Men hey, man är så jävla bright så man skaffar sig en karl som hatar värme, shorts, bad och att resa överhuvudtaget.
Jag komar.

Jag komar totalt när jag sitter på jobbet. Ritar blå hjärtan på en grön post-it och tänker på hur det skulle kännas att vara gift och mor. Det känns bra. Men det är något som skär in i min fantasi och kliar lite. Det är därför jag komar. Jag försöker sätta fingret på den där skärvan av något mindre bra. Dra ut den ur min fantasi som en sticka ur handen.

måndag 3 maj 2010

Det är väl klart som korvspad att jag aldrig kan bli lycklig.

Inte om jag alltid måste se till så att alla runtomkring mig är lyckliga.

Jag räcker helt enkelt inte till. Det är bara att inse det. Svälja.
Jag tänkte mig att jag skulle skriva brev ikväll, men det går inte.

När jag skriver brev så vänder jag ju ut och in på mig själv och när allt landar på papperet så blir allt så mycket tydligare. Men just nu vill jag inte ha tydligheten. Den skrämmer mig. Jag vet att jag måste ta tag i livet. Göra något. Ändra på saker. Men jag orkar inte. Vill inte, orkar inte.

Kanske inte behöver det. Det kanske är bra som det är. Jag ska skriva brev när jag vågar känna efter. Men inte idag. Idag är livet okej.

Mest av allt är livet okej eftersom jag har fått tillbaka en vän på jobbet. Det är så otroligt viktigt. Alla de där timmarna man spenderar där är det så viktigt att ha någon att luta sig mot, skratta med, klaga inför och visa saker för. Jag är glad så länge det varar. Ensamheten efter jobbet känns inte lika betungande när jag kan längta lite efter att få komma till jobbet imorgon och veta att det finns någon där som faktiskt bryr sig om mig. Jag är så jävla tacksam.

Upp och ner, hit och dit

Det här med kolisarna har väl gått ganska bra i helgen. En öl och en whiskey i lördags och sen vid frukosten på söndagen började jag grina över att jag inte fick äta rostade mackor med marmelad. Ja, eller det var ju inte egentligen vid frukosten. Det blev snarare vid brunchen eftersom jag hade grinat mig igenom hela morgonen. Kul med söndagsångest bara hipp som happ.

Men sen var vi en sväng på Plantagen och sen grävde vi ner buskar och sen fikade vi mackor på gräsmattan, åt lite lesbiskt bröd, men sen låg jag där bland mossa och barr och då kändes inte livet så dumt ändå.

söndag 2 maj 2010

Jag tänker så det knakar när jag ligger kvar i sängen på morgonen. Jag tänker att jag kanske skulle flytta hem. Hem som i Leksand. Hem till mamman och pappan i väntan på att ett hus kanske blir ledigt. Eftersom ändå helgerna suger här i Stockholm eftersom jag är folkskygg och feg, kan jag lika gärna hänga hemma i Leksand på helgerna. Jag kan ju fortfarande hänga kvar i stan och jobba. Bo i stan i veckorna. Är väl lite rädd för att sitta ensam i en lägenhet på helgerna. Då kan jag fara hem och hänga med mamman och pappan. Aldrig vara ensam. Men det här är bara tankar. Men de känns väldigt bra. Väldigt, väldigt bra. Och jag behöver inte oroa mig för att jag ska tvingas sälja min trasiga grönblommiga soffa som jag ju älskar. Den kan jag knöla in någonstans hos mamman och pappan. Där finns ju all plats i världen. Där finns även allt skräp i världen.

Men det här är bara tankar. Jag vet inget ännu.

lördag 1 maj 2010

Kick Ass!

Ikväll har jag varit på bio och sett den där Kick Ass! Skitbra tyckte jag, över all förväntan. Tyckte också att den där Aaron var extremt jävla gullig och blev lite kär.

Men efter lite googlande upptäckte jag att han tydligen är förlovad med en tant som är 23 år äldre och dessutom ska hon vara på smällen med honom. Typ, skit!

Nåväl, det här med att bli kär i män man ser på film har ju ändå aldrig funkat.

I natt drömde jag att jag grät av avundsjuka över T's walk-in-closet. I den fanns nämligen i drömmen en hel ställning med kortkorta kjolar.

Igår hade jag kortkort-kjol med leggings och fotbollsstrumpor under. När jag kom hem upptäckte jag att det hål som jag känt på lårets baksida suttit precis så att det synts strax under min stjärt och jag har säkerligen visat hud för en och annan proper herre och dam på jobbet. Inbillar mig att jag kommer att få kicken för min utmanande klädsel eller för att jag är en penntjyv.

Men hela grejen är så dum egentligen, att jag skulle få kicken alltså. Jag är billig och korkad arbetskraft. Varför göra sig av med mig och ta in dyr och kompetent arbetskraft när man kan utnyttja mig till lite ditten och datten. Det är nästan skamligt hur mycket pengar jag förmodligen sparar åt det där företaget.