lördag 31 december 2011

Matkärlek

Jag är skitbra på att laga mat till Fluffy(att använda orden skit och mat i samma mening är egentligen emot mina principer). Jag tror att han har upptäckt detta och utnyttjar denna talang. Det är ju så smidigt för honom när han tappat all inspiration att övertala mig att laga mat. Men jag har nog heller aldrig varit så bra på att laga mat som just nu eftersom det inte finns någon som det är så tacksamt att laga mat till som till Fluffy. Han älskar bra råvaror, fina uppläggningar, vassa knivar och städat kök. Detta utropar han då och då och nästan all mat jag lagar till honom säger han är jättegod.

Jag har varit med andra typer som likt små barn inte äter det ena och andra. Eller den där typen som inte kunde låta mig få laga mat på mitt sätt utan ville alltid ha ett finger med i spelet, jag sa helt och hållet upp mig från kökstjänsten. Och alla de där som måste ringa hem till mamma och fråga om recept och där ingenting någonsin kommer att smaka lika bra som hemma hos mamma.

Igår blev Fluffy alldeles tyst när han åt efter att jag slängt ihop en sallad och nån gegga på den gamla julskinkan. Efter en stund sa han: "Det var verkligen jättegott, finns det mer?"
Och jag tyckte också att det blev så himla gott så jag kastade mig över honom och viskade hans i öra:"Ska du fria till mig nu?"
"Knäppo!" svarade Fluffy och glittrade med ögonen och gick för att hämta mer mat.

Fluffy älskar mat, jag älskar mat, Fluffy älskar min kylskåpsrensarmat och därför älskar jag Fluffy.

Det där med att dricka vin dagen innan nyårsafton är väl inte så klokt. Det blir så mycket mer vin i glasen när det finns en bib.

Idag vill jag bara dricka vatten. På sin höjd lite bubbel.

Men det kanske är bra också. Fluffy inhandlade folköl igår för att inte bli så full ikväll. Gubbigt.

Igår utbrast jag glatt: "Jag har sovmorgon imorgon!"
Idag vaknar jag kvart över sju. Det är sovmorgon för mig det.

fredag 30 december 2011

Spegel, spegel

Jag fick visa legitimation på systemet idag igen. Jag tycker att det är märkligt eftersom det ganska ofta när jag tittar mig i spegeln är mitt 45-åriga jag som tittar tillbaka, blek, rynkig och med mörka ringar under ögonen. Det är den där bilden som etsar sig fast på min näthinna så när jag kommer hem till Fluffy förstår jag inte varför hans ögon glittrar så när han tittar på mig. Så går jag på toaletten och råkar få syn på mig själv i spegeln och det är inte längre mitt 45-åriga jag som tittar tillbaka utan mitt 20-åriga och då förstår jag varför jag fick visa leg på systemet.  

En fråga bara

De här fjädrarna i metall som alla hade på ärmarna på sina skjortor när man var liten, (tänk 90-tal) vad var de bra för? Jag vet att man(jag) flera gånger drog nån sån där över huvudet för att använda som hårband och de liksom fastnade och satt som berget. Det borde ha suttit en varninsskylt på dem. Men vad hette de och när kommer de tillbaka i modet? Jag tror att det kan bli något för 2012. Hem med er och leta reda på dem. Skjortärmshållarna.
Jag sov på soffan i natt. Mådde liksom lite illa och låg och vred och vände på mig och täcket var för litet och jag var rädd att väcka Fluffy, så jag la mig på soffan istället och somnade ganska kvickt.

"Var har du varit?" frågade han oroligt när han vaknade.
"På soffan." svarade jag.
"Du måste ju säga till, jag trodde du hade försvunnit."

Ja, jag kanske borde sluta förvånas över att han bryr sig om mig, men det kommer förmodligen att fortgå ett bra tag till.

torsdag 29 december 2011

Jag har förresten redan nu fått se min 30-årspresent


Hej,

Måste bara ventilera en grej.
Jag har fått blöjeksem.

Hejdå.

onsdag 28 december 2011

Jag är så trött på människorna, hur de i massor blir dumma och lata. Det smittar.

tisdag 27 december 2011

Ensamheten

Jag panikar för att det snart är nyår och det är så himla viktigt vad man ska göra för man vill verkligenverkligen inte sitta ensam. Och jag vet ju att syster nog inte kommer att lämna mig ensam, men hon kanske inte orkar ta sig hem till mig och hon har ju inga problem med att vara ensam så som jag har. Hon tycker det är ganska skönt för hon är ju inte ensam så ofta. Hon har ju en bög-kille att ta hand om och skratta med och hålla i handen och bråka med. Jag vill mest av allt bara vara med Fluffy på nyår, det är viktigast. Förra året skulle han på fest och allt var så nytt så han vågade ju inte ta med mig så jag fick sitta med syster på Västmannagatan och äta oxfilé och gå ut i snöovädret och dricka gula änkan. Det var kanske den bästa nyårsaftonen ändå. När syster åkte hem efter tolvslaget ringde Fluffy och var full och tyckte att jag skulle komma hem till honom så jag tog bussen dit klädd i täckbyxor och täckjacka, men han hade inte kommit hem och jag hade ingen nyckel. Han hade förvillat sig och fick inte tag på någon taxi så jag fick plocka en taxi på gatan och åka och hämta honom. Han var så himla glad och höll mig i handen hela vägen hem och jag blev kvar hos honom hela helgen trots att jag bara hade en liten svart klänning under alla täckkläderna. I år tänker jag alltså inte åka och hämta honom någonstans, han får hålla sig i närheten av mig hela kvällen om han vill mig något, så måste det få vara. Men jag är ändå rädd att jag ska köpa choklader och oxfilé helt i onödan. God mat är inte så god i ensamhet förstår ni. Ett nyår vaktade jag hundarna och åt chips helt ensam. Det unnar jag inte någon.

Jag fyller år snart också. Borde kanske ha planerat något, men är så rädd att ingen ändå kommer. Bättre att inte bestämma något alls, då kan en inte bli besviken tänker jag.
Det här med att jag placerats nära toaletterna på nya jobbet kanske inte är ett så genomtänkt drag. Mitt service-minded huvud vill ju alltid hjälpa till och därför vänder jag mig om varje gång någon kommer för att söka ögonkontakt och le. När man går på toaletten kanske man inte vill att någon ska sitta där och ta emot en med ett välkomnande leende liksom.

Det går dock rykten om att jag ska flyttas upp en våning någon gång under våren så förhoppningsvis blir inte det här alltför långvarigt.

måndag 26 december 2011

Nu längtar jag till jobbet

Ni må tro att jag blev glad när en kusin ringde och frågade om jag ville åka med dem till Stockholm. Jag jublade och sa tacktacktacktacktacktacktack!

Så jag kom hem till min trygga famn som hade malt kött med sin nya köttkvarn och stod och lagade chili och var alldele blöt i håret. Men det hindrade inte honom från att lägga huvudet i mitt knä när jag låg i soffan och titta upp på mig och jag pillade på de där lockarna i nacken och så bytte vi några julklappar till och jag påpekade att han fick en svart bok och jag fick en rosa. Vi är svarta och rosa vi.

Sen gick han med mig en bit när jag skulle gå hem och fnissade när jag inte ville sluta pussas.
Elen kom tillbaka för en liten stund sedan så jag kunde slå på telefonen och datorn och bete mig normalt igen efter att ha läst och sovit på soffan några timmar för att få tiden att gå. Är ombokad till ett tåg som går strax efter sju ikväll och hoppas innerligt att det kommer iväg som det ska så att jag slipper ringa till SJ igen.

Ringde Fluffy som var alldeles nyvaken och lät snäll och öm och jag fick hjärtklappning när det nästan lät som att han saknade mig litegrann. 

Tåget är inställt så klart. Jag som bara vill en enda sak just nu och det är inte att sitta i ett hus utan el och lyssna på en klocka som tickar. Jag vill till min trygga famn och känner mig som ett svin när jag inte bara kan slappna av och vara här.

Kl. 01.50

Jag kan inte sova för det smäller i huset av blåsten. Strömmen har gått. Aldrig förut har stjärnorna sett ut att vara så många nu när ljuset har slocknat här nere på jorden. Tittade ut och fick se grannens soteld. Snart kom en ficklampa ut och fyrverkeriet avtog.

söndag 25 december 2011

Magen slutar inte göra ont, men jag har umgåtts med fina vänner hela dagen och det är ju den bästa medicinen. Skrattar så mycket att jag glömmer att det gör ont. Imorgon åker jag tillbaka till storstan med min nya kavel i väskan. 

lördag 24 december 2011

Nu somnade gubben


God Jul!

De stackars uppstoppade djuren har hamnat ute i kylan denna jul.


Ligger ner med varmt på magen


Hittills är det här min bästa julafton någonsin, magont till trots. Att få vakna upp bredvid älskling och lyssna på när han andas och sedan vaknar och säger Kom och kramas. Titta på julkalender och hångla i dörren. På tåget träffade jag Anna som är så fin och bra och det är så längesen vi setts, men vi pratar som inget hänt och det är så himla fint. Och jag vågar peta på hennes bror och säga hej och det känns skönt att han lyser upp för jag är tio år äldre nu så allt det där dumma och gamla känns inte längre som mitt.

Jag är lite hungrig och trött på tåget, men det är inte långt kvar till syster som jag längtar så himla mycket efter att jag nästan börjar gråta.


Julklapp

Morgonens första julklapp: Pinterest till luren.

Nu saknar jag bara instagram.

Jag har sovit oroligt i natt, inte pga julafton utan pga ont i magen. Kände det redan när jag gick och la mig. Åt mycket potatismat igår, kan vara därför, eller så är det hunger eller fittvärk. Ska testa att äta strax medan Fluffy andas tungt från sängen. Jag har ju ett tåg att passa så det gör inte så mycket att jag redan nu sitter i klänning och väntar på att äggen ska bli klara.

Fick gullig julklapp igår av Fluffy, ugglepatch(vet inte om det heter patch på svenska, det heter det i vår lilla kampsportsfamilj iaf). Han ba: tills du skaffar din tatuering. Jag mest imponerad eftersom han minns något jättegammalt prat om drömtatueringar. Dock att jag inte kommer tatuera mig förrän vi är typ gifta, eller blodssyskon eller nåt. Vill inte ha tatuering som påminner om honom resten av livet om jag inte får vara med honom resten av livet. Tycker det är ganska fint att vara utan tatueringar också, alla andra har ju.


fredag 23 december 2011

När man börjar närma sig trettio år och man ligger i soffan och sätter sig upp och det knäpper till i höften så att man skriker: AJ! KUL!

Ja, det där med kul, det är ju ett förklätt kuk egentligen. 
Det här är ju en sån dag då folk gärna tar med sig sina barn till jobbet tydligen. Jag har blivit placerad väldigt nära toaletterna, det är ju skönt och så när man kan springa dit bäst man vill utan att det tar någon längre tid. Men nu är det som så att det är en kille här och springer i sexårsåldern och han tycker tydligen att det är ganska roligt att låsa in sig på toaletten och leka något som låter typ som kickboxning. Jag kommer snart att kickboxa lite på honom om han inte slutar upp med sina dumheter. Skoja bara, jag är bara lite trött i huvudet och kinkig för att jag måste sitta på jobbet när Fluffy är hemma och tvättar mina nerblodade trosor.

Kalle!

Hur fint är det inte att Kalle Moraeus väljer Lady Gaga om han hade fått vara kvinna?

Tänk er Kalle Moraeus som Lady Gaga, fantastiskt!

Julmusik

Alltså den där fiolspelande tomten och hans kumpaner som alltid står här i sumpan och lirar har ju längre arbetsdagar än vad jag har, kan hända att de bara står där när det är rusning, men ändå. Om de står där när jag kommer hem från jobbet ska jag kanske ge dem en slant bara för att det där hätska fiolspelandet är så uppiggande.

torsdag 22 december 2011

Snö

Jajjemän, man är väl en sån där lyckans ost som får åka till Leksand en sväng över jul. Biljetten är bokad och klar. Har börjat längta efter mammas skratt också, ska vara så jävla rolig i två dygn. 

Dryg tjej

Mailar till Fluffy och berättar att alla älskar mig.
Han ba: *tyst*

Vill ju att han liksom ska bli lite sotis och säga att han älskar mig också och gullegull. Jag kanske gör något fel.
Hur blir man kranförare?

onsdag 21 december 2011

Överskred för första gången min tvättid med ett par minuter. Satt där nere och förväntade mig någon surgubbe som väntat hela dagen på att få skälla ut någon stackare. Istället dök det upp en liten man med glada ögon och lugn i sinnet och sa att jag så gärna så fick stanna en timme extra om jag ville. Men jag hade redan bestämt mig för att hänga alla kläder i lägenheten istället för att springa upp och ner så jag sa hejdå och han sa hejdå och ha det så bra och jag sa detsamma. 
Sa jag förresten att doktorn igår såg ut som han var typ 22. Var tvungen att kolla när jag kom hem och blev ganska lättad när det visade sig att han var 36.

Barnmorskan sa att han var lugn och bra, jag tyckte mer att det kändes som han var en dvärg i en gruva som skulle ner och göra sitt dagsverke med sammanbitna käkar. "Då går jag ner i min källare.." (typ)
Jag vill krama er tillbaka och lovar att gottgöra er på något sätt. Nästa år ska jag inte gråta en endaste skvätt. (typ)

tisdag 20 december 2011

Jag har gråtit mest hela dagen. Jag åkte från Sös direkt till Fluffys soffa och pratade med syster och värmde mig på laptopen. Blev lugn i kroppen när Fluffy sa att han skulle komma hem tidigare från jobbet. När han kom hem började jag gråta igen av lycka och la mitt huvud i hans knä när han jobbade och han sa att det var okej att jag var ledsen. Sen lugnade jag ner mig och skämtade som vanligt och sov i hans famn. Men så fort han sen igen var tvungen att överge mig började tårarna rinna igen.

Men Fluffy sa till mig att det ju idag varit årets mörkaste dag. Så nu borde det ju bara ljusna. Allt borde bara bli bättre. 

Så jävla hårt liv



Att vara så jävla duktig

Jag bröt ihop i gynstolen. Tror barnmorskan också grät. Så trött på att vara duktig hela tiden, på att bita ihop, vara stark. Så trött. Jag spände mig och har inte känt mig så trång sen jag knullade med den där helikopterpiloten. Jävligt konstigt att jag försökte knulla med den där snubben flera gånger trots att det var ett jävla mission impossible. 

Jag ska jobba imorgon. Jag ska jobba imorgon och på torsdag och på fredag. Jag vill inte och jag behöver inte, men jag behöver pengarna. Aldrig förut har jag varit så ovillig att arbeta och aldrig förut har jag känt så mycket att jag behöver pengarna. 

Har lust att liksom skolka från Sös idag, men det vore ju högst ointelligent av mig.

Dagens tröst är att syster äntligen kommit hem från Sri Lanka. Ska ringa och terrorisera henne så fort jag är klar med mina bestyr på Sös.

Det är väl bara att inta sin glada frukost och sen bege sig. Får man ha täckbyxor på sig idag?

måndag 19 december 2011

Har varit en så duktig flicka idag att jag fick äta chips till middag.

söndag 18 december 2011

Jag pussar bort det där onda. Jag klänger och hänger och klappar och pillar för att dölja att jag mest bara letar efter min avstängningsknapp.

Men Fluffy är fin och hans vänner är fantastiska och säger att de gillar mig och tycker att jag är bra och skön. Borde ju egentligen inte ha gått ut igår och druckit öl, men det var absolut mycket bättre än att sitta hemma med gråt i halsen.

Jag ska träna imorgon, jag tror att det hjälper, har inte tränat ordentligt på mycket länge. Syster kommer hem snart också, det är fint. Och jag är lite glad att jag ska ligga på Sös på tisdag för det gör ju att veckan inte blir så lång. Men det känns ju mest bara spännande med jobbet. Vi lär ju börja jobba i veckan och så ska få en massa mer saker.

Nu dricker Fluffy och jag cider som luktar gammalt får och hans hår har blivit så långt att det lockar sig i nacken. Jag som trodde att han hade lika spikrakt och råttfärgat hår som jag. Hoppas våra barn får hans hår och inte mitt.

Gris


lördag 17 december 2011

Igår fick jag komma ut och dricka lite öl med Morran. Det var mycket fint. Vi åt också och jag kände knappt vad maten smakade när jag åt för jag var så glad. Kräktes lite i munnen på mig själv sen för jag var så uppspelt.

Träffade A-K också, det var roligt för jag tänkte på henne för bara någon dag sen och kände att jag saknade henne och så dök hon bara upp rätt vad det var med sitt blonda hår och norrländska dialekt.

Saknar ganska många liksom. Idag tänkte Fluffys kompis och jag ha fest hemma hos mig, men det är inte ens säkert att Fluffy kommer. Kul med fest för två. Jag vill äta chips. Hurra! Ville ju typ inte göra något alls nyss, men nu kom jag på att jag vill äta lite chips. Det tar sig. Vill ha kuk också, så helt självdöende är jag faktiskt inte. 

Livsglädjen

Funderar på att söka jobb som glory hole.

torsdag 15 december 2011

Trots att jag bara jobbat en enda dag är jag så jädrans glad att det är fredag imorgon. Jag är så trött i huvudet av allt nytt och alla nya människor och alla är så välartade och välstrykta att jag får ont i huvudet. Men jag vet ju att jag klarar av, nästan allt.

Fluffy knäckte min rygg idag så att jag skrek, det knakade till utav helvete. Han luktar skog i sin nya tjocktröja och jag håller honom hårt hårt för det är det enda jag vill just nu. Var inte så dramatisk säger han medan han ler och tar på mig och tycker att jag har fina byxor, jag vet att mitt ass ser ganska fantastiskt ut i mina mest propra byxor.


Jag har typ inte kunnat sova i natt.

Nu sitter jag här i min pisstajta och dumma kavaj igen och ska strax gå till pendeln. Verkar det vara så att det är kavaj som gäller kanske jag springer och köper en ny redan idag för det här är ju för jävla dumt alltså. Tacka vet jag att jobba på Max och ha vettiga arbetskläder.

onsdag 14 december 2011

Simon och Ekarna

Idag har jag grinat en massa ska ni veta. Det var ett pyttelitet missförstånd som fick mig att böla i en och en halv timme innan jag vågade ta mod till mig och be om tröst och då förstod jag att jag hade missförstått allt och då började skrattgråta åt hur dum jag ibland är som alltid, alltid, alltid måste tro det värsta. Det ska bli så bra att jobba imorgon. Jag tänker så mycket och bara för att jag haft så himla mycket tid har jag typ inte velat göra något alls. Jag vill bara kramas och pussas och fnissa och dricka glögg.

Var på bio ikväll och såg Simon och Ekarna och det var just snyggt när man grinat hela dagen att gå på en grinfilm liksom. Men den var fin och det var gratis och jag gillar ju den där Bill. Så jag grät lite på bion också för det gjorde ont i hjärtat och så. Tackar Josefine för att hon släpade med mig och tackar mig själv för att jag slutade grina och kom iväg på bion.

Träffade min chef som ba: "Jag kände inte igen dig för du är så modern." Ville sparka henne på smalbenet. 

Apan

Mina armar har blivit så håriga. De är säkert alltid såhär, men all den här tiden jag har gör ju att jag upptäcker saker med mig själv som jag inte upptäckt förut. Jag har inga planer på att raka mina armar, men det finns säkert människor som tycker att det är okvinnligt och äckligt att vara luden på armarna. Men de får väl tycka det då. Lite sol på fjunen skulle inte skada.

Gah! Jag börjar ju jobba imorgon! Hade glömt. Måste kanske klä på mig.

Att vara eller icke vara

Nu har jag suttit i ungefär 40 minuter och funderat på om jag ska kommentera något på Linns inlägg om att supporta varandra som kvinnor. Till slut gjorde jag det. Jag vågade. Jag tränar på att säga vad jag tycker. Jag håller oftast tyst. Jag är skitkass på att formulera mig om det ska argumenteras.

Hursomhelst håller jag ju med Linn om att jag vill att vi ska vara individer inte kön. Jag håller ju med i så hög grad att jag tycker att det känns lite fel med tjejvasor och tjejmilar för det gör ju bara ännu mer att vi sätter in oss i facket tjej/kvinna. Men vi är ju tyvärr inte där ännu att vi enbart kan ses som individer och när jag tänker på arbetslivet så inser jag att vi kanske måste heja lite mer på varandra för att få det lite mer jämställda arbetsplatser. Men det är klart att man inte ska heja på någon man tycker är ett riktigt rötägg.  

tisdag 13 december 2011

How Will I Know

Idag höll jag på att bli utstrypt. Han menar ju inget illa och jag kan ju alltid klappa liksom, men jag kände verkligen inte när det kom. Han håller ju alltid på att testa olika grepp på mig och jag börjar bli ganska bra på att försvara mig, men idag stod han i köket och lagade mat och skulle bara göra världens enklaste grej och jag njöt för jag hade varit ute i regnet och hans arm var så varm och mjuk och precis när han släppte kände jag hur hela köket snurrade till.

Vi gjorde en insats med soffan och fnissade åt alla fläckar på den som jag bär skulden för eftersom de inte var där för ett år sedan.

Jag har nu stickat så mycket att jag har stickat hål i pekfingret och förmodligen klämt någon nerv i ringfingret för det sticker och ömmar i det. Jag vet att jag håller fel när jag stickar. Jag är så gott som självlärd med stickningen så jag har inte riktigt lärt mig någon korrekt fingersättning eller vad man ska kalla det. Men det funkar ju. Grejerna blir fina och så, men jag stickar med för smala stickor och de kanske är lite gamla och har därmed blivit spetsiga och så blir allt skitsmått och tajt bara för att jag tycker att det är finast så och då klämmer jag fingret på något sätt. Sakerna blir ju lite små också för att jag envisas med de där smala stickorna så jag måste nog sticka om det jag stickat idag. Igår stickade jag en mössa som blev nån jävla sotarmössa.

Min syster har rymt till Sri Lanka, det är lite ensamt utan henne. Men Vivi var här och hälsade på en sväng igår och åt och jag hjälpte honom att laga en tröja. När han lämnat mig skickade han ett sms där det stod att han var glad att fortfarande hade mig kvar i sitt liv. Det var väldigt fint. Tur att man gör något rätt. Saknar så många vänner just nu. Hoppas att alla har det jättefint där ute.

När jag skulle gå från Fluffy sa han att jag såg ut som Mary Poppins och sen sa han det ömmaste hejdå jag hört honom säga. Jag gick hem genom regnet och blåsten och lyssnade på Whitney.

Julkalendern igen

"Ja det blir som mor min förutspått, att en kvinna i min ålder skulle hitta en fästman i stan när det bara är tjuveri och elände det är som att tro att en ska mjölka grädde direkt ur spenen."

måndag 12 december 2011

Awkward



Finns det verkligen bara åtta avsnitt av Awkward? Vill inte att det ska ta slut. Vad gör jag sen?

söndag 11 december 2011

Julkalender alltså

"Men det är sant, far min sa alltid att jag va född pinsam sen jag döptes och kissa i dopfunten."

När ens huvud är fullt av gråt

När jag vaknade i morse hade jag ont i magen av gråt. Men jag ville inte att han skulle se att jag var ledsen så jag bet ihop tills huvudet började tjuta. Tillfällig tinitus eller nåt sånt, typ som lock för öronen. Jag bad om att få laga frukost och diska i köket så jag kunde få gråta i fred men då såg han att något var fel och då bröt jag ihop. Blev beordrad soffläge istället och sen fick jag frukost och när jag kom ut i köket var allt blänkande rent. Men det fortsatte tjuta i mitt huvud och det var nästan olidligt att se på UFC för basen dånade som om mitt huvud var en liten basförstärkare, tur att det var så himla spännande matcher. Fluffy försökte med mun-mot-mun metoden och höll för min näsa medan jag försökte tryckutjämna men det resulterade bara i att han fick mitt snor på fingrarna. Men efter ett bad, lite choklad och lite spädissovande på hans bröst gick det sen över och så även ledsamheten.
Det här med att jag ser att flera av mina grannar redan har tagit in sina granar tycker jag är lite som att häda. Men jag är nog bara lite avundsjuk.

lördag 10 december 2011

Stor och liten


Ölfet

Det här med att hans polare lägger sin hand på min när F har gått på toa och frågar vad som är grejen. "Är ni kära eller?" Och jag tycker att det känns så konstigt när han frågar att jag börjar pipa nervöst att jag är ju kär och så. Men varför frågar han inte honom? Nä, man gör bara inte det. Manliga klubben.

Och det här med att jag beter mig som en sockermamma när det är jag som behöver en sockerpappa. Jag kommer att hata mig själv så himla mycket när den här fasen av mitt liv är över. Men om jag får F på riktigt till slut så är det nog värt det. Och vem vet, en kan ju dö imorgon. Då är det ju bäst att en dricker god öl innan det är försent. Borde ligga en massa mer också.

fredag 9 december 2011

Jag har bara regn hos mig

Helt rimligt att jag i natt klockan ett inte ville sova trots att jag var svintrött för att det kliade så mycket i fingrarna av sticklängtan, men idag så vill jag såklart inte sticka. Jag sitter vid ett berg av garn och vet precis vad jag ska sticka, men jag måste liksom sticka klart den här tråkiga mössan först för jag behöver stickorna och det är verkligen pyttelite kvar, men jag kan inte hitta något att titta på som är tillräckligt underhållande för att överväga tristessen i att sticka något helsvart. Men det blir snyggt.

Behöver alltså era bästa serie tips. Tänk Grey's Anatomy, Big C, Shameless.. Vad finns mer i den kategorin? Jag har testat SoA, Boardwalk Empire, Damages men de funkar liksom inte. Och har inte Walking Dead blivit hemskt tråkigt? Såg ett avsnitt i förra veckan och höll på att gäspa ihjäl mig. Kanske ska testa ett avsnitt av det ändå.

Igår var jag även helt pepp på att åka rullskridskor i garaget, men jag tänker att det kommer att vara ganska fuktigt och rått där nere när det slaskar ute så jag håller mig här i mitt torn idag.

Mmsade bilden på min byst till Fluffy och han ba: "Jag visade den för alla"
Och jag ba: "Varför? Vilka är alla? Det är min byst vi pratar om."
Han ba:*tyst*

Han jobbar liksom på ett modeföretag. Han kan inte visa för "alla" vilka små pattar och fula kläder hans brud har! Han erkände säkert inte att jag är hans brud. Nä, varför skulle han göra det liksom? Förresten är ju jag egentligen ett modeorakel. Man kan kanske inte tro det, men det är sant.

Uäck! Varför tar jag ens ordet mode i min mun? Jag avskyr ju ordet mode. Och trend. När min mamma säger att något är trendigt så vill jag slå mig själv hårt i huvudet med en nål så att det blir hål på skalpen och blodet flödar(Hände på riktigt en gång, men inte för att hon sa att något var trendigt.). Man får inte säga att något är snyggt i min mammas närvaro för då måste hon automatiskt kräkas ut att det är trendigt. Då måste syster och jag gå och gömma oss av äckelkänslor med våra sura mungipor hängandes vid knäna.

Obs! Min mamma är en rolig mamma, hon vill bara ibland lite för mycket vara som alla andra mammor som tycker om att pyssla och ha det fint hemma och sminka sig och sånt. Min mamma är bra på att spela pingis, äta godis, dricka kaffe, simma, ta i äckliga saker, äta fisk utan att spotta ut benen, harkla sig i telefonen, sova framför teven, läsa alla böcker och tidningar som kommer i hennes väg och skratta och prata högst av alla.

Hemmakläder


torsdag 8 december 2011

Och tandläkarbedövning i fittan. Va? Jag vill ha fittläkarbedövning, inget annat.

Låter skönt?

"konisation av livmodertappen medelst slynga"

Tänker att det är som att osthyvla.

Hoho

Blodbadet fortsätter. Nu kommer allt blod som inte kommit ut under de blodfria åren med spiral. Inte konstigt att jag känner mig lite trött och urlakad och frusen. Och öm.

Jag dricker julmust till frukost.

Min bovärd ringde och väckte mig och vi pratade badkar. Han tyckte att jag skulle ge ett till mig själv i julklapp. Jag tyckte det var en bra idé. Jag gillar min bovärd. Gillar min lägenhet också. Synd att jag måste flytta härifrån om jag inte skaffar en inneboende. Det är ohållbart att leva med den här hyran. Inte ekonomiskt försvarbart så att säga. 

onsdag 7 december 2011

Rädsla

Blev helt plötsligt så rädd. Jag fick kallelsen till Sös för borttagning av de dåliga cellerna och jag blev rädd. Jag vet att det inte är något farligt, jag är bara så trött på att spreta med benen och bli grävd i och jag är plötsligt rädd för att det ska göra ont och för att jag ska blöda och jag som ska börja på mitt nya jobb snart och jag vill vara pigg och glad och inte gå omkring och ha ont. Men det går bra. Det gör ju det. Eller så inte, men varför vara rädd nu. Det är inte likt mig att vara rädd. Jag har ju sprungit hos läkare jämt, älskat sjuksystrar och långa vita korridorer som luktar blod och död. Men inte längre. Nu vill jag inte mer. Nu vill jag vara frisk och kry och aldrig se ett sjukhus mer. Det räcker nu. 

Jag fick g i svenska för jag vågade inte låta min röst ljuda i klassrummet

Blir ledsen av att läsa de här ungdomsböckerna. Vill skriva egna. Var är böckerna om de grå mössen? Ingen skulle förmodligen vilja läsa om dem.

Annan serie som man kan plöja när man sitter hemma och stickar på dagarna: The Big C



Blodet droppar

Jag har alltså fått tillbaka min normala mens efter fyra år med hormonspiral i kroppen. Vaknade därför i ett mindre blodbad. Jag får också känna på en öm kropp, knakande leder, illamående och så svullna fötter att jag knappt får igen mina kängor. Förstå hur mycket pengar och lidande jag har sparat på att ha den där spiralen i kroppen. Tji fick jag när jag önskade mig en normal mens, jag tar tillbaka det. 

tisdag 6 december 2011

Jag ber om ursäkt

HAN ÄR SÅ FIIIIIN!!!

Jag har suttit hemma hela dagen och gjort ingenting och dött lite inombords av tråkighet. Så tycker han att jag ska komma hem till honom och äta middag och smaka på cider och hela min värld förvandlas helt plötsligt till en solskenhistoria från ett självdestruktivt fängelse. Jag får på mig kjol och tar en promenad och kommer hem till honom med rosiga kinder och blir pussad på och matad och så fnissar vi och glittrar tillsammans och somnar nästan på soffan.

Sen måste jag gå hem för ingen av oss vågar riskera att vi får ännu en natt med insomnia. Men det gör nästan ingenting för vi är så himla överens och jag tror att han älskar mig. Det hela är ett mirakel.

Tröttillamåendet

Jag har gått hem genom natten.
Ibland spelar det ingen roll hur mycket jag vill ha hans hud alldeles nära för han kan inte sova och då kan inte jag sova och så blir allt tryckt och konstigt i den lilla lägenheten. Jag ligger så stilla jag bara kan i sängen och försöker somna om att jag börjar må illa och magen börjar knorra och lederna knakar så fort jag rör mig.
Så jag går hem. Mest i hopp om att han kan sova när inte jag ligger där och gnisslar. Näst mest i hopp om att jag själv ska få några timmars sömn innan morgonen.

måndag 5 december 2011

SNÖ!

Snö i luften alltså. Det var därför min fot fuckade upp och jag fick halta likt en stelopererad från Fryshuset till Tvärbanan(det är inte för inte jag kan kalla mig själv för Limpy) och eftersom jag med kladdiga glitterbokstäver pyntat en röd julgranskula med I <3 U och den inte hunnit torka fick jag åka hem med julgranskulan dinglandes från min vänstra hand utan vante så att jag nästan förfrös handen. Men jag skrattade åt snön när jag klev av i Sumpan och snöflingorna helt plötsligt blev mycket större och min älskling hade tagit på sig de där gamla raggsockorna idag som han någon gång för längesedan en gång sågs bäras i ett par loafers.

Jag har alltså varit på Fryshuset ikväll och pysslat. Sällan har en sån briljant kreativitet skådats. Jag har glömt hur det är att pyssla, nu är jag glittrig överallt. Jag ville inte gå hem, men när de andra började plocka ihop förstod jag att det var på tiden. Ja, jag var kvar längst av de som inte jobbar på Fryshuset. Jag borde jobba på Fryshuset. Med att pyssla. Det är liksom så kul att få så mycket inspiration av alla andra och liksom coacha litegrann. Ville låna hem paljettbyttan och sortera den, men jag kände hur meningslöst det skulle vara.

Jag är helt uppe i varv. Vill pyssla mer. Någon som vill komma hem till mig och hänga och pyssla så är det bara att säga till. Jag har en massa jox. Och mina bröst är helt stora. 

Bananskalslivet


Jag ska väl inte klaga längre. Jag behöver inte göra ett jota på dagarna. Jag kan gå ut i solen och titta på frosten och frysa om kinderna och tycka att allt är snyggt ute. Jag kommer inte bli rik av det här levernet, men det är liksom fint så jag slutar klaga. Den femtonde börjar allvaret igen och då kommer jag kanske att längta tillbaka lite till det här.

söndag 4 december 2011

Ursäkta att man vill bli lite älskad

Idag har jag äntligen läst ut Johanna Thydells Ursäkta att man vill bli lite älskad. Jag började ju med den tidigare i höstas och fick börja om tre gånger eftersom det liksom inte gick. Det var för nära mitt eget språk och kändes helt konstigt efter att ha hållit på och tragglat med de här A Song of Ice and Fire-böckerna. Men nu alltså gick det och jag behövde komma bort lite från det dör mörka och tunga. Skönt. Ska nog fortsätta ha paus från George R.R. Martin ett tag till.

Fluffy suckade åt mig när han såg bokens titel och sa: "Typiskt dig!"
"Vänta du bara, sen ska jag läsa Här ligger jag och blöder."
"Åh, så himla typiskt."

Det var bättre förr

När jag har bh-fri dag tänker jag ganska ofta att jag är Ayla  i Grottbjörnens folk. Jag har långt solblekt hår och rider omkring på slätterna med tuttarna fladdrande i vinden. Så får jag syn på en hjort som jag dödar med min stenslunga. Jag bygger ett släp av några grenar och kastar upp den döda hjorten på släpet likt Pippi Långstrump. Hemma med hjorten möter jag Jondalar som är lång och solbränd och vältränad i sitt lilla höftskynke som buktar glatt vid åsynen av mig. Hans ögon är blå och glittrande och jag hinner knappt kliva av hästen innan han är i mig och vi har världens bästa sex, som alltid. 

Nästa dag ser likadan ut. Och nästa. Och nästa. Man bara dödar djur och knullar och äter kött och man är snygg och det regnar aldrig. Så himla enkelt. Ibland kanske jag och Jondalar blir lite osams, men det gör ingenting för sen har vi ju världens bästa försoningssex. Och jag blir ju aldrig gravid för jag vet ju precis vilken växt jag ska äta för att inte bli ett preggo. 

Ja, så skulle man alltså ha det, tänker jag när jag har bh-fri dag och undrar om det är kallt där någonstans i mitten av Ryssland. 

Soffan

Han hittar brödsmulor på min svettiga rygg på morgonen. Jag tycker inte att det är så märkligt för jag har ju suttit och marinerat mig i hans soffa hela gårdagen.

Jag fortsätter med marinerandet idag. Röra på mig kan jag göra en annan dag.

lördag 3 december 2011

Ibland undrar jag om han, precis som jag, långt innan det blev vi lekte med tanken ibland att det skulle bli vi.
Men jag slog ju bort de där tankarna ganska kvickt. Han andades högt, han smaskade, han visade sin håriga mage, han verkade så tuttfixerad, han spelade i en annan liga.
Men tänk om han tyckte att jag verkade rolig och snygg och smart och trivdes i mitt sällskap också. Undrar om jag kommer att våga fråga honom om det där.
Bara för att jag har bestämt mig för att inte gå ut händer följande:
1. Han smsar och skriver: "Kom om du vill" (Betyder det att han kanske vill att jag ska komma? Mycket möjligt.)
2. Ett gammalt ragg från Leksand ringer och tycker att jag ska följa med ut och ta en öl, det är ju inte så ofta han är i stan.
3. Towe smsar: Komsi!

Jag som aldrig är efterfrågad någonstans. Nu sitter man här som ett trök.  
Han frågade om jag skulle följa med in till stan precis när de hade beställt taxi. Autism-jaget sparkade bakut och cementerade sig ännu djupare i soffan. (Mamma blir skitsur när jag säger att jag har mild autism, men jag har faktiskt gått på kurs och lärt mig att alla människor har autistiska drag. Sådeså!) Nog för att jag inte är den som är den och hade kunnat åka in till stan som jag är, men jag var nog inte på det humöret. Jag anade nog att frågan skulle komma också, men jag har varit velig och trött hela dagen. Det är ju det här med att inte ha något att göra på dagarna, jag funkar inte då. Kanske därför jag borde ha följt med. För det är ju när man är ute som det går att kommunicera och faktiskt vara någon, inte bara en ensam och uttråkad tjej.

Jag är så trött på mig själv bara. Kan jag inte få vara någon annan för en liten stund? Vem som helst.

Att leva i skilda världar

"VAR ÄR HAN SOM SKA KOMMA MED MITT BOTEMEDEL, HAN SA JU ATT HAN SKULLE KOMMA NU VID DAWN!?"

*lol*

"SLUTA MED DET DÄR, DET HÄR ÄR VIKTIGT!"

Remember that

Ok, det går inte att prata om viktiga saker som Roller Derby eller "rättvis" ekonomi med någon som spelar Skyrim.
Min kille vill att jag ska spela gitarr för honom nu. Jag vill inte.
Inte nu väl.
Men gitarr låter bättre än fiol.
Kan jag kanske bli något på gitarr?
Vill vara Nina.
Eller Laleh.

fredag 2 december 2011

Låt det alltid vara så

Vi sitter vid varsin dator. Han har förvandlats till en vampyr i Skyrim jag försöker hjälpa honom med all min Twilight-kunskap samtidigt som jag tittar på pastellfärgade bilder på Pinterest. Och så dricker vi öl och snusar.

Fredagslistan


Jag gör också fredagslistan precis som Linn och Peppe och Fino, för min hjärna degar snart ihop.

Vad åt du till frukost?
Tre såna hära skivor mjukt Low Carb bröd med hål i med ägg i med smör och ost och skinka och gurka och paprika på och vatten till det.

Vad har fått dig att skratta idag?
Jag tittade på Här är ditt kylskåp på svtplay och såg att Jon Olsson typ hade en gammal bakispizza i frysen med en gammal portionssnus på.

Vad har du på dig just nu?
Strumpor, trosor och sport-bh.

Hur ser resten av dagen ut?
Jag ska ta en promenad i Bromma och sen kanske äta lite och duscha lite och kanske måla naglarna.

Vad händer ikväll?
Jag ska ut och käka med mina numera före detta kollegor och sen hoppas jag på att få åka hem till Fluffy och ligga på hans bröst som en spädis.

Och på lördag?
Kanske träna om jag orkar, kanske gå ut om jag orkar. Annars sitter jag nog mest i den där soffan hela helgen.

Och på söndag?
Göra så lite som möjligt.

Vad är det roligaste som hänt dig den här veckan?
Igår var jag på Pet Sounds och tittade på Nina som spelar i Cikatris, det var roligt att se Nina spela och träffa en massa fina människor som rör sig kring henne.

Och det absolut sämsta/tråkigaste?
Att bli utan uppdrag. Ja, jag är typ ledig, men ska ändå finnas om jag behövs. Blir så seg. Det är tråkigt.

Hur lyder dina senast tre inkomna sms?
"Ok puss"
"åh blev du glad?"
"Kvällens enda swedenmatch går mellan kl 01 och 03. Så ikväll ses jag bara i min säng framför datorn. Men i morgon blir det någonstans, fortfarande inte klart var det blir. Puss!"

Vad dricker du i helgen?
Vatten. Är inte sugen på något annat. Eller lite Cola kanske. Men jag kommer säkert att bli ilurad vin. Och så blir det säkert lite glögg.

Bästa bakfylletips?
1. Ta en allergitablett innan du börjar dricka.
2. Ta en värktablett innan du går och lägger dig och en precis när du vaknat.
3. Ät innan du går och lägger dig så att du får sova ut och inte vaknar och är alldeles hungrig.

torsdag 1 december 2011

Idag

Blöder jag lite.
Har jag stickat en mössa som kliar.
Tränat en halvtimme och sen frågat mig själv varför jag måste vara så rädd för tjockheten.
Pussat lite så Fluffy och sen gråtit för att jag var tvungen att gå.
Sovit med träningskläder under täcket i sängen.


onsdag 30 november 2011

Jag tittar äntligen på Whip it!


Cellförändringar

Ja, det ska tydligen karvas lite till på livmodertappen för att ta bort de där cellerna som inte är som de ska. Jävla jantelag. Jag hurrar för att detta kommer att göras under narkos.

Och äntligen sa läkaren det jag mest av allt vill höra. "Det blir mycket kvar av livmodertappen ändå och det ska inte vara några problem att få barn."

Lika som bär?

 Marcus Sköld

Annan sorts träning

Ganska ofta tänker jag på det här med att åka Halvvasan också. Jag tänker ju ganska mycket på mycket. Jag ältar. Det är mindre än 90 dagar kvar till Halvvasan. När man säger tid i dagar låter det för mig helt plötsligt mycket kortare, än när man säger tre månader. Men det jag känner mest att jag behöver träna inför Halvvasan är att trängas. Förra året under Kortvasan gick det som sagt ganska bra. Tekniken kändes bra, flåset kändes bra, det enda som gjorde att jag inte kom under tre timmar var att jag inte tog för mig spåret och trängde mig förbi de där långsamma människorna som alltid hamnar framför är i vägen. Jag funderar lite på hur man ska träna detta och har en idé om att springa fram och tillbaka på Drottninggatan om lördagarna. Känns lite farligt att åka rullskridskor på Drottninggatan om lördagarna, då kommer säkert polisen och tar mig, men springa kan kanske funka. Och skrika Ur spår!

Skydd

Jag upptäckte i förra veckan att jag faktiskt kommer in i det stora garaget under mitt hus, trodde bara att det var de med garageplats som kunde det. Eftersom balkongen känns lite liten att åka rullskridskor på så tänkte jag att garaget nog kan funka. Jag har ju fortfarande bara mina gamla 200-kronors grillor, men jag tycker att de är hemskt sköna, de är som att de är gjorda för mina fötter. Nu håller jag på att skramla ihop skydd och jag tror att det ska lösa sig i början på nästa vecka. Råkade pipa till Fluffy att det bara är tandskydd som saknas och eftersom han är så entusiastisk över allt som rör mitt tränande och sportande lovade han att fixa det redan idag.

Jag kanske inte kommer att få så stor användning för tandskyddet när jag åker omkring i garaget, men jag som är så rädd för att slå ut tänderna när jag cyklar kanske alltid kommer att kunna bära tandskydd. På stan och så. Kanske blir helt orädd med tandskydd i munnen. 

Sista november

Idag jobbar jag sista dagen på mitt nuvarande uppdrag och sitter nu hemma och fördriver tiden med tända ljus. Jag är nämligen klar med allt på jobbet. Det finns en hög med saker att göra, men då måste jag liksom lite börja på ny kula och det tycks lite meningslöst, så jag ska bara sitta av några timmar på jobbet idag, äta lunch och fika lite och sen blir jag utsläppt i två veckor innan jag börjar på nya stället den 15:de december. Därför funderar jag på att ta en rejäl sovmorgon. Inte en sån som man sover på, utan en sån där man rotar fram den godaste frukosten och ser på Shameless US och stickar lite innan man går till jobbet. Känns ju ruskigt slappt, men jag har fått det godkänt.

Ja, och jag är ju inte helt fri fram till den 15:de december, dyker det upp något som jag kan arbeta med under de här dagarna så får jag snällt hjälpa till med det. Drömde för övrigt i natt att jag blev kvar på nuvarande stället fram till den 15:de. Drömde också att jag åkte rullskridskor nere i garaget och var skitduktig.

tisdag 29 november 2011

Den här borde kanske också ses



Men jag är ju bra mycket kåtare på färgglatt trams så jag känner mig inte lika pepp på den som på den andra med Julia Roberts.

Den här måste jag givetvis se


måndag 28 november 2011

Shameless US

Hej,
Jag håller på att sticka in min nya mobil och så tittar jag på Shameless US, har ni tittat på Shameless US?



Ve och fasa!

Var hem och käkade på lunchen och bläddrade lite i min vasaloppstidning och läste till min fasa att de ska bygga en backe mitt på upploppet i  Mora. Det är ju för att förhindra krockar mellan åkare och åskådare som korsar spåren, därför ska de placera en container på upploppet som ska tjänstgöra som gångtunnel och täcka den med snö. Hela upploppet kommer därför att luta ännu lite mer uppför och sen kommer man att få glida in i mål. Men huvva säger jag, dels vill man inte ha en uppförsbacke när man är så himla nära mål. Ba, woho, nästan i mål och så tornar en kulle upp sig framför en som man ska härja uppför där det är som allra mest publik(Tur att jag bara ska åka Halvvasan som går en tisdag då det brukar vara ganska lugnt).  Och man vill inte heller ha en för brant nerförsbacke när man kommer på upploppet och är skittrött och måste hålla styr på skidorna och kanske ramlar i den där nerförsbacken om den nu skulle bli alldeles för brant, men de kanske löser det där. Och i ärlighetens namn, när jag kom på upploppet förra året efter tre mil så kände jag lite jaha, redan, kan jag få åka en mil till? Men som sagt, den här gången blir det ju en och en halv mil längre än förra året. Plus en puckel på upploppet. 

söndag 27 november 2011

Helgens låt


Jag skrattar och gråter om vartannat

Kan det verkligen vara nyttigt att älska en annan människa såhär mycket?

För jag älskar honom så

Jag fick följa med på överraskningskalas igår och det var fantastiskt fint det med. Hela den här helgen bara glittrar hela den. Hjärtat på födelsedagsbarnet höll på att hoppa ur kroppen på henne och när vi innan stod knäpptysta i vardagsrummet så darrade mina läppar av spänningen. Vi åkte hem tidigt för det erbjöds skjuts och det var ganska skönt att dricka lite glögg hemma och prata lite och sen somnade han på soffan och jag skrev kärleksbrev som han hittade på morgonen, minns ej vad jag skrev och vågade inte läsa det, men jag tror att det blev ganska fint ändå. Jag måste ju berätta för honom hur det känns i mig när jag får vara med honom, när han håller i mina fingrar, när han tittar på mig, när han presenterar mig för sina vänner. Så oerhört tacksam att jag får ha honom i mitt liv, om inte för alltid, så i alla fall nu, ett tag. 

För ett år sedan

Den 27:e november förra året vaknade jag upp i hans säng för första gången och blev fotad när jag fnissade under täcket för allt var så himla konstigt. Och han tänkte kanske att det aldrig skulle hända igen och ville därför ha bildbevis på mig i hans säng. Redan 24 timmar senare upprepade vi det hela. Ett år senare har jag spenderat mer tid i den sängen än min egen, men det är fortfarande konstigt.




lördag 26 november 2011

Flott

Åh, så himla fint att jag igår fick bjuda hem de där flickorna jag lekte med mest hemma i byn när jag var liten och alla var glada och maten var god och vi pratade och skrattade och skrek och sjöng. Sen fick jag ha tre flickor kvar över natten så att vi kunde bruncha hemma hos mig och vara bakis tillsammans och gnälla lite och jag åkte rullskridskor på balkongen och städade och det var så himla mys. Vill alltid ha människor hemma hos mig på det där viset som lånar böcker och trosor och skor, om det inte är så att jag kommer på att jag vill ha alla skor själv. Det kan ha varit den bästa fredagen igår.

Idag tänkte jag träna, men det sket sig när jag mellanlandade hos Fluffy för att hämta träningskläder. Råkade klä av mig och lägga mig på soffan och kände att det min kropp behöver är inte träning utan sömn. Ska ju orka med kalas idag också.


fredag 25 november 2011

Ännu är den här knasiga fredagen inte slut. He-rre-gud.

Jag vill kramas.
Jag bestämde mig. Och mannen lever och jag kom sist i vinlotteriet men fick ändå en tröstflaska och fick bli fotad med snygga killen och de andra barnen och snart ska jag gå hem och göra tårta trots att jag är helt nervös i magen och jag kommer att fyllna till på två klunkar vin förmodligen. 

SÄG NÅGOT BRA DÅ!

Säg något så att jag blir lugn i magen. Gaaaah! Ta en Samarin kanske. Hm..

Men jag tror ju att jag liksom har bestämt mig typ. Alltså det ena jobbet är ett fint jobb med kavajer och sånt och typ ha möten med Canada och Hong Kong och sånt. Det andra är också fint, men det är mer Sverige, Sverige, Sverige och prata med människor som är gråa svenskar som jobbar inom offentlig sektor och är ganska grå och jag tänker att de behöver egentligen ha mig i sitt liv. De behöver mig! Världen behöver inte mig! Sverige behöver mig! Men jag vill ut i världen.. Ja, så jag vet kanske vad jag vill. Kanske bara ska se på det här som ett pyttelitet beslut, typ som att bestämma vilken pizza man ska äta(det kan också vara svårt ifs).

Äh, ni kanske bara ska vara tysta. Jag klarar mig.

Någon som kan tipsa om något gott alkoholigt att dricka till tårta?

GAH!

Det gick tydligen ganska bra på intervjun igår också. Jag har ju redan ett jobb kirrat. Var helt avslappnad och skön och så gillade de mig. Typiskt.

Skulle behöva en coach nu. Tack! Hej! Ska testa att ringa syster.

JAG VILL HA SNÖ!

Förra året hade det faktiskt kommit snö. Jag gillar året som varit, men att det inte kommit snö ännu, det gillar jag inte.
Idag är det fredag förstår ni(klart ni gör). Jag ska sitta och stirra på samma excelfil som jag stirrat på hela veckan och sen ska jag gå hem och baka tårta. Och så har jag sagt att jag ska bestämma mig för vad det är för jobb jag ska ha. Jävla helvetes skit.

torsdag 24 november 2011

Titta en skitglad tjej i Turkiet

(Hittade den när jag tömde iphonnanyn som ju både innehöll Fluffys och mina foton.)
När jag gick på intervjun där jag bar den där tighta kavajen och där jag nu har blivit erbjuden jobb så fick jag, när jag satt och väntade på att bli inropad, för mig att jag inte skulle vara ensam vid intervjun. Jag fick för mig att hon skulle intervjua fem personer samtidigt för att se vem som bäst kunde hävda sig. Jag bestämde mig för att om det skulle bli så så skulle jag bara luta mig tillbaka och vara mig själv och tänka att om de inte vill ha mig för den jag är så är det deras förlust. Så det var väl med den väldigt starka uppmaningen till mig själv som jag gick in i intervjun och det gick tydligen vägen. Den här gången.

Är det någon som sett den här filmen?


Hushållerskan

Jaha, så blev det ännu nervösare i magen för ett jobb är erbjudet, men jag måste kolla det där andra som egentligen skriker att det är mycket mer jag. Men starten för jobbet som erbjuds har skjutits upp till dagen efter min födelsedag så om ingen vill ha mig i december kommer jag att gå uppdragslös då. Jag mailar till honom och blir lite lugnare i  magen när han säger att allt blir jättebra, jag kan ju baka muffins och laga matlådor åt honom hela december. 

Skogen

Ibland när jag tittar in på Anders blogg så vänder sig min mage upp och ner av längtan till skogen. Jag vill vara precis just där och då längtar jag bort en stund trots att jag känner mig väldigt tillfreds med nuet. En vacker dag ska jag nog få bo nära skogen igen. I skogen under himlen och solen och stjärnorna.


(Bild lånad från Anders.)

onsdag 23 november 2011

Isn't it ironic?

Jag unnade mig varma mackor till middag/kvällsfika med chili-bea. Tänkte att det skulle vara lite bättre än ostkrokarna jag ätit måndag och tisdag, men så var tydligen inte fallet. För det första så brände tomaten som låg på första mackan sönder min gom så pass att det nu hänger trasiga blåsor i munnen. Och för det andra så fick jag ont i magen av brödet, tydligen är ostkrokar bättre för magen än bröd.

Lustigt är också att jag nu ser på Vetenskapens värld om smärta. Undrar om jag ibland är en sån som inte känner så mycket smärta. Är liksom van vid att ha ont mest hela tiden. Eller så var jag bara så glupsk att jag inte kände att jag brände sönder käften.
Jag har nu inte klippt mig på snart 13 månader om man inte räknar den där gången i somras ute på Grana när jag låg och tuggade tuggummi i sängen och tuggummit råkade trilla ut i håret så att feta katten var tvungen att skära loss det med sin morakniv.

Saknar feta katten i clowndräkten.



Tänker att det ju måste vara ganska roligt att köra trav ändå. Tror inte ni det?

Det bara fortsätter

Pratar med en herre på jobbet om att jag bara har en vecka kvar här. Han frågar för tionde gången hur länge jag varit här. Sen ber han om ursäkt för han inser att han börjar bli lite tjatig. Det gör inget säger jag, du har ju grått hår. Jag gillar dig, säger han då, du är så härligt uppriktig. Och jag hör att han menar det, det är mycket som är falskt här, för sånt hör jag, men det där, det är på riktigt och han gillar faktiskt mig. 
Nu på morgonen gjorde jag en liten film till er för att visa hur det ser ut på min gata när jag går till jobbet, det tar tydligen fem minuter att gå den där biten. Får se om filmen kommer upp senare, den blev mörk och blöt och lite gungande. Känsliga personer kan säkert bli sjösjuka.
Man vet att man bor för nära Solvalla när man drömmer att man har börjat köra trav.

tisdag 22 november 2011

Haha, nä, det hjälper inte, jag skäms ändå.

Det är lite mycket nu, mitt hjärta håller på att svämma över av kärlek.

Tack!

Och jag tycker om er en himla himla massa.

Skämmes

Ja, jag skäms när jag skriver att det är mycket just nu. För egentligen är det inte så himla mycket. Jag har ju inga barn som kräver min uppmärksamhet, jag är frisk om man bortser från sprickor i mungipan, cellförändringar och cystor, jag har friska föräldrar, jag har inga vänner som bråkar med mig, jag får lön varje månad och jag har mängder av kläder och böcker och kärleken har nog aldrig varit så vacker som den är just nu.

Men för mig är det mycket med nervositet över eventuellt nytt jobb som kanske kräver att jag skärper till mig, med cystor och cellförändringar som gör att jag funderar på om jag någonsin kommer att kunna få några barn, med världens vackraste man som märkligt nog är min och som planerar att köpa julklapp till mig, med nuvarande jobbet där det är så rörigt att alla är helt förvirrade och jag sitter mitt i förvirringen med lurar i öronen och avskärmar mig för att försöka att inte dras med i stressen som uppstår av förvirringen, med att jag fyller 30 snart och jag måste tydligen bestämma mig för vad jag vill göra på den där alldeles speciella födelsedagen, med roller derby regelkurs som är så spännande men samtidigt så läskigt, med coachande som tar på krafterna bara för att jag hela tiden tror att jag inte är en tillräckligt bra coach, med det här att jag känner att jag behöver träna ungefär sex gånger i veckan för att inte känna mig som flubber och så att jag orkar åka Halvvasan, och med det här att jag har en liten gnagande känsla i magen som säger mig att jag inte hinner ta hand om mina vänner tillräckligt väl och berätta för dem hur mycket jag tycker om dem och saknar dem.

Ja, för lilla mig är det mycket så jag tänker sluta skämmas nu. Punkt.
Egentligen vill jag berätta en massa, men jag håller på med lite för mycket just nu så när jag väl sätter mig ner för att berätta så är jag så trött att jag bara längtar efter att få krypa ner i sängen. Och jag måste ju duscha först. Har inte duschat sen jag var och tränade och nu har jag bakat och ätit och funderar på om jag ska plocka klart med julpyntet innan jag ska sova och så måste jag göra matlådorna klara också och sen försöker jag tänka på vilket av de två jobben jag sökt jag helst vill ha. Det är såklart inte alls säkert att jag blir erbjuden båda två, men jag tänker att jag borde veta vad jag vill och då kan det vara skönt att tänka lite innan. Tror ändå att jag vet. Det ena känns ju lite bättre i magen. Det är kanske inte det jag vill göra resten av livet, men ett tag. Några år. Eller så är det kanske det jag ska göra resten av livet, det vet jag ju inte förrän jag har testat.

Finast idag var flera saker. Älsklingsmannen som var på ett så fint humör i morse och ville leka med mig när jag skulle gå till jobbet. Det var det bästa bandaget på alla de där dåliga mornarna. Och sen var jag på frysen och en av tjejerna jag träffade sa att hon ville vara ung tjej och hänga med mig för att hon tyckte att jag verkade så lugn och fin. Jag blev himla himla glad. Och den andra tjejen tyckte mina jeans var så himla fina och då blev jag glad för jag hade de där jeansen som Fluffy gett till mig. (Är lite fundersam till det här med Fluffy för det är så himla långsökt, men det kanske är bra.)

Jag slutar snart på mitt nuvarande jobb, det känns lite jobbigt för jag känner mig inte klar där. Men det är lite rörigt så det kanske är lika bra att jag går för nu börjar jag att lägga näsan i blöt som jag brukar göra efter några månader och jag vet inte om det är så uppskattat. 
Nu vet jag vad det är som gör så att jag får sprickor i mungiporna.

Ibland när jag är ensam så råkar jag köpa chips eller ostkrokar som är starka, det ska smaka så mycket som möjligt, egentligen skulle jag bara kunna äta något starkt och gott pulver med massa e-ämnen i. Hursomhelst är det då mungiporna spricker, för nu är jag ensam hemma och har tränat och ska baka lite och måste slänga i mig något snabbt och då råkar det finnas såna där starka goda krokar, en halv påse, att knöla in i ansiktet. Hej, sprickor! Och den där superkrämen är hemma hos Fluffy och jag äter ju aldrig sånt här när jag är hemma hos honom. 

Flax

Han är fin och jag är fin och jag träffar en massa fina hela tiden. Hur kan jag ha sån hiskelig tur just nu?


Kontrollfreak

Igår bytte jag tillbaka till android från iphonannyn. Klart att det är lite tråkigt att vissa saker som t.ex. pinterest och instagram inte finns på androiden, men jag tror att jag klarar mig ändå. Spotify är t.ex. mycket smartare på androiden och gratisspelen till androiden har hittills varit roligare än gratisspelen till iphonannyn. Men det skönaste med androiden är att det känns lite mer som att jag har bättre kontroll på vad som händer i den, det gillar jag. Jag vill tänka själv, bestämma själv och så fick jag ju skitbra och fina lurar till. 

måndag 21 november 2011

Trött

Känner inte för att göra något alls den här veckan. Bara sova. Läsa lite på sin höjd. Men jag vet att det är träna jag behöver göra när det känns såhär. De här slöa helgerna är förödande. 

söndag 20 november 2011

Från och med nu kommer jag att kalla honom Fluffy.
Vet ni att jag har små kusinbarn i Schweiz som pratar franska och är smarta och tuffa?
Jag är stolt bara, de är så jävla fina och att få läsa franska uppdateringar på Facebook måste vara det bästa sättet att återuppliva sin franska.

lördag 19 november 2011

Älskart

Är på vernissage och bara ler.

Vi hade i alla fall tur med vädret

Har legat ett par timmar på morgonen och varit nervös. Nervös över saker som kanske aldrig kommer att hända, nervös över veckan som kommer, nervös över pengar. Det kliade på kroppen och jag var rädd att väcka mannen bredvid mig när jag rastlöst rev mig i håret. Till slut blev jag så trött av att vara nervös i kroppen att jag somnade om, lagom till det att mannen skulle kliva upp. Ingen sovmorgon för mig alltså. Imorgon kanske. Eller nästa helg.


fredag 18 november 2011

Inte så lätt att skriva när han håller i min högra hand.

Erkänner att jag kanske var lite sur idag när jag kom hem och det fanns ingen mat mer än en falukorv. Egentligen finns det ju alltid mat, men jag tänker liksom mer på mat, att det ska finnas mat hela helgen och så. Men jag gjorde en grabbgrej och gick på systemet istället för mataffären och kom hem med öl och glögg istället för mat. Så jag var kanske lite sur idag på att vara tjej och vara den som tänker allra mest.

Men sen blev allt fint liksom. Mycket fint. Kanske inbäddat i öl. Men ändå mycket fint. Som det här med att han ska hålla i min högra hand när jag skriver blogg med vänster liksom. 

Vet inte hur många gånger jag tittat på den här idag


Har frågat mig själv säkert tusen gånger den här veckan vad fan det är jag egentligen vill. Får inget svar. Får bara en torparstuga och morotsland som svar. Men det måste väl finnas mer?

Ja, och barn såklart. Men om det inte går då, om han inte vill? Då får jag nöja mig med morötterna och ett evinnerligt eldande och orden. Orden fungerar alltid.


Jag erkänner

Jag tänker på det där med att skilsmässa skulle vara det värsta man kan göra mot ett barn.

När jag var liten önskade jag att mina föräldrar skulle skilja sig. Jag har haft vänner som passerat genom livet som berättat om att de varit så rädda för att deras föräldrar ska skiljas och att de drömde mardrömmar om det. Men jag drömde om hur fantastiskt allt skulle bli om mina föräldrar skiljde sig. Jag var trött på att vara rädd hela tiden, trött på skrik och gap och hål i väggar och spagetti på väggar och rädd rädd rädd hela tiden för att någon skulle gör sig illa i allt virrvarr. Jag tror inte att skilsmässa är det värsta man kan göra mot ett barn. Det värsta man kan göra mot ett barn är att låta det växa upp med rädsla i kroppen. Konstant rädsla. 

Hybris

Fick feedback på gårdagens intervju. Bara positivt. Men inget jobb ännu. Dock mycket glad över att främlingar kan gilla mig.

Ni gillar också mig. Jag vet det. 

Lyckans ost

Hurra! Jag är så glad att jag har överlevt den här veckan, men det visste vi ju hela tiden att jag skulle göra. Och jag är snygg idag, men det behöver ni ingen bild på för det är kanske inte så mycket på utsidan egentligen. Jag är glad och vill hoppsa i korridorerna, men kjoljäveln är alldeles för kort och tight.

Och idag ska jag få träna med syster och imorgon ska jag träffa Morran och vi ska gå på Vernissage och ikväll ska jag få pussas för första gången sedan i tisdags morse. Och fittan blöder inte och det har trollats fram några slantar på mitt extrakonto. 

torsdag 17 november 2011

Fy helvete vad min fötter luktar illa!

Jo, intervjun gick väl lite sådär idag, men hon som intervjuade mig hade också ganska tajt kavaj så det gjorde nog inte så mycket att min nästan höll på att spricka. Men jag vill fortfarande ha jobbet. Det verkar klurigt och läskigt och det är ju bra, behöver göra läskiga saker. Faktiskt. Och lära mig Powerpoint och affärsengelska och sånt.

Men nu ska jag tvätta fötterna och sen sova för imorgon tänker jag gå tidigt till jobbet och busa lite. Det måste man få göra ibland. Alltså inte göra något dumt och olagligt, utan bara möblera om lite för att retas.

Puss!

Harstek

Morgonens bästa kommentarer, när BM ba: "Nu är du alldeles neongrön inuti, snygg!"
Och när läkaren efteråt säger: "Det är lite konstigt att man kan klippa sådär." 
Och jag ba: "TUR ATT DU INTE SA DET DÄR INNAN!"

Roligt att börja dagen med att vara totalfokad på att jag ska på intervju lite senare idag, kamma mig, sminka mig, imponeras av hur jag så lätt byter skepnad. Trodde inte att jag hade det i mig, men vid närmare eftertanke kanske jag alltid har haft det.

Sen cyklar jag till pendeln, svettas, åker till SÖS och kastar mig upp i gynstolen som jag aldrig gjort annat. Blir undersökt med verktyg som ser ut att komma från 1800-talet, blir lyst där inne med grönt ljus och BM utropar Snyggt! och sen klipper de två vävnadsprover så att jag får handsvett och ser nog inte alls så välkammad ut när jag reser mig. Tröstar mig med att plocka på mig så mycket kondomer jag bara vågar medan BM städar bort mitt blod. Det rödaste blod jag någonsin sett.

Grisen

onsdag 16 november 2011

Obs!

Det kan vara så att bickarna inte sitter på armarna utan typ på röven, men jag är för trött för att googla och jag har inte läst anatomi och lärt mig var alla muskler sitter. Jag tittar bara på Grey's Anatomy. 

Några ord innan tandborstningen

Vill egentligen berätta en dum grej om min kille och kräks och träning, men han vill ju inte att jag skriver om honom så jag får helt enkelt låta bli. Dum grej alltså. Riktigt dum grej. Vi msn:ar lite på kvällarna när jag inte är hos honom. Har folk slutat använda msn? Jag gillar inte Facebook-chatten ni vet, får bara prata med människor jag inte vill prata med där. Gillar inte Facebook längre alls, men jag tänker att det är bra att ha om man vill något viktigt som t.ex. hitta skjuts hem till jul eller informera världen om att man faktiskt har en snygg kille. Sånt tänker jag.

Jag har varit på Fryshuset ikväll och det var mysigt trots att jag är förvirrad som få just nu och ska försöka beskriva mitt humör med en väderlek och ba blir såååå hiiimla trööötttt... Men lyckas ändå kläcka ur mig något käckt medan jag säkert himlar med ögonen. Himlar mycket med ögonen tror jag att jag gör utan att jag märker det.

Nu lagar jag matlådor och känner mig tjock eftersom jag inte hunnit träna så mycket den här veckan. Men idag var jag faktiskt lite sund och tänkte att det viktigaste kanske inte är att vara vältränad utan kanske att vara vältränad inuti och tycka om sig själv och så. Moget va? För övrigt upptäckte jag att jag har fått större bröst i morse. Blev skitglad och skickade mms på bröna till min kille.

Men hela jag har ju blivit lite större. Imorgon ska jag på den där intervjun där jag måste bära kavaj och jag har inte köpt någon ny kavaj för jag tycker att det är meningslöst om jag inte får jobbet, jag ska nog ha den där som är för tight över bickarna ändå. Visst heter det bickar? Hursomhelst tänker jag att om jag inte får jobbet bara för att de tycker att jag har för stora bickar(det är biceps jag pratar om) så kanske det inte är rätt arbetsplats för mig. Tycker att det är diskriminerande att bara anställa folk med smala bickar.

Nu ropar tandborsten på mig.
Hejdå med er!

Och ni då?

Ni är så himla tysta och jag är så trött på mig själv. Vad gör ni här egentligen? Kan inte ni hålla låda lite? Så berätta nu, vad gör ni här och om ni fick önska något av mig, vad skulle ni önska då? Ni är i snitt 65 personer som hälsar på här varje dag så någon måste ju ha något att säga. Sätt igång och hata lite nu!

tisdag 15 november 2011

Jag läste Solna


Insomnia

Mardrömsnatt i natt. Alltså jag drömde nog inget, men det var en jag känner som jag brukar sova med som inte kunde sova som kastade sig mellan sängen och soffan och försökte läsa och försökte se på teve och försökte sova, men ingenting gick riktigt och jag vaknade titt som tätt av oron som belägrat lägenheten.

Jag biter ihop som vanligt, tar ingen plats, lagar frukost, kammar håret, plockar undan kläder och sen åker jag in till stan med mörker runt ögonen och träffar människor jag aldrig pratat med och spänner mig så mycket för att jag inte ska se trött ut att jag får alldeles ont i huvudet. Matintaget idag har bestått av fyra ägg och ett äpple.

Om jag längtar efter att få sova mycket? Jovars. Men det får ju vänta ett tag till eftersom jag ska in till stan och hänga med min lilla tjej ett tag. Hon kanske kan hjälpa mig att hitta en ny kavaj som jag kanske behöver om jag får gå på fler intervjuer. Min bästa kavaj sitter ju som ett korvskinn över mina överarmar, det är inte ok va?

måndag 14 november 2011

Atletkroppen

Sitter under en filt på jobbet och bävar inför att behöva gå hem eller egentligen bara ut. Dagdrömmer om täckbyxor och dunjacka. Var är snön? Varför är det så kallt? Håller jag på att bli sjuk? Nej, den här kroppen ska inte bli sjuk, jag ska träna lite idag. I källaren på jobbet finns ett gym som jag nu nog tänker besöka för första gången. Detta alltså för att minimera tiden utomhus idag. Är lite rädd för gym för vill egentligen inte bygga så mycket muskler, men tänker att min atletkropp kanske inte är så dum ändå. Burgschki fångade min atletkropp på bild i maj, ni kan få titta lite på den.




Aa-aaahhh!


Jag sov ensam hemma i natt. Så himla duktig! Var det två veckor sen senast kanske?

När jag kom hem till mig var det så himla varmt i lägenheten att jag vred av alla element utom ett, mycket smart drag. Gissa hur svårt det var att kliva ur sängen i morse när det kändes som det var minusgrader i lägenheten? Dessutom blir kroppen alldeles öm av att sova ensam för den är inte van vid stor säng med massa plats så den rör sig hit och dit så det känns som träningsvärk i kroppen på morgonen. Vaknade en gång och trodde att någon stod vid sängen, men det var bara den där dumma klänningen jag hängt upp. Drömde mardrömmar om att jag skulle åka till London på kurs med jobbet och jag var skitstressad och en gammal äcklig pojkvän dök upp och jag ville ju inte alls ha något med honom att göra men han ville som vanligt stoppa ner sin tunga i min hals. Vaknade av obehaget.

I övrigt, min kille är mycket fin kille trots att han ibland matar mig med pasta så att jag får ont i magen och sen blir jag skithungrig någon timme senare.

söndag 13 november 2011

Det här med att min kille har spelat dataspel hela helgen och ba: "Alltså jag dödade en drake förut vilket gjorde att jag blev något av en kändis."
Jag börjar skratta tills jag får tårar i ögonen.
"SLUTA MED DET DÄR!"

Andas lite genom bilder från förra helgen

Så gick en helg

Igår ville jag inte ha helg för det var mest segt och tråkigt. Jag ville kanske inte göra så mycket och jag gjorde inte så mycket heller. Men till slut orkade jag ändå gå och handla och ta ett bad och äta svampsoppa. Idag ligger segheten kvar som en dimma. Drömmer snurriga drömmar om att jag är sjuk och vandrar omkring i öde hus. Sen åker jag plötsligt bil med Parisa och hennes pappa.

Vill inte att helgen ska ta slut. Vet inte hur jag ska ställa om kroppen från att vara såhär seg till att bli en stark kropp som måste jobba en massa och gå på intervjuer och träffa en massa människor, men jag förmodar att det där löser sig så fort jag tagit min morgondusch på måndag morgon och fått på mig kläder. Har varit ont om kläder den här helgen. 

lördag 12 november 2011

Det blir ju inte lättare att ta sig hem när min kille propsar på att jag ska se på Grey's och sen matar mig med kakor. Om han inte tycker att jag är en plåga kanske inte jag heller borde tycka det.
Hej lilla blogg. Idag är jag ledsen för att jag är så himla tråkig och inte vill göra något alls. Jag tar för mycket plats i det här hemmet som inte är mitt, men jag kan ju inte ta hem krukväxter och mat och kläder till mig när jag ändå inte vill vara hemma hos mig. Vad gör man då då?

Nä, man får kanske inte alltid som man vill så man får packa ihop sin skit och gå hem till sin andra skit och vara ensam och ledsen och arg och vilja stänga av sig själv. 

fredag 11 november 2011

Ibland hinner en nästan inte bajsa

Det är himla mycket nu. Jag klagar inte. Det mesta är liksom bra saker. Lära mig nya saker, jobba asmycket, alla är sjuka, mitt immunförsvar är alla arbetsgivares dröm, bli intervjuad för bra jobb jag faktiskt vill ha, få pussas en massa, ligga i trygga famnen om nätterna, hänga på frysen och vara tuff tjej, lära mig massa om roller derby och få träffa massa tuffa tjejer och träna och inte dricka sprit. Äckelduktig.

torsdag 10 november 2011

Priiiiis!

Finaste Debbie har gett mig priiiis för att jag är så himla braaaaao! Så himla smickrad eftersom jag är väldigt förtjust i Debbie. Detta får jag fira genom att svara på några obligatoriska frågor och skicka vidare till några andra braiga och fina bloggers.

Varför började du blogga?
I augusti 2006 höll jag på att plugga till min sista tenta på universitetet. Jag har aldrig pluggat så duktigt någonsin men lite för att rensa hjärnan emellanåt började jag att skriva blogg. Tror att det var någon gång i samma veva som Lunarstorm började att dö ut lite, så efter mIRC-eran, skunk-eran och Lunarstorm-eran var det bara att kliva in i bloggosfären. Jag har ju alltid skrivit dagbok så det var inget märkligt eller ovant med det.

Vilka bloggar följer du?
Jag följer en himla massa bloggar. Listan till höger är de bästa, de smartaste och skarpaste och roligaste hjärnorna, men sen läser jag några såna äckelprettobloggar också som Niotillfem och Elsa Billgren. Jag tycker om att titta på bilder en himla massa så det är lite därför, men sen jag har hittat till pinterest har det inte blivit lika mycket kikande i sockersöta fotobloggar. Älskar även att läsa bloggar som tillhör människor som jag känner, eller vet lite vilka de är från Leksand bara för att snoka lite, så de kommer och går, är man inte tillräckligt skarp så försvinner man ganska kvickt ur listan.

Favoritfilm?
Just nu är min favoritfilm Despicable Me. Jag är ju en sucker för animerade filmer och kan se på en och samma film om och om tills jag tröttnar på den eller tills jag hittar någon ny. I övrigt är jag ju en sån fånig tjej som gillar Amelie en himla massa och Drömkåken är himla fin faktiskt. Sen vet jag inte riktigt hur många gånger jag har sett The Holiday, så jag måste väl säga att den också är något av en favorit. Varför hålla på och krångla till det liksom, lättsamt ska det va! Ja just det, EN film var det. Då säger jag nog Amelie ändå.

Vilka länder drömmer du om att besöka?
Ungefär alla. Jag vill besöka ett land där nästan ingen har varit och inse att det är helt jävla fantastiskt. Vill typ åka till Afghanistan, Moldavien, Guatemala, Alaska, Cuba, Togo. Tänker att det säkert finns vackra saker överallt som man kanske missar bara för att man åker dit alla andra åker. Men just nu längtar jag lite efter att få åka till Paris eller London mest, men det lutar mer åt att jag hamnar i New York. Jag är ju så himla autistisk när det gäller att resa, vill helst bara åka till ställen jag redan varit på för annars blir jag så himla nervös när jag inte vet hur saker fungerar, men egentligen vill jag ju upptäcka en massa nya saker hela tiden. Kom på att jag längtar till ett specifikt ställe i Italien också, Alagna, bara för att jag vet att pizzorna där är så jävla goda. Det finns säkert en massa massa ställen med bra pizza i Italien, men eftersom jag vet vad jag får i Alagna så längtar jag dit. Sen vill jag åka till Tokyo när jag har en massa pengar så att jag kan köpa en massa klistermärken och hårspännen och tyllkjolar och lösögonfransar och sånt som kan vara bra att ha någon gång.


Nöjer mig med att kasta iväg stafettpinnen vidare till tre fina favoritbloggar eftersom det är så himla svårt att välja:

Sagan om Ingen - Älskade fina människa. Har ett skitspännande jobb i Berlin och lever berlinskt liv med en massa smartheter och en del oro i huvudet.

Doris - Gud, jag älskar Doris! Hon är min idol! Hon är snuskig och galen och tränar en massa och skapar en massa tuffa saker.

Byggidioterna - Börja blogga ordentligt igen för faen! Ganska mycket trams återfinnes i denna blogg, men samtidigt är det så välskrivet att jag blir helt förtjust varje gång det dyker upp något hos dessa fantastiska herrar.


Föreslog att vi skulle förlova oss imorgon eftersom 111111 är ett så smidigt datum, men det gick tydligen inte för sig, för då måste man ju gifta sig inom ett år. 

onsdag 9 november 2011

Hur jag börjar följa nya bloggar

Någon länkar, eller jag hittar en kommentar hos någon och så gör jag en snabb överblick på bloggen. Kollar hur stor texten är, hur bred texten är, om det är några bilder. Ser det bra ut vid första avscanningen lägger jag till bloggen i Bloglovin och sen hänger jag bara på ett tag och kollar läget och ser om man blir kompisar eller ej. Blir man inte kompisar, dvs man har lite olika intressen och så, så plockar jag bort bloggen från Bloglovin. Men många blir kvar länge länge och blir kompisar i mitt liv.

Undrar hur det känns att vara den där Sophia Grace



tisdag 8 november 2011

Aerobics inte så himla farligt. Men nu är en trött i både hjärna och ben. Och svanken. Vad gör jag med svanken? Trodde jag slutat svanka nu när jag blivit gammal och formlös.

Roligast förresten när den peppiga tjejen kommenterade en kille utanför så att alla brudar i salen glodde ut honom. Stå alltså inte precis utanför aerobicssalen och gymma om du inte tycker om att bli utstuderad.
Nu ska jag gå hem och sen ska jag gå på Aerobics för första gången i mitt liv. Läskigt. Har varit rädd för det hela livet. Ni hör ju: aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeerrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrooooooooooooooooooobicks!
Lite som en piraya. Det här kan bli pinigt. Ska gömma mig bakom min spinkiga syster. 

Blev modig och frågade

"För du är väl min nu? Alltså litegrann? Så jag behöver inte vara rädd att någon ska komma och ta dig ifrån mig på ett tag?"


"Jadå, va inte rädd"

Jag börjar gråta på jobbet. Jag gömmer mig i ett konferensrum för att få ha tårarna ifred.

Får reda på att jag inte får vara kvar här längre än till sista november, gör kanske inte så mycket för jag känner mig inte behövd. Gräver mig in bland min killes gamla sms på telefonen jag lånar av honom, läser saker jag läst förut som jag inte vill/borde läsa. Vilket jättebra sätt att få mig själv att må pest på. Vet inte om jag borde säga något till honom eller bara försöka glömma igen det som varit, allt det osäkra och läskiga.

Så har Debbie nominerat mig och jag blir så sjukt stolt. Det är då jag brister. Det är då jag inser att jag har varit så himla sorglig det senaste året. Jag var sorglig innan också, men inte såhär hjärtesorglig som det senaste året. Och det sorgliga är förmodligen inte slut ännu. Det tar slut först när han verkligen verkligen är min. Jag kanske bara borde fråga honom. Jag som alltid klagar på andra som är usla på att kommunicera, så är jag så himla sämst själv.

Tänk om någon kunde sparka lite på mig nu. Säga åt mig att skärpa mig för fan, sluta vara så rädd och mesig hela jävla tiden. Tönt! Han älskar ju dig!

Blablabla

Men det är väl klart att jag inte fick knulla igår efter jobbet. Jag tränade istället. Blev sådär svettig och härlig och kom hem och låg på golvet och sträckte ut ryggen och yogade och min kille låg där med och visade hur himla vig han är. Sen lagade han skitgod mat och så såg vi på Inception fast jag redan sett den förut. Och så låg vi i sängen och tittade på varandra och hela jag hoppade för jag försökte att kväva skrattet i magen som bor där när jag är lycklig.

I morse gjorde jag mackor åt honom och sen tog vi sällskap in till stan för jag skulle på intervju och vi satt på tunnelbanan och viskade saker till varandra och jag beundrade hans skäggväxt och ville gömma mig i halsduken för att dölja min fnasiga hy och det slog mig att allt känns så himla annorlunda när han är med, det blir som en bubbla där ingenting runtomkring spelar någon som helst roll. Någon höll på att trampa av mig skon på T-centralen, men det gjorde liksom ingenting.

Sen gick intervjun himla bra, men jag har lärt mig nu att en bra intervju inte behöver betyda någonting alls. Men det var ett bra jobb som jag gärna gärna vill ha och tycker att jag lite är som klippt och skuren för det. Men det som sker det sker. Inga tjofadertittanlambo innan jag är över bäcken.


måndag 7 november 2011

Om det eventuellt kanske skulle vara så att man kanske får gå hem och knulla efter jobbet, då behöver man inte träna va?

söndag 6 november 2011

Givetvis spred sig lugnet i min kropp så fort jag fick se honom. Och när han berättade att han programmerat hela helgen, ett litet spel, trillade jag ihop på golvet, för jag älskar honom så mycket, och började prata om korv och bacon.
Syster säger att jag inte blivit tjock. Bra syster!

Har gått omkring och pratat hela helgen om att jag blivit så tjock att mamma nu tycker att jag blivit tjock trots att hon inte ens sett hur jag ser ut utan kläder. Får skylla mig själv helt enkelt.

Snart ska jag få träffa min älskade Mia, då ska jag prata om alla sjukdomar jag har, för Mia är läkare.

Har gråtit hela kvällen och hela morgonen för att jag längtar så mycket efter mannen. Ja, det är sjukligt och säkerligen inte det minsta bra för min hälsa. Men jag kommer inte på en endaste sak som är bättre än honom så jag vet inte vad jag ska göra utan honom, då kommer jag ju att gråta precis hela tiden. Bli ett kolli.

lördag 5 november 2011

Höna, nä tupp ju!


Jag har alltid gillat höns. Kan sitta och titta på dem i evigheter.

fredag 4 november 2011

Ändrade mig

Förlåt mig för det där tråkiga inlägget om tronen. Jag var ledsen när jag skrev det. Nu är jag bättre. Jag har ju åkt rullskridskor och åkt bil med syster och systers pojkvän och skrattat åt att pojkvännen kallat Jehovas vakttorn för luftslottet. Jag orkar säkert ge mig iväg på något äventyr imorgon så ni kan väl höra av er om ni vill ses. Ja, eller jag kan försöka att få tag på er såklart, men jag har ju tappat bort allas nummer. Ska ropa på Facebook också. Kan visa bilder på snygg kille och prata om kukar. Vill höra allt om barn och framtidsplaner. Vi hörs!

Obs! Är inte full, har bara druckit ett halvt glas vin, är bara gladare.

Rollergirl


Åkte lite rullskridskor på balkongen. Upptäckte att jag kanske kan bli en sån tuff tjej. Blev på mycket bättre humör. Sickan har en plan!

Jobbsök

Jag sökte jobb igår för det är ganska lugnt på jobbet för vi är mitt i ett systembyte så vi skulle kunna kalla det lugnet före stormen. Fick ett telefonsamtal igår, men tackade nej då jag missat att det bara rörde sig om ett uppdrag över två månader. Sen ringde det en man och lämnade meddelande, men jag var ju inte alls pepp igår efter jobbet så det fick vara. Tänkte att jag skulle ringa idag, men idag är huvudet märkligt fyllt av gråt och då kan jag inte ringa för jag kan ju bryta ihop närsomhelst idag. Jag misstänker att det hela kan vara PMS i kombo med alla mina rädslor och sen det att jag vet att jag kommer att komma hem till mamma ikväll och sätta mig på kökssoffan och gråta och vara arg och sen kanske dricka vin fastän jag egentligen inte borde och så kommer jag att längta efter honom hela helgen och önska att han var där så jag kunde få lägga huvudet mot hans bröst och så kommer jag att bli sorgsen över att han inte är där. Nej, så det går inte att ringa till någon snubbe och försöka sälja in sig själv när man är så liten och klen. På måndag kanske. Kanske. Då kanske det är försent. Då är det väl inte meningen.