onsdag 7 maj 2014

SOVMORGON!

Jag försov mig i morse. Ja, eller försov mig och försov mig, jag hade ju ingen tid att passa direkt, har ju aldrig tider att passa på jobbet, jag jobbar ju inte som läkare eller uska eller så så ingen ligger och lider med nerkissad blöja eller hunger i magen om jag inte kommer till jobbet i tid. Vaknade 07.21 och skuttade ur sängen och var utvilad som aldrig förr. Meddelade F den glada nyheten som märkligt nog inte alls blev lika glad. Det var ett jädra smällande i dörrarna och anklagande ord som antydde att jag är en dålig människa som inte behagar ställa någon väckarklocka. Ursäkta mig, men hur kan det komma sig att det är mitt ansvar att se till så att F kommer till jobbet i tid? Det är det väl ändå inte. Eller är det det? Ska jag gå upp astidigt när min kropp behöver vila så att någon annan ska komma till jobbet i tid? En vuxen människa? Jag röstar ner det och tackar gudarna samt satan för att jag inte har några barn. Röstar även ner usla morgonhumör, usla morgonhumör är SÅ ute, det har, när jag tänker efter, aldrig varit inne. Röstar gör jag på solskensstrålar som mig själv och lyckan över att få sova ut för EN gångs skull och må så bra att jag inte kunde bry mig mindre om dörrsmällandet. Ah, joy and happiness!

Inga kommentarer: