söndag 15 februari 2015

Levla upp

Just nu känns inte livet så magiskt, men jag skulle inte vilja säga att det är helt omagiskt heller. Igår fantiserade jag om att flytta till Rönnäs så att jag blev helt lycklig och sen läste jag 80 sidor i den där hemska boken, men ändå, 80 sidor, tror inte att det hänt sedan i somras på Santorini. Syster och jag skulle spela tv-spel på kvällen, men när hon kom insåg jag att jag ville fortsätta läsa. Spelade ändå lite tv-spel, oentusiastiskt och med tankarna på helt annat håll. Ganska omagiskt. Fluffan och jag såg på alpint när systern gått och det kände ändå magiskt. Snö och sol, det är väl ändå magiskt? Eller så är det inte magiskt, det är bara naturen som är fantastisk i sig själv.

Ungefär varje dag tänker jag på vad som ska hända sen, vad händer nu här i livet. Idag är extremt mycket en sån dag. Jag har tittat på hus, ritat hus, fantiserat, tittat på jobb, funderat på utbildningar, funderat på barn. För vad kommer sen? Jag börjar bli trött på den här leveln, den här banan, jag kan den utantill, jag skulle kunna spela den i sömnen, gå till jobbet, jobba, gå hem, laga mat, tittat på tv, sova. Jag har ett bra jobba och en bra kille och en bra lägenhet som visserligen inte städar sig själv, men det skulle väl kunna gå att ordna om jag verkligen vill, för det finns ju pengar över varje månad när den nya lönen trillar in på kontot. Vad händer sen?

Hur tänker andra människor? Har de hittat en level som är så spännande så att de kan spela den om och om igen utan att tröttna? Jag vet inte ens vad som ska läggas till eller tas bort eller flyttas på för att det ska kännas bra, det enda jag vet är att jag känner mig uttråkad. Det kanske bara är lite träning som saknas, lite endorfiner som får allt att framstå på ett mer spännande sätt. Det är värt ett försök, men inte idag, idag ska det ätas semlor på semmelkalas, jag som inte ens gillar semlor. Jag gillar mat. jag gillar mackor med smör på.


Inga kommentarer: