lördag 20 augusti 2016

Ni kan kalla mig Gaymore Girl

Efter fyra veckors semester börjar jag att längta efter att få styra och ställa i saker så jag skickar Facebook-meddelanden till folk jag inte känner och börjar intressera mig för hur Google-formulär skapas, längtar tillbaka till mina två skärmar på jobbet. Mitt kontrolltorn. Jag känner mig som en Gilmore Girl som pratar om allt möjligt hela tiden i upphackade dialoger eftersom det hela tiden dyker upp Pokémons. Så jag har kommit på mitt rollerderby-namn. Gaymore Girl. Någon sorts speedad person som vill ha mer gays. Eller fler glada personer, eller både ock. Både ock! (Vet inte varför jag skriver ock med k här, det känns bara som en grej jag fått för mig.) Ja, fler borde vara gay för det finns så himla många tråkiga män där ute. Jag kan på riktigt komma på ungefär en man som jag tycker är heltigenom vettig. Kanske två. Och då räknar jag inte min far eller personen jag bor med, för de är infekterade av patriarkatet så att det skriker om det

(De som träffat mig i verkliga livet vet att jag inte pratar speciellt mycket egentligen. Detta beror på att jag bara säger konstiga saker när jag pratar. Jag pratar mest med min familj. Och Fluffy. Som ju också är min familj, trots man. Det ska bli så kul att åka till Florida i november med systern och fadern, vi ska prata så himla mycket om patriarkatet och han kommer att stänga av öronen som vanligt. Oh the joy!)

Inga kommentarer: