söndag 9 juli 2017

Idyllen

Jag tog ledigt ett par dagar extra så att jag kunde följa med mamman och träffa onkologen och mammas kontaktsjuksköterska och får reda på vad som händer och sker, varför cellgifter går före operation och varför cellgifterna måste ges i en speciell infart med en lång slang som sätt in lång in i kroppen. Sånt där som jag inte hade en aning om trots att jag tittat massvis på Grey's Anatomy.

Efter onkologen hämtade vi mostern och åkte till Bingsjö och låg på en filt, åt saker, lyssnade på musik och frös. Jag ville se Fäboland en andra gång och hade luskat ut att Sara och Samantha skulle befinna sig i Bingsjö och var så nöjd med att mamman och mostern också fick uppleva detta fantastiska musikaliska stordåd. Jag körde bilen hem från Bingsjö genom skogen i sommarnatten och det kändes som att jag var jord för att köra bil efter konserter i dalaskogen.

På torsdagen träffade jag både Nina och Jay D och pratade och pratade. Jag kunde ha pratat så mycket mer. Det känns som att det inte finns något stopp när det sätts igång. Huvudet känns lättare, men samtidigt också lite tyngre. Är så tacksam över att jag har så smarta vänner.

Syster och jag röjde busk en dag. Hon gick med röjsågen och jag plockade ris. Mamman och pappan var också där, men vi gjorde det mesta trots att gräsallergin gjorde sig påmind å det grövsta och flugorna surrade runt våra huvuden som om vi vore två kor. Efteråt badade vi i dammen, låg på bryggan, så njutit. Cyklade in till noret för att spela Pokémon och åka rullskridskor. Systern skulle åka rullskridskor alltså, inte jag, blir inte så mycket av det. Som två tolvåringar kände vi oss.

Igår plockade vi jordgubbar i landet och sen var jag hos fastern och lämnade tillbaka ett ångestladdat broderi. Att träffa fastern är som att träffa mig själv som nästan 70-åring. Det är fascinerande att umgås med en person som är så lik en själv i sitt tänk, kanske inte rakt över, men till mångt och mycket. När jag kom hem fick jag följa med till sjön och ro medan Far la nät.

Jag vill inte åka tillbaka till stan och ensamheten och soffan.

Inga kommentarer: