torsdag 31 augusti 2017

Nyttigt

Mitt värsta ord i hela världen, nyttigt. Ny sak som jag nu börjat störa mig mer och mer på är likhetstecknet som dras mellan hälsosamt och veganskt. Jag känner flera veganer som äter supermycket godis och flera av dem har järnbrist och äter SSRI. Så långt ifrån hälsosamt som det bara går att komma. 

onsdag 23 augusti 2017

Sträckning

Jag åkte in till stan och tränade i lördags. BJJ. Det var fantastiskt roligt och härligt och jobbigt. Med tio minuter kvar av passet på 90 minuter sa det klick i min fot när jag clinchade med en tjej och jag kunde inte stödja på foten utan att det gjorde ont. Så ja, det är tydligen ledbandet under foten som har fått en sträckning som kan leda till hälsporre om jag inte är försiktig. Detta konstaterades av en läkare på en privatvårdmottagning. Jag uppsökte närakuten på Karolinska i måndags, men läkaren jag träffade där var så nonchalant att jag bara inte kunde låta det vara. Han tyckte att jag skulle gå på foten som vanligt och äta alvedon. Varför ska det vara sån skillnad på olika vårdgivare? Det är sorgligt och läskigt.


fredag 18 augusti 2017

DJ

Förstår inte varför inte någon kallar den där Trump för DJ Trump. DJ som i tönt eller Dumb Jerk. Jag brukar sitta bredvid en person på jobbet som vi kallar för DJ pga personen verkar inte ha alla hästar hemma. Och det är ok att inte ha alla hästar hemma, men om man dessutom beter sig som att man skiter fullständigt i alla andra 37 personer som sitter i samma öppna landskap genom att prata i högtalartelefon med sina kunder, då förtjänar man att bli kallad för DJ.


Den där jävla tröskeln

Min tanke vara att jag skulle träna igår. Jag skulle gå till ett nytt gym och köra tjejträning. Jag hade lagt upp hela dagen så att det skulle bli perfekt att gå dit. Men jag fegade ur. Det här med att gå till ett helt nytt ställe med helt nya människor det kändes alldeles för läskigt. På vägen hem råkade jag se en bild från träningsstället på instagram och började fundera på om jag skulle vända tillbaka. Men det kändes jobbigt att behöva åka till jobbet och hämta min gi som jag lämnat där. Såhär i efterhand hade jag säkert kunnat köra utan, bara jag hade åkt dit. Jag hade sån ågren när jag kom hem. Jag ville ju, men jag vågade inte, kanske kommer jag aldrig att våga. Det enda jag orkade göra var att sova. Fluffan väckte mig när det var middag och efter middagen tog vi en liten promenad innan jag satte mig för att spela candy crush resten av kvällen. Kunde inte brodera, det var bara helt stopp.

Idag vaknade jag med ett ryck och satte mig upp i sängen och tittade på Fluffan. Klockan vara bara kvart i fem, men jag vara pigg och vaken så jag cyklade iväg till jobbet. Mötte mest kaniner och harar, stoppade in Pokémons på alla gym längs vägen och instagrammade den vackra stockholmsmorgonen. Det kändes som ett stort plåster på gårdagens ledsamhet.

torsdag 17 augusti 2017

Off drugs

Jag äter inga p-piller. Det blev en ofrivillig paus. Men det är också spännande att vara utan. När Fluffan och jag blir osams så ger jag mig liksom inte. Jag tycker att jag i någon mån har rätt att försöka förklara att det är tråkigt att komma hem från jobbet och personen jag ska laga mat till redan är hemma och bara sitter framför datorn och tittar på youtube-klipp och dricker öl. Ja, ibland kanske jag också bara vill sitta och göra ingenting när jag kommer hem från jobbet, men jag tycker att man kan vara sjysst och liksom inte bara sitta där när den andra kommer hem och är svettig och jävlig utan kanske möta den andra personen i hallen eller greja med något som känns bra för hushållet. Ja, jag fattar att jag kanske kräver för mycket, men det är den där vidriga känslan att den andra personen bara sitter och väntar. Det här försökte jag förklara för Fluffan igår och han köpte det inte alls, han hade t.o.m. frågat om jag var säker på att jag skulle laga mat igår och jag hade svarat att jag skulle göra det för jag var helt övertygad om att jag skulle hinna hem före honom. Jag hatar att laga mat. Eller jag hatar mest att laga mat efter jobbet, för jag är aldrig sugen på middag. Jag vill äta fil och mackor till middag och sen vill jag sova. Jag lagar maten mest för att jag ska ha en go matlåda på jobbet som lyfter tillvaron en smula. Och för att Fluffan ska vara glad. Som jag hatar att jag lagar mat mest för att Fluffan ska vara glad. Hursomhelst urartade det hela till ett gräl fast jag inte tyckte att det var det, men jag pratade tydligen i fel tonläge. Sen både skrattade jag och grät och slet mitt hår. Jävlar vad frustrerad jag blev. Och rädd. För det här är liksom jag på riktigt. Men jag vågade liksom fortsätta och stå på mig och ifrågasätta och när Fluffan sa att jag skulle lämna honom ifred vågade jag fråga om det skulle gå över och han svarade att "det är klart det gör!".

Andra känslor jag känt den här veckan är illojalitet. Har aldrig känt det förut. 

onsdag 16 augusti 2017

"Ful"

När jag tänker på dåliga saker jag gjort i mitt liv så tänker jag på den gången jag kritiserade en tjej på Instagram som väldigt ofta regrammade bilder från ett annat konto med en hund som jag tyckte var så ful att jag tyckte synd om den. Jag skrev till henne att jag tyckte att det var lite som att lägga upp bilder på någon som är utvecklingsstörd och skratta åt det. Hon svarade mig att hon tyckte hunden var gullig och att det blev galet för att jag i mitt huvud tyckte att den var ful.

Det här kan jag tänka mycket på och försöker att rättfärdiga mig själv som mådde dåligt av bilderna på hunden. Jag avföljde henne sen, jag orkade inte titta på den där hunden. Det hela blev så problematiskt i mitt huvud, varför reagerade jag som jag gjorde? Jag försöker fortfarande finna svar trots att det har gått flera år.


torsdag 10 augusti 2017

Normen

Det finns tydligen helt vanliga norm-killar som också spelar Pokémon Go. Nu på morgonen var första gången jag såg en sån, med två mobiltelefoner, som la in en mon i ett gym samtidigt som jag gjorde det och tittade på mig. Han har säkert barn och en fru. Inga norm-killar är singlar.

Ok, jag bara låter mina fördomar fladdra fritt i vinden här. Tänker för mycket på normer idag. Jag ska på intervju. Försökte klä mig som normen, eller så som jag tänker att normen gör. Vet inte om jag lyckades. Förmodligen inte. Vi får se hur det går att vara som jag är. Har liksom ingen lust alls att spela en roll. Men jag har fattat att det är det jag måste göra, för ingen gillar mig som jag är. Inte de som kan tänkas erbjuda jobb som jag vill ha iallafall. 

måndag 7 augusti 2017

Ork

Jag orkar inte ens gnälla här mer.

Tips mottages på bra psykologer i Stockholm eller erfarenhet från online-terapi.

Tack!