söndag 26 mars 2017

Odjuret 4-ever

För att fira in systerns 33-åriga födelsedag bjöd jag henne på bio igår morse. Vi såg Skönheten och Odjuret och jag konstaterade att jag fortfarande är kär i Odjuret. Why oh why? Var hittar jag ett odjur liksom? 

Regelbrott

Nästa vecka är sista veckan med världens roligaste gäng på jobbet. Veckan som gått har vi skrattat så mycket tillsammans.

En morgon i början på veckan fick jag ett meddelande i chatten som gjorde mig ledsen och nedslagen. En person kände sig inte tillräckligt bra för att ta över en av mina arbetsuppgifter och jag som är bäst på att skylla allt på mig själv kände mig så himla dålig som inte varit ett bättre stöd och kanske inte varit tillräckligt pedagogisk i överlämningen. Tröståt en croissant. Pratade med min chef om hur det kändes och pratade med den andra personens chef om att jag hade en plan för att lösa avhoppet, en plan för att få det att inte bli ett avhopp. Jag tror ju på den här personen. Det har känts så skönt att lämna över till någon som är klok och vettig. På eftermiddagen ringde en kollega till personen som ville hoppa av. En annan klok person som inte ens fyllt 20 år. Vi pratade massor och fnissade och all min oro släppte. Jag är alldeles för lojal, mitt arbete, mina kollegor och kunder, så jävla mån om att allt ska bli så bra som möjligt och nu tror jag att det blir bra.

Sen har veckan präglats av att jag känner att jag är bra. Inte så bra så att jag orkat gå och träna, men ändå bra och det känns som att det är lite fult att känna så. Att känna att jag är charmig och inte alls speciellt dum. Jävligt vettig faktiskt. Inte superintelligent, men tillräckligt liksom. Det känns konstigt att känna så, som att jag kommer att bestraffas med cancer eller förlora en anhörig.  

fredag 24 mars 2017

Drömmar

I natt drömde jag så mycket så Fluffan fick nog och bad mig gå och lägga mig på soffan. Minns inte vad jag drömde exakt bara att en läskig man var inblandad. Såg på Homeland igår. Sen drömde jag att jag var med i en BJJ-tävling. Lyckades vinna de två första matcherna och sen när jag skulle gå min tredje mot ett lila-bälte så blev jag kissnödig och nervös och irrade bort mig i korridorerna. Sen vaknade jag. Ville bara berätta det.

Idag ska jag ta cellprov på en vanlig mödravårdscentral för första gången på kanske tio år eftersom jag bara gått hos specialister den sista tiden. Är mycket nervös. Har redan nu typ kram i fitty av nervositet. Tänker att det kommer kännas som när de hyvlade min livmodertapp och råkade komma åt nåt ställe där inte bedövningen hade tagit, men vet att det inte är sant. Är ändå förberedd på det värsta.

fredag 3 mars 2017

Unna sig

Idag gick jag från jobbet tidigt och ställde åkte till Moderna museet. Jag skulle in i Eric Ericsson-hallen för att vara med på Marina Abramovic performance. Kön var redan lång när jag kom. Jag gick in på Moderna och åt min matlåda och kissade och när jag kom ut igen var kön ännu längre. Jag tyckte att jag hade klätt mig varmt, men tydligen inte tillräckligt. Jag frös av att titta på de andra människorna i kön, de som inte hade mössa, de som inte hade vantar, de som hade jeans med hål i, de som hade hade tunna små tygskor. Jag höll mig sysselsatt genom att lyssna på två halva poddar och tänka på vad jag skull göra om jag behövde kissa. Två och en halv timme senare var jag längst fram i kön och fick springa och kissa innan jag skulle bli insläppt. Då började jag frysa så att jag skakade trots att jag hade mycket bättre kläder på mig än många andra.

17.50 var klockan när jag kom ut. Jag såg att tiden gick när jag var där inne, för det började skymma utanför fönstren. Så meditativt och lyxigt och skönt att vara där helt ensam, för hade jag varit där med någon hade jag förmodligen inte kunnat slappna av helt utan tänkt på den andra personens behov och vilja. Det är svårt att bara tänka på mig själv.

Jag hade kunnat stanna mycket längre för att slippa klocka och telefoner ett tag till, men jag var fortfarande frusen när jag kom ut så ett varmt bad lockade mig att åka hem.

Funderar på om jag ska försöka åka dit något mer i helgen, med ännu varmare kläder.


torsdag 2 mars 2017

Tryggt och så

På något jävla vänster känns det fortfarande som att äventyret väntar runt hörnet. Jag känner mig fri. Nu vet jag vad jag ska göra när mars månad är slut. Jag ska vara kvar på samma företag, men göra något helt annat. Ändå känner jag mig fri. Allt blir ju ändå ganska nytt och spännande men samtidigt tryggt, med samma lunchyoga och samma frukostcroissanter under PMSen.