lördag 16 juni 2018

Kroatien

Jag är på semester med hela Fluffans familj. Jag bävade nog litegrann innan. Senast vi var iväg var för sex år sedan, men då hade jag typ träffat Fluffans familj en eller två gånger innan så det var säkert lite spänt. Den här gången har det varit avslappnat och Fluffan och jag har kört vårt eget race ganska mycket. Så skönt att det inte ingår frukost, det gör allting mycket bättre. Ingen stress till en frukostbuffé som man tröttnar på dag två.
Jag har inte rakat benen, men var tvungen att göra något åt bikinilinjen. Ville verkligen dokumentera kroppsbehåringen innan rakning, men det blev inte av. Jag har minsann en magnifik kroppsbehåring och jag vet ju att den kommer att glesas ur för den gör det på gamla människor så det är bästa att våra stolt så länge den är såhär kraftig. Tur att den växer ut igen, såklart var det kanske fint i en dag runt bikinitrosorna och sen har jag gått och kliat och kliat mig alldeles röd.
Jag har varit på morgonyoga två dagar och gymmat fyra. Vi måste checka ut vid 11 idag och sen går bussen till flygplatsen vid 18. Det där tycker jag alltid känns lite kränkande. Att man liksom blir hemlös i 7 timmar och får bo i en solstol med alla sina grejer nedpackade. Kränkt är nog fel ord kanske, men det blir så bökigt på något sätt. När jag skaffar hotell så kommer det inte att få gå till så, det måste ju gå att lösa på något sätt. Ta in extra många städerskor eller nåt. Men nu blev det väl lite gnälligt här va? Det är ju verkligen inget stort problem. Allting har varit hur bra som helst ,om vi bortser från gubbighet (mansplainande) från Fluffans fader och svåger, så måste jag verkligen leta efter saker att klaga på. Den enda anledningen till att jag vill åka hem är för att jag vill tvätta mina kläder. Kanske är det lite skönt och komma hem och äta lite annan mat också. Mat som funkar lite bättre för IBS-magar. Alkoholen har jag dock hållit mig borta ifrån. Det är mitt bästa lifehack. Mår så sjukt bra utan alkohol. Jämn och fin i humöret. Det är klart det går att festa till det någon gång ibland, men det är en sån lyx att må såhär bra trots omständigheterna. (Med omständigheterna menar jag mammans cancer.)
Apropå omständigheterna så ska mamman resa bort på midsommar för att fira som hon gjorde i sin barndom så det blir ju lite annorlunda för övriga familjen. Midsommar är ju min allra heligaste högtid så jag vet inte riktigt hur det ska gå. Det blir säkert fint hursomhelst, men jag känner mig lite nervös. Det får nog bli en alkoholfri midsommar också, det kan jag inte minnas att jag testat sen jag var barn. Men FF på midsommar har syster och jag aldrig haft det. Och nu när hon har pojkvän blir vi ju ändå en liten familj. (Kan nästan tycka att det vore lite mysigt om vi hade små barn också, sånt som normala människor har, men Fluffans och mina barn hade förmodligen varit änglar jämfört med systers och hennes killes barn och det hade nog blivit lite stökigt. Hähä)
Fridens liljor! (Som mamma skulle ha sagt.)