fredag 20 juli 2018

Zen

Ett tag kände jag mig så jävla zen att jag förstår att en del människor kanske skulle velat slå mig på käften. Det kändes lite skämmigt att säga att jag mådde bra samtidigt som jag pratade om döden. Jag pratade mycket om att leva i nuet och om att inte fundera så mycket utan istället ta för sig. Det här var inte alls längesen.

Nu har jag tappat bort det där. Igår låg jag och tänkte att jag kanske aldrig kommer att hitta tillbaka till den där lugna Linnean som var så tacksam och lycklig. Jag somnade gråtandes.

Jag vaknade nu på morgonen av en dröm att en man tog mitt ansikte i sina händer och sa att han älskade mig. Och jag kände samma sak tillbaka på ett sätt som jag aldrig känt i verkliga livet. Det ger mig lite tröst. Om ingenting känns bra kan jag åtminstone försöka fly till en man i en dröm som får mig att tro att han älskar mig.

Inga kommentarer: